För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades. Patienterna upplevde FaR antingen positivt eller negativt. Positiva upplevelser var bland annat ökad ork och en känsla av minskade krav som bildade en pol som benämndes ”Upplevd meningsfullhet”. Patienterna upplevde även att de efter förskrivningen kunde inspirera andra till att bli mer fysiskt aktiva och på så vis skapa en bredare umgängeskrets. Negativa upplevelser var exempelvis känsla av tristess och känsla av misslyckande och de bildade motpolen ”Upplevd otillfredsställelse”. Åldern var en viktig faktor för hur receptet upplevdes och därför önskade patienterna ett mer individanpassat recept. Trots att det enbart ingick fyra intervjuer i studien framkom det att det fanns brister när det gällde mervärden som patienterna förväntades vinna av FaR. Studien kan ses som en grund för fortsatt forskning inom området med fokus på individanpassat recept.

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in i tre olika kategorier; uppskattning från ledningen, gemenskap med arbetskollegerna och individuell motivation. Uppskattning vilken de anställda upplevde genom att ledningen var lyhörd, brydde sig om och fick dem att känna sig bekräftade. Gemenskap till kollegor vilken kunde upplevas genom att de kände samhörighet. För vissa var det betydelsefullt medan andra inte brydde sig om det. Att som individ känna motivation för de hälsoförmåner som fanns på företaget visade sig vara viktigt. Det var egentligen inte de anordnade aktiviteterna som var det viktiga för informanterna, utan att få känna sig delaktig, inkluderad och sedd på arbetsplatsen. Upplever de anställda sig uppskattade inom företaget och att de har en bra sammanhållning främjar detta i sin tur individens upplevda hälsa. / The workplace has become an important platform for health promotion since people spend a big part of their life at work. Studies have shown how important it is for employers to have an understanding of the health and wellbeing of their staff. Yet most of the focus is still on the benefits for the employer. The aim of the study was to describe the employee’s experiences of their workplace health promotion. Qualitative interviews were implemented on all employees at a small company. All interviews were recorded, transcribed, interpreted and have been divided into three different categories; The sense of value that employees experienced when employers were good listeners, showed that they cared and made the employees feel important. The spirit of fellowship to colleagues could be experienced as very important to some and others didn´t care at all. To feel individual motivation for health promotion at the workplace was important. It showed that it wasn´t the actual method that was the most important part but to feel involved, included and to be seen at the workplace. The employees experience that they have a big participation in the company and that the solidarity is good which promote the individuals health experience.

Syftet med studien var att beskriva de faktorer som motiverar skolelever till fysisk aktivitet, samt motiverar dem att välja fysisk aktivitet alternativt ett teoretiskt skolämne, under elevens fria val i skolan. Studien var kvalitativ och data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer på den utvalda skolan, för att få en djupare förståelse för informanternas tankar, värderingar och vad som verkligen motiverade dem till deras val av ämne/aktivitet. Vid analysen framkom olika faktorer som motiverade ungdomar till fysisk aktivitet och valet till elevens val. Utifrån det bearbetade datamaterialet skapades tre kategorier som svarade på studiens syfte. Studien visade att de flesta elever blev påverkade av sina föräldrar redan i tidig ålder till att bli fysisk aktiva, men också kompisar och upplevelse av glädje i samband med utövandet av fysisk aktivitet spelade stor roll. En del av de elever som valde teoretiskt ämne på elevens val, gjorde detta för att de ville satsa på skolarbetet och betygen i årskurs 9, betygen ansågs ha en stor betydelse för gymnasievalet. Dessa elever var också mycket fysisk aktiva på fritiden och hade därför inte mycket tid för studierna efter skolan. Enligt de elever som valde fysisk aktivitet på elevens val, var den viktigaste motivationsfaktorn att komma ifrån skolarbetet eller för att det var roligt att vara fysisk aktiv. De resultat som framkom i studien stöds av tidigare forskning inom området. Eftersom det bara var 11 informanter, utvalda från endast en skola, så kan inga generella slutsatser om ungdomars motivation till fysiskt aktivitet och motivation till elevens val dras.  Fortsatt forskning bör därför bedrivas på området och då bland elever med annan socio- ekonomisk bakgrund för att se om någon skillnad i resultat framträder. / The aim of this study was to describe the factors that motivate students to be physically active and also describe what motivates students to choose physical activity or a theoretical subject, on the student’s free time in school. The method was qualitative and data was gathered through 11 semi structured interviews with students from the chosen school. The method was chosen because the authors wanted a deeper understanding of the students feelings and thoughts. Through the 11 interviews that were conducted a lot of different factors emerged that motivated students to be physical active and also factors that motivated them to the possibility to choose either physical activity or theoretical subject in school. When the information from the interviews was analyzed, the authors took the information and created three categories that answered the aim of the study. The results showed that most of the students were influenced by their parents in the early ages to be physical active, but also that friends and the enjoyment connected with physical activity was important. The students hade the possibility to chose physical activity or a theoretical subject on their free hour in school. Most of the student’s that chose a theoretical subject, did that because they wanted to work hard and get high grades. Some of the student’s that chose physical activity, did that because they wanted to get away from school work and have fun. The results in this study can be supported by previous research on the subject. Because the number of informants was limited to 11 students, chosen from one school, no general conclusions can be drawn.  More research should therefore be conducted on the subject and students from different socio- economic backgrounds should be selected, to see if a different result would appear.

Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school. / Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie. Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.

This essay discusses the problems with the high rate of long-term sickness leave among women in Sweden. It is based on interviews with six women suffering from stress-related illness. The results show that these women hardly ever recieved an explicit diagnosis and therefore did not feel that their illness was acknowledged. In the abscense of measurable symptoms they were sometimes stigmatisized and accused of simulating their problems. From this position they tried to legitimize their situation by presenting themselves as respectable women. They seemed to be trapped between two roles, taking an active part in the labour market and struggling to be a good mother and wife. The illness can therefore, I argue, be seen as a result of the subordination of women in the Swedish society.

Syfte och frågeställningar   Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var: 1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008? 2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93? 3. Hur har medeltiden förändrats för de löpare som deltog i och slutförde Stockholm Marathon mellan åren 1979-2008? Metod Dels deltog vi i framtagande av ny data i egenskaper av testledare i ett projekt för att undersöka GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga under hösten 2008 (n=28). Dessa data jämfördes sedan med tidigare framtagna data från ett liknande test på GIH-studenter från 1977 (n=44). Resterande del av undersökningen var bearbetning av befintlig data. Totalt studerades 183 216 löpare i Stockholm Marathon samt i snitt 45 000 mönstrande för varje studerat år. Resultat De resultat som framkom av studien var att en negativ utveckling gick att utläsa på GIH-studenternas maximala syreupptagningsförmåga, från 4,50 l O2/min hos männen till 4,24 l O2/min, medan utvecklingen hos kvinnorna var minimal, 2,88 l O2/min till 2,86 l O2/min. Utvecklingen blev större när korrelation mellan vikt och syreupptagningsförmåga gjorts, 61,6ml O2/min*min-1 till 55,6ml O2/min*min-1 för männen medan en förändring från 47,8ml O2/min*min-1 till 44,9ml O2/min*min-1 hos kvinnorna kunde konstateras. Hos mönstrande män var utvecklingen tvådelad; under åren 1969-83 ökade arbetskapaciteten per kilo kroppsvikt något, 3,53W/kg till 3,69W/kg, medan det skedde en minskning mellan 1986 och 1993; 4,34W/kg till 4,17W/kg. För löpare i Stockholm Marathon ökade sluttiden stadigt mellan 1979 och 2008 från att ha legat i medel på 215 min för herrar 1979 till 243 min 2008. Motsvarande tider för damer låg 1979 på 233 min för att stiga till 257 min 2008. Slutsats Utvecklingen för konditionen hos GIH-studenter ligger väl i linje med befintlig forskning som visar på en försämring hos den manliga delen hos befolkningen mot en svagt negativ eller oförändrad kondition hos kvinnorna. Denna trend går dock inte att utläsa på bearbetad mönstringsdata, vars förändring var för liten för att statistiskt kunna säkerställas. En tydlig försämring uppmättes av sluttiden i Stockholm Marathon vilket tros bero på en försämring i konditionen hos löparna. De framtagna resultaten bekräftas i stort av tidigare forskning som visar på en försämring av konditionen men samtidigt visar statistik på att träningsfrekvensen inte sjunkit. Därför drar vi slutsatsen att en annan typ av träning är mer vanligt förekommande idag, såsom koordinations- och styrketräning. Detta är dock inte säkerställt utan en slutsats baserad på forskningsläget.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med ledningens syn på personalens hälsa. För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: <ul type="disc">På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård? Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet? Hur ser ledningen på personalens upplevda hälsa? Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet? Hur upplever personalen sin hälsa? Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete? Metod Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. Anledningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter. Resultat Det resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter. Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl axlar som nacke/rygg. Merparten av personalen på skolan tyckte inte att ledningen gjorde tillräckligt för att främja personalens hälsa.  Slutsats Efter att ha studerat både ledningens och personalens syn samt förkovrat oss i olika studier och litteratur så har vi förstått att friskvårdsarbetet är komplicerat. För skolorna gäller det inte bara att satsa på friskvård, man måste också göra rätt satsningar som tilltalar personalen. Det är möjligt att vår undersökning skulle te sig annorlunda om vi gjorde den ett år framåt i tiden då den ena skolan nyligen hade startat sin satsning på friskvårdsarbetet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun. • Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk aktivitet? • I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun? • Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR? Metod: Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades. Svarsfrekvensen på enkäterna var 57 procent. Resultat: Studien visade att föreskriften av FaR sker i relativt liten omfattning. Föreskriften för läkarna visade sig vara 0,8 recept/månad, sjuksköterskorna hamnade på 0,6 recept/månad och i snitt skriver varje sjukvårdspersonal bara ut 0.7 stycken recept/månad. Under hälften (46 %) av sjukvårdspersonalen hade vid något tillfälle förskrivit FaR och 54 procent hade aldrig förskrivit något recept. Gällande den fysiska aktivitetsnivån så var det 15 procent som nådde upp till rekommendationen om 30 min fysisk aktivitet per dag, 50 procent utövade fysisk aktivitet i minst 60 minuter två till tre dagar i veckan och majoriteten (89 %) har tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet. Den sammanlagda fysiska aktiviteten visade på att 55 procent kategoriserades som fysiskt inaktiva och 45 procent som fysiskt aktiva. Slutsats: I studien framkom det att ungefär hälften av sjukvårdspersonalen var fysiskt aktiv och att föreskriften av FaR sker i ganska blygsam omfattning dvs. 0,7 recept per sjukvårdspersonal och månad. Det framkom ett signifikant samband mellan sjukvårdspersonalens eget utförande och intresse för fysisk aktivitet och föreskriften av FaR. / Aim and question at issue: The aim of this study was to survey self-reported physical activity level and quantity prescription of physical activity and study if there is any relation between them among doctors and nurses in the primary health care in the municipality of Stockholm. • What kind of experience from physical activity is the most common among the nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm? • In what extent is physical activity on prescription (PaP) being used of nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm? • Is there any relation between nurses and doctors own experience of physical activity and theirs propensity of the prescription of PaP? Method: The study was carried out by a questionnaire that was divided to 29 different healthcare centers in Stockholm. 88 questionnaires were personal handed in to 16 different healthcare centers. 84 questionnaires were mailed to 13 different healthcare centers. The entire number of questionnaires divided in this study was 172. Data used in this study turned out to be from a total of 94 questionnaires of which 56 was personally picked up and 38 was returned by mail. The total part of returned answers turned out to be 57 per cent. Results: The study showed that the prescription of physical activity is used rarely in the primary health care. The doctor’s prescription on physical activity turned out to be 0,8 prescription/month, while the nurses ended up on 0,6 prescription/ month and all told showed a result on 0,7 prescription/ month. 46 per cent of the doctors and nurses had at any occasion used PaP and 54 per cent had never used PaP. Regarding physical activity levels the study showed that 15 per cent reached the recommendation of 30 minutes physical activity/ day. 50 per cent practiced any kind of physical activity 60 minutes at least two or three days a week. The majority (89%) had earlier experience from physical activity. The entire physical activity level showed that 55 per cent was categorized as physical inactive while 45 per cent ended up being physical active. Conclusion: Our results demonstrate that about a little less than half of the doctors and nurses was categorized as physical active and the prescription of PaP is been used rarely in the primary health care centers i.e. 0,7 prescription/ stuff and month. However there is a significant relation between doctors and nurses physical activity level and theirs propensity to prescript PaP.

Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.