Bakgrund HBTQ+ personer får inte ett respektfullt och bra bemötande av vårdpersonal beroende på bristfällig kunskap. Studier visar att HBTQ+ personer är utsatta för hälsorelaterad diskriminering i större utsträckning än heterosexuella. Om bemötandet är felaktigt kan personerna senare välja att inte söka psykiatrisk vård. Om sjuksköterskan saknar relevant kompetens eller har felaktiga normer i bemötandet av denna grupp kan detta leda till lidande för personen och även leda till personens död. Syfte Syftet med studien är att beskriva HBTQ+ personers upplevelser av bemötandet från sjuksköterskan inom psykiatrisk vård. Metod En kvalitativ induktiv studie med semistrukturerade intervjuer. Det var tio personer som identifierar sig som HBTQ+ personer som var med i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes i analysen av data. Resultat Det fanns både bra och mindre bra bemötande. Faktorer för upplevelse av ett bra bemötande var bredare kunskap hos sjuksköterskan om HBTQ+ personer. Deltagarna i studien ansåg att de blev bättre bemötta av yngre sjuksköterskor jämfört med äldre. Pride-symboler hade en bra effekt på bemötandet genom att skapa en mer inkluderande känsla, då vårdinrättningen hade en tolerans för ökad öppenhet, något som gjorde att deltagarna vågade öppna sig för sjuksköterskan. Det var skillnader mellan mötet med sjuksköterskan i mindre och större städer. I mindre städer upplevde deltagarna en mindre förståelse som HBTQ+ person och möttes med mer fördomar och diskriminering. I större städer kände personerna sig mer nöjda i bemötandet av sjuksköterskan, som upplevdes ha större erfarenhet, mer öppenhet och en icke-heteronormativ inställning. Slutsats Personerna i studien blev överraskande bra bemötta av sjuksköterskan i den psykiatriska vården. / Background LGBT persons do not receive a good treatment by healthcare professionals due to insufficient knowledge. Studies indicate LGBT persons are exposed to health-related discrimination to a greater extent. If the treatment is incorrect, the persons may choose not to seek psychiatric care. If the nurse lacks relevant competence, this can lead to suffering for the person and also lead to the person's death. Aim LGBT persons' experience of personal interaction with a psychiatric nurse. Method A qualitative inductive study with semi-structured interviews. There were ten people who identified themselves as HBTQ + persons who participated in the study. Qualitative content analysis was used for analysis of the data. Results There were both good and less good meetings. Important factors for creating a good meeting were broader knowledge about LGBT persons. Participants in the study felt they were better treated by younger nurses compared to older ones. Pride symbols had a good effect by creating a more inclusive feeling, in that the care focus had a tolerance for greater openness, something that made the participants dare to open up more easily to the nurse. There were differences between meeting with the nurse in smaller and larger cities. In smaller towns and cities, participants experienced a lesser understanding and was met with more prejudice and discrimination. In larger cities, patients felt more satisfied meeting with the nurse who showed a greater experience, more openness and had a non-heteronormative approach. Conclusion The participants described how they want to be treated individually, while at the same time being treated like everyone else.

No description available.

Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och allt fler överlever hjärtstoppet men merparten drabbas av någon form av konsekvens, både fysiska och psykiska komplikationer. Det saknas uppdaterade sammanställningar av forskning som belyser de drabbades upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Det behövs mer evidensbaserad kunskap för att optimera omhändertagandet av personerna som överlevt hjärtstopp och deras anhöriga.  Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av sin livssituation efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  En allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi valdes som metod och artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet och dessa kvalitetsgranskades. Resultaten analyserades med integrerad analys där likheter och skillnader tydliggjordes som sedan formade totalt fyra kategorier och tolv underkategorier. Kategorierna kopplades löpande till Cullbergs kristeori. I resultatet presenteras kategorierna, mening och sammanhang, en förändrad kropp, existentiell påverkan och emotionella reaktioner. Personer som överlevt hjärtstopp har många och ibland motstridiga känslor. Deltagarna berättade om långvariga fysiska symtom som en konsekvens av hjärtstoppet. De kände inte igen sin kropp och upplevde att de inte kunde lita på kroppens förmåga. Begränsningarna gjorde dem nedstämda och otrygga. Personerna som överlevt hjärtstopp önskade att de hade fått mer information om vad de hade att vänta sig efter utskrivningen från sjukhuset.  Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse. Personerna kan ställas inför många utmaningar under återhämtningen. Den förändrade livssituationen ledde för en del till en förändrad identitet och de hittade en ny roll i livet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin nya livssituation och önskade att återgå till livet som det var innan. Att använda Cullbergs kristeori gav oss en större förståelse kring hur kriser kan ge en förändrad livsbild. Personer kan behöva individanpassat stöd för att komma vidare i krisprocessen och därmed nå en acceptans för sitt nya liv. / Cardiac arrest is the third most common cause of death in Europe and more and more people survive cardiac arrest. The majority suffer from some form of consequence, both physical and mental complications. There is a lack of updated summary of research that shed light on the persons' experiences of having survived a cardiac arrest. More evidence-based knowledge is needed to optimize the care of people who have survived cardiac arrest and their relatives. The purpose is to shed light on patients' experiences of their life situation after surviving a cardiac arrest. A general literature study with a systematic search strategy was chosen as the method and article searches were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. A total of 15 items were selected for the result and these were quality reviewed. The results were analyzed with an integrated analysis where similarities and differences were clarified, which then formed a total of four categories and twelve subcategories. The categories were continuously linked to Cullberg's crisis theory. The results present the categories, meaning and context, a changed body, existential influence and emotional reactions. People who have survived cardiac arrest have many and sometimes conflicting emotions. Participants reported prolonged physical symptoms as a consequence of cardiac arrest. They did not recognize their body and felt that they could not trust the body's ability. The restrictions made them depressed and insecure. The people who survived cardiac arrest wished they had received more information about what to expect after discharge from the hospital. Surviving a cardiac arrest is a life-changing event. People can face many challenges during recovery. The changed life situation led in part to a changed identity and they found a new role in life. Others experienced difficulties in accepting their new life situation and wanted to return to life as it was before. Using Cullberg's crisis theory gave us a greater understanding of how crises can give a changed life picture. People may need individualized support to move forward in the crisis process and thus reach an acceptance of their new life

Bakgrund: Fysisk vårdmiljö på psykiatriska slutenvårdsavdelningar erfars positivt och negativt. Dock undersöks sällan huruvida miljön erfars främja eller hämma återhämtning. Syfte: Beskriva hur personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård erfar den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som nyligen varit inlagda på psykiatrisk slutenvårdsvårdsavdelning. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Det erfars främjande för återhämtningen att få uppleva ljus när det känns mörkt, att uppleva avdelningens miljö inbjudande, att få hjälp att komma till ro samt att få känna liv med hjälp av växter i den fysiska vårdmiljön. Det erfars hämmande för återhämtningen att känna sig begränsad av att dela rum med andra, att inte få möjlighet till en god sömn, att känna frustration när inget stimulerar samt att uppleva miljön som fängelselik. Slutsatser: Det är inte stora renoveringar eller interiör som är centralt i resultatet. Snarare handlar det om tanke bakom utformningen, som kan främja gemenskap, social interaktion och valmöjligheter. Utformningen kan skapa trygghet och underlätta återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan behöver tänka steget längre och väga in den fysiska vårdmiljön som betydelsefull för återhämtningen och med de medel som finns skapa en återhämtningsfrämjande miljö för varje enskild person. / Background: Physical care environment in psychiaric wards experienced positively and negatively. However, it is rarely investigated whether the environment is experienced to promote or inhibit recovery. Purpose: Describe how people who are cared for in psychiatric inpatient care experience the importance of the physical care environment for recovery. Method: Semi-structured interviews with ten participants who have recently been admitted to a psychiatric inpatient ward. Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: It is experienced to promote recovery to experience light when it feels dark, to experience the ward's environment inviting, to get help to calm down and to feel life with the help of plants in the physical care environment. It is experienced as inhibiting the recovery to feel limited by sharing a room with others, not to have the opportunity for a good sleep, to feel frustration when nothing stimulates and to experience the environment as prison-like. Conclusion: It is not major renovations or interiors that are central to the result. Rather, it is about thought behind the design, which can promote community, social interaction and choices. The design can create security and facilitate the recovery process. The nurse needs to think one step further and consider the physical care environment as important for recovery and with the means available to create a recovery-promoting environment for each individual person.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring 15% av kvinnorna som försöker skaffa barn, i Sverige. Ungefär en tredjedel av de 15% är helt infertila. Utredningar visar att problemet i cirka var tredje fall ligger hos kvinnan, i var tredje fall hos mannen. I den återstående tredjedel av fallen går det inte att fastställa vad infertiliteten beror på. Att leva med ofrivillig barnlöshet kan ge psykiska och fysiska hälsokonsekvenser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs metod. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier: Sociala och samhällsmässigaupplevelser av ofrivillig barnlöshet, känsla av lidande och kulturell skillnad i upplevelser av ofrivillig barnlöshet med sex underkategorier: Stigmatisering, samhällets förväntningar och social press, social status och isolering, otillräcklighet och förnedring, psykisk påverkan, religiös och kulturell påverkan på upplevelsen. Det framkommer i resultatet att ofrivillig barnlöshet kan bidra till psykiskt lidande. Slutsats: Kvinnans upplevelser av infertilitet speglas främst genom en brist i livslust med följder som social, emotionell och psykisk påverkan. I arbetet har författarna fångat upp den bristande vården kring att behandla och hjälpa dessa kvinnor med stöd. / Background: Involuntary childlessness affects about 15 % of women that are trying toget pregnant in Sweden. About a third of the 15% are completely infertile. Investigations show that in about every third case the problem lies with the woman, in every third case with the man. In the remaining third of the cases, it is not possible to determine what the infertility is due to. Living with involuntary childlessness can have psychological and physical health consequences. Aim: The aim of this study was to describe the women’s experiences of living with involuntary childlessness. Method: The method is a literature review where ten scientific articles of qualitative method were analyzed by Friberg’s method. The searchings were made in CINAHL Complete and Pubmed. Results: The result is presented in three main categories: Social and societal experiences of involuntary childlessness, feeling of suffering and culturaldifference in experiences of involuntary childlessness with six subcategories: Stigmatization, society's expectations and social pressure, social status and isolation, inadequacy and humiliation, psychological influence, religious and cultural influence on the experience. It appears in the results that involuntary childlessness can contribute to mental suffering. Conclusion: The women's experiences of infertility are mainly reflected in a lack of zest for life with consequences such as social, emotional and psychological impact. In their work, the authors have captured the lack of care around treating and helping these women with support.

Background: Postoperative pain is a global issue. Although knowledge of the issue is well known and measures have been taken to reform the care, a large proportion of surgical patients experience severe postoperative pain. Without adequate pain relief, recovery might be postoperatively inhibited or prolonged. Aim: To explore patients' experiences of being cared for because of postoperative pain. Method: To answer the aim of the study, a qualitative literature study has been chosen as a method. The analysis of the articles was carried out according to Friberg´s five-step model. In total, three systematic searches were conducted in order to find articles that responded to the study's aim. Finally, ten articles representing the study´s result were selected. Results: Information before surgery was considered an important component for patients to feel safe, well prepared and able to manage the postoperative pain. When patients were provided with adequate information, their ability to influence decisions regarding the design of care increased. The result also showed that some patients felt overlooked, resulting in feelings of vulnerability. The pain experience was reduced and in order to avoid conflicts patients chose to endure the pain in silence. Conclusion: The experience of care is reflected in how the patient was treated and the nurse's ability to see the patient as a whole person. Our conclusion is that the postoperative care has failed and that there is need for nurses in the field to receive further education regarding the matter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka delaktigheten bland pojkar och flickor iämnet idrott och hälsa på högstadiet. Jag vill se om det är några skillnader och se över vilkabakomliggande faktorer det isåfall finns. Min frågeställning som jag har utgått ifrån ärföljande: Är det några skillnader på pojkar och flickors delaktighet i ämnet idrott och hälsa? / The purpose of this thesis is to investigate the participation of boys and girls in the subject of sports and health at the upper secondary school. I want to see if there are any differences and see what underlying factors there are. My question from which I was based is as follows: Are there any differences in boys’ and girls' participation in the subject of sport and health?

La méthode qualitative est en plein essor en médecine et particulièrement en psychiatrie, où la place du sujet, et ses représentations de la maladie et du soin sont centrales dans la prise en charge. Dans le champ de la santé de l'adolescent, de grands travaux permettent des avancées importantes dans la compréhension de la souffrance et les propositions de soins. Les méthodes qualitatives sont pourtant souvent critiquées de par leur contextualité et leur manque de pouvoir de généralisation. Une façon d'améliorer ces deux aspects consiste à appareiller les études traitant la même problématique de manière à en synthétiser les principaux résultats. Cet exercice de synthèse, notablement différent de celui de méta-analyse propre à la recherche quantitative, est réalisé depuis longtemps dans le champ des sciences humaines. Il s'agit de la métasynthèse, ou meta-ethnography. L'exercice de synthèse de la littérature est aujourd'hui de plus en plus codifié en recherche scientifique. Pourtant, certains points sont toujours en discussion - critères d'inclusion des études, critères de qualité des études-. De plus, aucune équipe psychiatrique ne s'est approprié l'outil de la métasynthèse pour l'adapter à la discipline. Ce travail décrit les étapes de la construction et de l'adaptation, à partir du corpus existant, d'une méthode rigoureuse, effective, simple à transposer et enseigner, permettant la métasynthèse de données de la littérature dans le domaine du soin psychique de l'adolescent. Il s'agit d'une part d'une réflexion théorique, épistémologique et méthodologique sur les métasynthèses et leur adaptation au champ de la clinique psychiatrique. Il s'agit d'autre part d'une construction pratique, réalisée à partir de métasynthèses effectuées sur des thématiques du soin psychique de l'adolescent. Les deux premiers articles sont deux travaux de métasynthèse. Le premier concerne l'obésité de l'adolescent. Les résultats obtenus mettent en lumière les limites de la méthode utilisée. Le deuxième article s'intéresse à la question des comportements suicidaires à l'adolescence. Les enseignements méthodologiques du premier article ont permis de perfectionner la méthode de métasynthèse. Enfin, le troisième article propose une description détaillée des étapes de la méthode construite. En discussion, nous proposons de resituer la méthode de la métasynthèse dans le contexte historique du niveau de preuve scientifique. Nous illustrons avec les articles les plus récents les liens toujours plus forts qui se construisent entre la méthode de la métasynthèse, aujourd'hui appelée Qualitative Evidence Synthesis, et la médecine fondée sur les preuves. La métasynthèse est une méthode moderne, qui montre tout son intérêt dans la recherche médicale. Notre méthode appliquée à la psychiatrie de l'adolescent est rigoureuse et fiable, et permet d'accroître la connaissance scientifique et d'améliorer la prise en charge des patients. / Qualitative research is expanding fast in medicine and especially in psychiatry, where the patient and his representations of illness and care are central to treatment. In the field of adolescent health, great work provides important advances in the understanding of suffering and care. Qualitative methods are however often criticized because of their contextuality and their lack of generalization power. One way to improve these aspects is to match studies addressing the same issue so as to synthesize the main results. From a long time, human sciences have taken hold of this exercise of synthesis, which is significantly different from meta-analysis of quantitative research. They have called this work metasynthesis or meta-ethnography. The literature synthesis exercise is now increasingly codified in scientific research. However, some points are still under discussion - For example, inclusion criteria for studies, study quality criteria -. Moreover, no metasynthesis exist in the field of psychiatric research. This work describes the stages of construction and adaptation of a simple, rigorous, efficient, easy to share and teach method, which enables to do qualitative data synthesis in the field of psychological care to adolescents. On the one hand, we propose a theoretical, epistemological and methodological reflection on metasyntheses and their adaptation to the field of psychiatric care. On the other hand, we describe a practical progression: our method is built from metasyntheses conducted on two themes of adolescent psychological care. The first two papers are both metasyntheses. The first one is about adolescent obesity. The results highlight the limitations of the method we used. The second article focuses on the issue of suicidal behavior in adolescence. The methodological lessons of the first article helped us to improve the meta-synthesis method. The third article provides a detailed description of each steps of the method. In discussion, we propose to situate the method of metasynthesis in the historical context of the scientific evidence. We illustrate with recent papers the increasingly strong links that exist between metasynthesis, now called Qualitative Evidence Synthesis, and Evidence-Based Medicine. The metasynthesis is a modern method. It shows its interest in medical research. Our method applied to adolescent psychiatry is rigorous and reliable, and can increase scientific knowledge and improve the care of patients.

This is a study of Epicurus garden in Athens in the 300´s bce, and the method of rehabilitation applied in the garden of Alnarp today at the Swedish University of Agricultural Science. The study aims to pinpoint areas of comparison in methods of healing in a garden environment, in Epicurus garden versus the rehabilitating garden of Alnarp. To make this comparison I have split my analysis into four parts, the conversational therapy, the hierarchy, the garden and its community, and finally the isolation from society. This is a qualitative study, and methods used is, amongst others, hermeneutics.The essay ends with a final discussion of the finds, which conclude that although very different contexts in both time and space, it is easy to find similarities between the two.

No description available.