Bakgrund: Oral hälsa definieras som ett tillstånd där individen är fri från orala sjukdomar samt störningar som påverkar munhålan negativt. Inom tandvården har oral hälsa länge setts utifrån ett biologiskt synsätt. Idag inriktas den på ett mer holistiskt synsätt som innefattar en individs välbefinnande och upplevelse av den egna orala hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa rökarens självupplevda orala hälsa samt uppfattning om rökningens påverkan på den orala hälsan. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer som datainsamling. Åtta rökare i åldrarna 27-65 inkluderades. Inklusionskriterier var rökare som hade rökt i minst fem år, minst fem cigaretter dagligen och som kunde uttrycka sig på svenska. Resultat: Samtliga informanter upplevde obehag och orala besvär i munnen som hade en påverkan på deras välbefinnande. Obehagen kunde upplevas som muntorrhet, dålig andedräkt samt missfärgningar. Orala besvär upplevdes som karies, blottlagda tandhalsar och tandköttsinflammation. Informanterna uppfattade också att rökning hade konsekvenser på den orala hälsan. Vissa informanter hade inte tillräckligt med kunskaper om hur rökning påverkade den orala hälsan. Slutsats: Informanterna upplevde obehag och orala besvär i munnen och att det hade en påverkan på deras välbefinnande. Studien visade även att informanterna uppfattade att rökning hade en påverkan på den orala hälsan.

The purpose of this study is to understand which health effects that occur from exposure of asbestos and material containing quartz and if interactions with smoking leads to increased risk of lung cancer. The construction workers on site often lack knowledge about the risk of cancer when exposed to asbestos or quartz. The issue that I am going to discourse is, which health effects occur when exposed to asbestos or quartz? Does the risk of lung cancer increase when exposed to smoking, asbestos and quartz? Which measures can be used to prevent and reduce exposure of asbestos and quartz and how does the work handling asbestos looks today?  The work is based on a literature review and an interview as a complement. Results of the study have been shown that smoking is associated with asbestos- or silica exposure and doubles the risk of lung cancer. To reduce and prevent exposure of asbestos, quartz and decrease the risk of lung cancer the measures that can be used are; encouragement of quitting smoking, use of the respirators and training for handling asbestos and quartz. The conclusions are that smoking is associated with asbestos- or silica exposure that increases the risk of lung cancer and that younger employees do not have similar knowledge as older of the consequences of exposure and management.

Nikotin är världens tredje mest använda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut främsta orsakerna till en för tidig död i hela världen. Minst 10 000 svenskar dör varje år i förtid på grund av rökning. Syftet med denna studie var att jämföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmåga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i åldrarna 27-56 år varav 10 var rökare och 10 icke-rökare. Mätning av lungfunktion genomfördes med en spirometer, där både VC och flöde-volym mätningar (FEV1, FEV % och PEF) registrerades. Muskelstyrkan mättes med en handdynamometer. Vid mätning av VO2max fick deltagarna utföra ett maxtest på en ergometercykel som kopplades till mätutrustningen Oxycon Pro-Jaeger. Resultatet visade att det fanns skillnad i lungfunktion mellan rökare och icke-rökare. VC, FEV1, FEV % och PEF var signifikant lägre hos rökare jämfört med icke-rökare (p < 0.05). Eftersom de flesta av testpersonerna inte uppnådde sitt VO2max användes istället peak VO2 vid jämförelsen. Det fanns ingen signifikant skillnad i peak VO2 och handstyrka mellan rökare och icke-rökare (p= 0.40 respektive 0.38). Det förelåg en signifikant korrelation mellan FEV1 och peak VO2 hos alla deltagare (p=0.0042). Däremot fanns det ingen korrelation mellan FEV1 och handstyrkan (p=0.579). Denna studie visar på att rökning påverkar lungfunktionen, att rökare har lägre lungfunktion än icke-rökare. Muskelstyrkan och arbetskapaciteten mätt som peak VO2 skiljde sig inte åt mellan rökare och icke-rökare men det krävs ett större testmaterial för att kunna dra några säkra slutsatser.

<p>Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes. Resultatet visar fem kategorier. Detta resultat kan ge sjuksköterskan ökad kunskap samt hjälp att utveckla sitt arbete med stöd för den patient som gått igenom en hjärtinfarkt. För fortsatt forskning föreslås studier gällande sjuksköterskors upplevelser av arbete med att stödja patienter att sluta röka.</p>

Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes. Resultatet visar fem kategorier. Detta resultat kan ge sjuksköterskan ökad kunskap samt hjälp att utveckla sitt arbete med stöd för den patient som gått igenom en hjärtinfarkt. För fortsatt forskning föreslås studier gällande sjuksköterskors upplevelser av arbete med att stödja patienter att sluta röka.

Det tobakspreventiva arbetet är en av samhällets största utmaningar.Syftet med studien var att beskriva tobaksbruket och dess förändring över tid (1983-2003) iett slumpmässigt urval av individer 15-70 år i Jönköpings kommun. Den specifikamålsättningen var att analysera tobaksvanorna i relation till socioekonomiska förhållanden,personlighet, tandvård och tandvårdsvanor. Studien utgjordes av tre epidemiologiskatvärsnittsstudier utförda åren 1983, 1993 och 2003. En klinisk och röntgenologiskundersökning utfördes av mun och tänder. Individerna fick även besvara ett frågeformulär.Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av tobaksbruket från 31 %tobaksbrukare 1983 till 24 % såväl 1993 som 2003. Detta gällde samtliga åldersgrupper utomåldersgruppen 40-åringar. I första hand minskade andelen rökare. Samtidigt ökade snusarna isamtliga åldersgrupper 20-60 år innebärande ett i stort sett oförändrat tobaksbruk 1993 och2003. Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad vid de tre undersökningsåren mellantobaksbrukare och icke/brukare med avseende på inkomst-, utbildningsnivå, civilstånd, ochKASAM poäng. År 2003 förelåg en statistisk signifikant skillnad mellan brukare och ickebrukare med avseende på frekvens av tandvårdsbesök, där tobaksbrukarna i störreutsträckning än icke brukaren, inte besökte tandvården eller besökte tandvården oregelbundet.Icke brukarna borstade tänderna statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1993 ochicke brukarna använde tandstickor statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1983 och2003.

Syfte: Att beskriva flickors rökbeteende för att få en bättre förståelse till varför de röker, samt vilka preventiva åtgärder som kan vara av betydelse för att förhindra att flickor börjar röka. Metod: Litteraturstudie. Analys: Innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna som togs med i examensarbetet resulterade i två teman: Flickors rökbeteende och Prevention. Det fanns många olika anledningar till varför flickor började röka och till varför de fortsatte röka. Risken att börja röka var högre bland vissa flickor än andra, exempelvis visade låg socioekonomisk status, verklig eller inbillad övervikt och vänner eller anhöriga som rökte fick ökad risk att börja röka. Sätts rätt prevention in kunde dock risken att börja röka minska för tonårsflickor. Slutsats: Flickors rökbeteende har ökat i Sverige. Anledningarna till att börja röka är olika men vissa faktorer kan öka risken för att börja röka. Preventiva åtgärder bör särskilt riktas till dessa faktorer. Sjuksköteskan behöver förstå värdet av att planera och individualisera prevention utifrån flickornas egna behov och att det är viktigt ju tidigare man uppmärksammar dessa problem.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt. Syfte: Syftet var att beskriva vad som gör att kvinnor fortsätter röka under graviditeten. Metod: Litteraturöversikt med en beskrivande design av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Nio faktorer som påverkar kvinnans fortsatta rökbeteende under graviditeten har hittats. Faktorerna är: nikotinberoende, relationsrelaterade problem, stress, behov av egentid och avslappning, partnern, brist på kunskap och motivation, sociala nätverk, förträngning samt bristande stöd från vårdgivaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan förstår varför en kvinna väljer att röka under graviditetsperioden. Förstår sjuksköterskan vad som ligger bakom rökbeteendet hos den gravida kvinnan kan det bli lättare för hen att erbjuda rätt vård. / <p>+</p>

Bakgrund: Rökning är idag en av de största riskfaktorerna för kroniska sjukdomar så som cancer, KOL och hjärt- kärlsjukdomar. I Sverige röker ca 20% av befolkningen. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar rökare att fortsätta röka samt undersöka deras kunskaper kring de hälsoeffekter rökningen ger. Ökad medvetenhet medför ett bättre bemötande i vården samt en mer individualiserad rökavvänjningsplan. Metod: Kvalitativ deskriptiv intervjustudie. 12 intervjuer utfördes med rökande personer i Uppsala, intervjuerna baserades på en frågeguide. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman: 1) Motiv till fortsatt rökning, 2) Motiv mot fortsatt rökning, 3) Rökdebuten, och 4) Rökarens tankar om att röka. Huvudresultatet var att deltagarnas movation till forsatt rökning fanns i de pauser, lugn och belöning deltagarna fick ut av sin rökning. Rökningen var en del av vardagen med vanor och rutiner. Slutsats: Pauser, lugn, belöning och vanor motiverade deltagarna till fortsatt rökning. Vanorna försvårade möjligheten att sluta röka. För att vårdpersonal ska kunna skapa en individualiserad rökavvänjningsplan måste kunskap om rökarnas motivation för fortsatt rökning fördjupas. / Background: Smoking is today on of the biggest factors for chronic diseases like cancer, COPD and cardiovascular diseases. In Sweden 20% of the population smokes. The purpose of this study was to investigate motivations for smokers towards further smoking and investigate their knowledge about health risks from smoking. A elevated awareness about the topic may lead to a better treatment and a more individualized smoke cessation plan. Methods: Qualitative descriptive interviews. 12 interviews where done with smoking people in Uppsala, the interviews were based on a questionnaire. The data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results were divided into four themes: 1) Motives towards continued smoking, 2) Motives against continued smoking, 3) Smoke initiation, and 4) Smokers thoughts about smoking. The main results were the motivations towards smoking were found in the pauses, the peace and the reward the smokers got out of their smoking. Smoking is a part of each day because habits and routines. Conclusions: Pauses, tranquility and habits were motivations towards continued smoking. The habits made it hard to quit smoking. To be able to offer a more individualized smoke cessation plan the smokers motivation towards continued smoking and earlier knowledge about health risks have to be illustrate and processed.

Sedan cigaretten introducerades under 1800-talet har rökningens vara eller inte vara debatterats ständigt. Riskerna med rökning har lett till att fler och fler åtgärder införts för att försvåra tillgången till tobak, och möjligheterna att röka överallt har kraftigt begränsats. I samarbete med företaget Deversify och deras produkt Smoketrack avser examensarbetet att skapa en digital plattform i syfte med att erbjuda hjälp till ett rökfritt liv.  Arbetet behandlar vilka funktioner en applikation ska innehålla, och processen som ledde fram till det, för att i kombination med produkten Smoketrack uppmuntra till rökavvänjning. Arbetet har utförts genom en designprocess bestående av intervjuer och användartester samt litteraturdata. Resultatet av arbetet gestaltas genom en mobilapplikation med fokus på en community för sina medlemmar.