The Swedish curriculum for preschool (Lpfö 98, 2010, p. 5, 6, 9) emphasizes that teaching and learning should be made in a joyful and lustful manor. But it does not explicitly express how this should (or could) be conducted. One of my main motives with this paper is to examine one plausible interpretation how to combine joy and learning. Out of some theories that I have come across in the litterateur when studying to become a preschool teacher I decided to do a study for further examination, both theoretically and empirically. The theories that I based this study on are: radical aesthetics, Lev Vygotskijs theories on imagination and creativity, and theories concerning motivation and emotional attachment. My basic motives and questions are presented in the context that mathematical thinking is elemental for further intellectual development:  Is it beneficial to connect emotions and imagination with aesthetic experiences to help obtain mathematical understanding? Mathematics is abstract. So can abstract practices through aesthetics help to develop the abstract thinking required for mathematical development?  These questions led me to construct a methodology based on two separate methods to present geometry through tangram. The first I refer to as ordinary and formal, geometrical figures were plainly presented with their mathematical terms - this was used as a control. The other had the same terms as the previous, but also had the aesthetic elements of a saga to trigger emotion and ones imagination and fantasy. These were simultaneously used in a preschool on two groups of 4-5 year olds during a period of three weeks; this to see if any results could be made out of the difference of the two methods. Along with this I have also examined previous research and theories that address these subjects to see if connections could be made concerning my basic assumptions. Further the study also tries to interpret what defines aesthetics and if there is an interpretation that suits this study. I find that the results, both theoretically och empirically, shows that there is reason to further investigate these connections and methods. It appears to be some advantages with didactics from an aesthetic preset. The study is however way too small to show causal relations and it needs to be further developed for a more profound scientific evaluation and added accurate representation of the questions the study holds at hand.

<p>In this research paper I have interpreted and analysed how it is possible for a Radical Right Populist Party such as FPÖ (The Freedom Party) to obtain electoral success in the end of the last millennium. In 1999 they were elected into the national legislative parliament with 26.9% of the votes and participated in the Shüssel government from February 2000. I believe this is an extreme case study and my method is the so called Disciplined-configurative case study. I’ve conducted this study by using earlier published research and than dividing these old theories into to three analytical categories. By doing this I hopefully came closer to understand the problem with FPÖ: s electoral success in a better way than before. The interpretation of the data was enabled by a structural theory-method and my findings were that the FPÖ used the rapid and macro-societal changes in an effective way by mobilising a great share of some strata that to some extent were of a cross-class nature in the Austrian electorate 1999. This was possible as a consequence of bad management by the conventional political parties (SPÖ, ÖVP) and their party-functionaries. Other findings were that the electorate system is crucial for the success of Radical Right Populist Partiers such as FPÖ and that the Austrian party system was a match with its low threshold for parliamentary representation and its proportional electoral system.</p><p>Key words: Radical Right Populist Parties, FPÖ, Austrian domestic politics</p>

Arbetets syfte är att skapa bättre förståelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bättre förutsättningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagsläge koncentrerar sig företag allt mer på framtagande av inkrementella innovationer och därmed är produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ändamål. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt på grund av en omfattande marknadsosäkerhet och teknisk osäkerhet från arbete med inkrementella innovationer. Därmed är det viktigt att förstå hur denna osäkerhet påverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet. För att skapa denna förståelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt två semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation. Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna tyder på att den omfattande marknadsosäkerheten och teknisk osäkerheten påverkar produktutvecklingsprocessen främst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvåras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad på att stödja en växelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lärandet och därmed en reducering av osäkerheten. Under intervjuerna framkom sju olika sätt att hantera osäkerheten nämligen: Prototyp, Leverantörer, Testa hos samarbetspartner, Strukturera, Projektet i omgångar, Ignorera den samt En lösning. Dessa hanteringssätt påverkar produktutvecklingsprocessen antingen genom att främja en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning eller genom att möjliggöra problemlösning utan ytterligare information. Effektiviteten av produktutvecklingsprocessen påverkas främst av att en växelverkan mellan problemformulering och problemlösning ökar uppfyllelsegraden av marknadskraven och de tekniska kraven samtidigt som utvecklingstiden blir längre. När problemlösning utan ytterligare information möjliggörs blir utvecklingstiden kortare.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel &amp; Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation. Kontinuitet associeras med familjeliknande förhållanden, betydelsefulla roller, ökad självsäkerhet, tydliga mål och aspiration, ökade aktiviteter, polariserade föreställningar och motsättningar. Urkoppling associeras med personlig utveckling, distans och psykisk ohälsa. Ett förslag till förklaringsmodell presenteras. Negativ social identitet leder till anslutning, positiv social identitet leder till kontinuitet, hotad social identitet kan leda till eller ifrån kontinuitet, negativ social identiet leder till urkoppling.

Under hösten 2020 var det många svenska företag som visade både intresse och oro inför en, för många företag, kritisk händelse – Amazons etablering i Sverige. Samtidigt som Amazons pågående svenska etablering, intervjuades flera av de största intressenterna inom svensk e-handel om hur deras respektive företag har förändrats, och planerar att förändra dess nätverksstruktur. Undersökningsmaterialet har tagits fram i syfte att undersöka hur en radikal nätverksförändring kan utspela sig vid denna tidpunkt efter att en kritisk händelse har inträffat. Utifrån den empiriska undersökningen framgår det att samtliga e-handelsföretag, oavsett bransch, har upplevt radikala förändringar inom respektive nätverk. Baserat på hur respondenterna i e-handelsföretagen har beskrivit utvecklingen av deras interaktioner med tidigare samarbetspartners samt deras planerade samarbeten med Amazon så kunde e-handelsföretagens strategier fördelas in i tre separata kategorier; samarbetande, konkurrerande och statiska. Det kan därmed inte uttydas någon enhetlig strategi vid denna tidpunkt annat än att radikala nätverksförändringar har skett.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges. Målsättningen med handboken är att på ett enkelt och pedagogiskt sätt inspirera lärare till att använda samtidskonsten som en alternativ metod i sin undervisning som utmanar eleverna till kritiskt och kreativt tänkande.

The aim of this paper is to investigate the internal and external supply in relation to citizens’ demand for radical populist parties. To explore how the Sweden Democrats between 2010 and 2018 has developed its party organisation and how this has changed over time. The essay is based on the theory of Cas Mudde which claims demand and supply as a reason and understanding for the increasing growth of radical right parties in Western democracies. The theory divides Sweden Democrats into three different aspects; demand, internal and external supply which explain the stability and increased support for the party. Socio-economic factors such as unemployment, education and level of immigration are significant explanation factors for radical right parties to establish on long term. However, the essay concludes that the internal aspects of the party organisation, in relation to lack of trust for the traditional parties and low party identification, are crucial explanations. The importance of these factors have gradually increased during the years 2010-2018, while the level of significance for socioeconomic factors have decreased.

The aim of this paper is to investigate what influences the degree of sympathy for the Sweden Democrats in between 2007-2015 and how this has changed over time. The essay is based on two different theories, one of which claims that the Sweden Democrats' sympathizers are ”losers of modernisation”, where the socio-economic factors are the most important explanation factor for explaining their sympathy for the Sweden Democrats. The second theory highlights instead that the Sweden Democrats' sympathizers focus on issues and party leaders, so their preferences in these areas are the most important explanatory factors for their sympathy for the Sweden Democrats. This essay is based on regression analyzes that utilize data from Super-Riks-SOM, which is collected by the SOM-Institute in Gothenburg. The essay concludes that the issues and the party leadership are the most important factors explaining  to the degree of sympathy for the Sweden Democrats in 2007-2015, and that the importance of these factors have gradually increased during these years while the importance of socio-economic factors have decreased.

Innovationer är idag ett uppmärksammat och aktuellt fenomen och forskare menar att innovationer är en bidragande faktor för såväl företags överlevnad som en nationell tillväxt. Delningsekonomin är ett resultat av digitaliseringen och möjliggör för privatpersoner att hyra, låna samt byta produkter med varandra. Kombinationen mellan innovationer och delningsekonomin är en tämligen outforskad kombination och syftet med studien är därmed att undersöka om företag inom delningsekonomin i Sverige arbetar med innovationer. Studien syftar vidare till att redogöra för om företagens eventuella innovationsarbete kan uttryckas inom ramen för att vara av en radikal eller inkrementell karaktär. För att lyckas undersöka detta relativt komplexa fenomen bygger studien på en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från fem olika slags företag. Resultatet visar på att fyra av företagen var de första i sitt slag på marknaden varpå ett av företagen istället är ett resultat av en redan etablerad affärsmodell. Samtliga företag arbetar med en ständig förbättring av sin tjänst samtidigt som tre av företagen visar tendenser på att även söka efter nya möjligheter. Utifrån en analys av det empiriska materialet tillsammans med den teoretiska referensramen har vissa slutsatser kunnat genereras. Fyra av företagen kan anses vara en radikal innovation i sig medan det femte företaget istället kan ses som en imitatör. Samtliga företag kämpar för överlevnad genom ett ständigt inkrementellt innovationsarbete varpå tre av företagen även visar på tendenser att arbeta med ett radikalt innovationsarbete.

Vårt syfte med vårt gestaltande examensarbete är att få svar på hur två 18 åriga tjejer, Minna som läser bild och form på gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka på ett tidigare projektarbete, ”lära på riktigt” som genomförts tillsammans med oss då de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att låta vår undersökning resultera i en film. Filmen innehåller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vår personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft på informanternas liv. Både Minna och Miranda ser med positiva ögon tillbaka på vårt gemensamma projekt ”lära på riktigt”. De menar att det var lustfyllt och betydde mycket för dem då all annan undervisning upplevdes som stressande och prestationsinriktat. De beskriver ”lära på riktigt” som ett projekt där de fick göra vad de ville och göra det fullt ut. Vidare gav intervjuerna oss olika svar på vad lust kan vara, hur den väcks och hur den släcks. Vi får också reda på hur informanterna upplever skolan utifrån en rad olika perspektiv. Det är en personlig bild som ges. Vi har tittat på Minna och Mirandas sätt att svara, hur de svarat på de frågor vi ställt och på deras kroppsspråk. Detta har vi gjort med semiotiska ögon där vi tolkat det vi sett i det filmade materialet. Vår bild av skolan och val i livet har vidgats efter vår undersökning. Fler frågor har väckts och bilden av att allting inte behöver vara svart och/eller vitt har ytterligare förstärkts. Att skolan är något som de flesta av oss kan relatera till på ett eller annat sätt, visar att det finns mycket att säga om den. Genom vårt resultat konstaterar vi att skolan är av vikt men att den inte är den enda vägen att välja.