Fysisk inaktivitet orsakar stora kostnader för samhället, både inom sjukvården och på grund av produktionsbortfall, vilket uppskattas till sex miljarder kronor per år i Sverige. Det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet på recept (FaR®) är ett bra alternativ till att ge medicin. Hur detta hanteras inom primärvården är därför av intresse, då det är denna vårdenhet som oftast har den första kontakten med kommande riskgrupper och därmed också stora möjligheter att påverka genom att motverka inaktivitet och främja hälsa. Författarens egna observationer väckte intresse för att undersöka hur sjuksköterskan kan bidra till just detta inom primärvården och med FaR® som verktyg. / Physical inactivity is causing major costs to the Swedish society (estimated to six billion SEK per year), due to increasing health care costs and a decline in production. There is scientific evidence that physical activity on prescription (FaR®) is an efficient alternative to pharmaceuticals. With this in mind it is therefore of interest how this handled within primary care, since primary care usually are the first contact with future risk groups and could have a great potential to influence by preventing inactivity and encourage health. Personal observations of the author arouse interest to investigate how nurses can contribute to increased health with FaR® as a tool within primary care.

This study uses logistic regression to estimate the probability of choosing the brand-name drug despite the presence of cheaper generics given patient and drug characteristics in the Czech pharmaceutical market in the period 2009-2013. Results of the analysis may help guide policies to decrease pharmaceutical costs. In order to motivate people who are more likely to choose the original version of drug, policy makers may impose higher copayments and lower subsidies on the original drugs which they use. Additionally, two supplementary analyses were applied to sub-sectors of the pharmaceutical market: antihypertensive drugs and antibiotics. Fixed effects logistic regression is employed to test the robustness of the results.

The thesis deals with Work Instructions from the Perspective of Text Comprehesion. It gives the description of Work Instructions in general, then focuses on two specific kinds of Instructions - Recipes and Consumer Medicine Information. Information about Vocabulary, Syntactics, Semantics, Coreference and Inferences are involved. There is a research of Text Comprehension in the empirical part of this thesis, it is divided into two parts, one for each kind of Instruction. This thesis draws on findings of Czech and foreign linguists.

<p>Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorier</p><p><strong><em>Organisation och <strong><em>Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna <em>ledningsstöd, utbildning samt <em>uppföljning och ekonomi. Kategorin Individ beskrev <em>förskrivarens inställning, distriktssköterska med specialiserat arbete och <em>förskrivna motionsformer. Kategorin Organisation inom den icke topplistade hälsocentralen innehöll underkategorierna <em>ledningsstöd, att öka motivationen och <em>samarbete. Kategorin Individ beskrev underkategorierna <em>förskrivarens inställning, att motivera till livsstilsförändring samt <em>uppföljning. FaR förskrevs främst av distriktssköterskor inom diabetes- och blodtrycksmottagningar och de upplevde ledningens stöd. Vid den icke topplistplacerade hälsocentralen saknades ledningsstöd, alla hade inte FaR-utbildning. Tid till kollegiediskussioner för att få in rutiner, läkarstöd p.g.a. patienters multipla sjukdomsdiagnoser och kunskap om förskrivningsbara aktiviteter efterfrågades. Lyckad förskrivning krävde motiverade patienter, individanpassade motionsformer och samarbete med t.ex. sjukgymnaster. Chefer <em>"tryckte på" för ökat antal förskrivningar, utbildning om förhållningssätt att motivera till fysisk aktivitet önskades. FaR uppgavs vara ett av distriktssköterskans ansvarsområden och förväntades öka i framtiden. </em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></strong></em></strong></p> / <p>The purpose was to describe district nurses’ experiences and perceptions of Physical activity in Disease prevention and Treatment and Prescriptions of Physical activity (PaP), in health centers, reported high respectively low prescriptions of physical activities. Seventeen district nurses, from two top listed and one not top listed center, in a county, in the middle of Sweden participated. Semi-structured interviews analyzed by qualitative content analysis resulted in two categories</p><p><strong><em>Organization and <strong><em>Individual and six subcategories respectively, for both groups. The category Organization within the top listed centers’ included the subcategories <em>management support, education and <em>follow-ups and economy. The category Individual described <em>preceptor’s attitudes, district nurse with specialized work and <em>type of activities. The category Organization within the not top listed centre included <em>management support, to increase motivation and <em>cooperation. The category Individual described <em>preceptor’s attitudes, to motivate lifestyle changes and <em>follow-ups. PaP occurred mainly in diabetes and blood pressure care, management support was experienced. In the not top listed centre, management support and education lacked. Time for collegial discussions forming routines, physicians’ support and knowledge about type of activities were requested. Successful prescription required motivated patients, individualized activities and interaction with physiotherapists. Educations supporting patients’ motivation were demanded, managements’ stressed increased prescriptions and PaP was reported a district nurse responsibility, expected to increase. </em></em></em></em></em></em></em></em></em></strong></em></strong></p>

<p>Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.</p>

<p><strong>Syfte</strong>: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR^®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.</p><p><strong>Metod</strong>: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.</p><p><strong>Resultat</strong>: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). <em>Smärta rörelseorgan</em> är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.</p>

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009. Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots. Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). Smärta rörelseorgan är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots. Slutsats: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorier Organisation och Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi. Kategorin Individ beskrev förskrivarens inställning, distriktssköterska med specialiserat arbete och förskrivna motionsformer. Kategorin Organisation inom den icke topplistade hälsocentralen innehöll underkategorierna ledningsstöd, att öka motivationen och samarbete. Kategorin Individ beskrev underkategorierna förskrivarens inställning, att motivera till livsstilsförändring samt uppföljning. FaR förskrevs främst av distriktssköterskor inom diabetes- och blodtrycksmottagningar och de upplevde ledningens stöd. Vid den icke topplistplacerade hälsocentralen saknades ledningsstöd, alla hade inte FaR-utbildning. Tid till kollegiediskussioner för att få in rutiner, läkarstöd p.g.a. patienters multipla sjukdomsdiagnoser och kunskap om förskrivningsbara aktiviteter efterfrågades. Lyckad förskrivning krävde motiverade patienter, individanpassade motionsformer och samarbete med t.ex. sjukgymnaster. Chefer "tryckte på" för ökat antal förskrivningar, utbildning om förhållningssätt att motivera till fysisk aktivitet önskades. FaR uppgavs vara ett av distriktssköterskans ansvarsområden och förväntades öka i framtiden. / The purpose was to describe district nurses’ experiences and perceptions of Physical activity in Disease prevention and Treatment and Prescriptions of Physical activity (PaP), in health centers, reported high respectively low prescriptions of physical activities. Seventeen district nurses, from two top listed and one not top listed center, in a county, in the middle of Sweden participated. Semi-structured interviews analyzed by qualitative content analysis resulted in two categories Organization and Individual and six subcategories respectively, for both groups. The category Organization within the top listed centers’ included the subcategories management support, education and follow-ups and economy. The category Individual described preceptor’s attitudes, district nurse with specialized work and type of activities. The category Organization within the not top listed centre included management support, to increase motivation and cooperation. The category Individual described preceptor’s attitudes, to motivate lifestyle changes and follow-ups. PaP occurred mainly in diabetes and blood pressure care, management support was experienced. In the not top listed centre, management support and education lacked. Time for collegial discussions forming routines, physicians’ support and knowledge about type of activities were requested. Successful prescription required motivated patients, individualized activities and interaction with physiotherapists. Educations supporting patients’ motivation were demanded, managements’ stressed increased prescriptions and PaP was reported a district nurse responsibility, expected to increase.

Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i ett tema: Positivt och enkelt, men ändå svårt att följa receptet och förändra sin livsstil. Fyra kategorier framkom: Att se fysisk aktivitet/förändring som en möjlighet, Att se fysisk aktivitet/förändring som ett hinder, Att bli medveten om behovet av fysisk aktivitet och Att ta kontroll eller inte över sin fysiska aktivitet. De flesta av deltagarna i studien var positivt inställda till FaR. Många upplevde FaR som en "kick" för att börja motionera. Några hade även ändrat sina levnadsvanor gällande kosten. Olika hinder och omständigheter framkom varför ordinationen inte följdes. Slutsatsen är att patienterna i stort är positiva till FaR, men det kan vara svårt att följa ordinationen och förändra sin livsstil på grund av bristande motivation. Nyckelord: Distriktssköterska, FaR (fysisk aktivitet på recept), motivation, patient, upplevelse / Abstract The purpose of this study was to describe patients' experiences of receiving physical activity prescribed by the district nurse, and the possibility of adhering to the prescription. The study had a descriptive design and a qualitative method was used. Ten women and ten men who received physical activity on prescription from two different medical centers in central Sweden participated in the study. Data was collected through semi-structured interviews. The interviews were analyses with a qualitative content analysis. The analysis resulted in one theme: Positive and simple, yet difficult to adhere to the prescription and change their lifestyles. The analysis resulted in four categories: To see physical activity and changes as an opportunity, To see physical activity and changes as an obstacle, To become aware of the need for physical activity and To take control or not over their physical activity. Most of the participants in the study were in favor of the prescription. Many experienced the physical activity prescribed as a motivation to start exercising, some had even changed their lifestyle habits and diets. Various obstacles and circumstances contributed to why prescriptions were not adhered to. The conclusion is that the patients in general proved positive to physical activity on prescription, however it may sometimes be difficult to adhere to the prescription and change lifestyles due to lack of motivation. Keywords: District nurse, physical activity on prescription, motivation, patient, experience