Background: There are future challenges for public health and health care in meeting the needs of a growing and ageing population. Today there are evidence of how arts can contribute to health development and of the connections between arts, health, treating and rehabilitating measures. To be able to meet the future challenges there is a need for new methods, perspectives and views about how to stay healthy, enjoy our existence and for wellbeing. Health care has an important role in rehabilitation through the broad contact with the population. The background of the essay is the pilot project Arts on Prescription that was carried out in order to try a new way of rehabilitation with arts as a factor. The concepts, the results and the discussion from the project connect the pathogenic perspective with the salutogenic perspective. Purpose: The purpose of the study is to examinate possibilities and obstacles to use arts as a part of a complementary method of rehabilitation in primary care. Method: The study is qualitative, and the empirical material is interviews with five individuals responsible for rehabilitation in primary care and a pilot interview. The method is based on a descriptive, ideation approach with a reflexive frame. Results: In the result appear a complex of possibilities and obstacles of using arts in primary care. Possibilities are formed by knowledge, understanding and scientific proof of arts intrinsic possibilities to promote health. Obstacles are formed by historical, economical, organizational and personal connections. Conclusion: The possibilities and obstacles of the study together constitute various dilemmas. The conclusion is that arts advantageously can be used in a number of ways in primary care (and other areas) to promote health, but with account taken to organizational, valuable and normative fields. / Bakgrund: Folkhälsoarbetet och hälso- och sjukvården står inför framtida utmaningar meatt kunna möta hälso- och vårdbehovet hos en både växande och åldrande befolkning. Definns idag forskning som visar att kultur kan bidra till hälsoutveckling och att det finns samband mellan kultur, hälsa och behandlande och rehabiliterande åtgärder. För att möta framtida utmaningarna krävs nya metoder, perspektiv och synsätt på hur vi ska hålla oss friska, trivas med tillvaron och uppleva välbefinnande. Primärvården har en viktig roll inorehabilitering genom sin breda kontakt med befolkningen. Bakgrund till uppsatsen är Kulpå Recept som genomfördes som pilotprojekt i ett försök att testa en annorlunda rehabilitemed kultur som påverkansfaktor.  Konceptet, resultaten och resonemangen kopplar ihop depatogena och de salutogena perspektiven. Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder att använda konst och kultur som komplementär rehabiliterande metod inom primärvården. Metod: Undersökningen är kvalitativ där det empiriska materialet utgörs av intervjuer mefem personer som är ansvariga för rehabilitering inom primärvården och en pilotintervju. Metoden utgörs av en deskriptiv, idéskapande ansats med en reflexiv ram. Resultat: I resultatet framträder ett komplex av möjligheter och hinder för att använda kooch kultur inom primärvården. Möjligheterna utgörs av kunskap, förståelse och vetenskapförankring i konst och kulturaktiviteters inneboende möjligheter att främja hälsa. Hinder utgörs av historiska, ekonomiska, organisatoriska och personliga sammanhang. Slutsats: De möjligheter och hinder studien påvisar utgör tillsammans olika dilemman. Slutsats är att konst och kultur med fördel kan användas på olika sätt inom primärvården andra områden) för att verka hälsofrämjande, men att det finns organisatoriska, värdemäsoch normativa områden som måste beaktas.

No description available.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare år fått mycket uppmärksamhet när man talar om hälsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och vi går mot ett allt inaktivare samhälle. Fysisk aktivitet på Recept är en arbetsmetod som förebygger ohälsa och främjar hälsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hälso- och sjukvårdspersonal i ett av Sveriges län talar om konceptet Fysisk aktivitet på Recept. Syfte: Studiens syfte är att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR. Teoretisk utgångspunkt: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Materialet har samlats in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer och materialet har analyserats med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Ur analysen framträdde tre övergripande diskurser, en pedagogisk diskurs, en medicinsk diskurs och en aktualiseringsdiskurs. Resultaten visade på att det finns en problematik kring hur personal i den Svenska hälso- och sjukvården talar om och arbetar med Fysisk aktivitet på Recept. Det talas om konceptet som ett komplement till vanlig sjukvård snarare än som en etablerad arbetsmetod och de styrdokument som finns följs inte i de flesta verksamheter. Att styrdokument och avtal mellan verksamheter inte följs skapar även en problematik kring de pedagogiska aspekterna i konceptet. Slutsats: Slutsatser som kan dras är att FaR behöver aktualiseras i den svenska hälso- och sjukvården och i samhället. Arbetet behöver även etableras som en rutin i det vardagliga arbetet inom hälso- och sjukvården för att det ska fungera. Uppmärksammas inte dessa fakta och inget görs, är enligt författarna i den föreliggande risken överhängande att Fysisk aktivitet på Recept glöms bort och kanske även dör ut som arbetsmetod. / Physical activity and inactivity has during the last years received a lot of attention when it comes to health. World Health Organization has identified physical inactivity as the fourth most common reason for death in the world and we are moving towards a society with increased levels of physical inactivity. Physical activity on Prescription (PaP) is a working method for obviating illness and promoting health through prescription of physical activity. The involved organizations in this research were healthcare and sports federation in one of Sweden’s regions and this qualitative study elucidate their way of talking about Physical activity on Prescription. Aim: The aim of this study is to analytically describe and problematize the discoursive patterns of PaP as reflected by how a number PaP-organizers speak of PaP. Theoretical basis: The theoretical basis of the study is a social constructional perspective and the data material was conducted with the help of seven semi-structured interviews. The data material was analyzed using a critical discourse analysis. Result: Three discourses were found in the analysis, an educational science discourse, a medical discourse and an actualization discourse. The results showed that there’s a problem of how staff in the Swedish healthcare talk about and working with Physical Activity on Prescription. They talk about the concept as a complement to regular medical care, rather than as an established method of working and the steering documents are not followed in most organizations. The steering documents and contracts between the involved organizations are not followed which also creates problems concerning the educational aspects in the concept. Conclusion: Conclusions to be drawn is that PaP needs to be updated in the Swedish healthcare system and the society. The working method also needs to be established as a routine to the healthcare employees’ work tasks to make it work. If these facts are not observed and taken into action, there is a large risk that Physical activity on Prescription will be forgotten and might even disappear as a working method.

Qvarfordt, K (2014). Physical activity on prescription, the individual experience. Thesisin Public Health. School of Health and Work, University of Gävle.In order to increase physical activity and to create a better health licensed staff mayprescribe physical activity to patients. The purpose of this paper is to find out how fiveindividuals experienced getting Physical activity on Prescription, FaR ®. To answer thequestion I have used a qualitative method. The result was that all five perceived thattheir health had become better both mentally and physically . Three themes emergedfrom the interpretation of the interviews: motivation, drive and goal setting. FaR ® wasseen as a good method for giving individuals the motivation for a lifestyle change. FaR® serves as a means to make it easier for individuals to find the drive to go from beinginactive to active. The individuals were assisted by FaR ® to find their own goals forincreasing physical activity.The conclusion is that FaR ® is seen as positive by these individuals and seems tosupport a lifestyle change. It is clear, however, that more research on how individualsexperience physical activity on prescription is needed.

Abstrakt Fysisk aktivitet på recept (FaR), är en metod som används för att förebygga och behandla folksjukdomar. Syftet med FaR är att få individer att bli mer fysiskt aktiva [FA] och därigenom påverka sjukdomsbesvären i en positiv riktning. Till denna förändring krävs motivation och någonting som skapar en vilja att utföra FA. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka om ett FaR- recept kan motivera till ökad FA hos FaR-klienter. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sex respondenter deltog i studien. Kravet var att personerna skulle ha FaR-recept. Resultatet pekar på att det upplevda stödet från såväl sjukvården, FaR- ledaren samt den sociala delen i form av familj, vänner och bekanta spelar stor roll för skapandet och upprätthållandet av motivation till FA hos FaR- klienten. Slutsatsen är att genom förmedlad kunskap och stöd från sjukvården och FaR- ledaren skapas en meningsfullhet, förståelse och hanterbarhet hos klienten. Detta kan leda till att öka motivationen till FA hos FaR-klienten. / Abstract Physical activity on prescription, (PaP), is a method used to prevent and treat common diseases. The aim of PaP is to get individuals to become more physically active [PA] and through that influence the disorders in a positive direction through a more active lifestyle. This change requires motivation and something that creates a desire to perform the PA. The purpose of this study was therefore to investigate whether a prescriptions may warrant increased PA in the clients. The methodology used in this study was semi-structured interviews with open questions. Six respondents participated. The requirement was that the people would have a PaP- prescription. The results indicate that the perceived support from both the healthcare, PaP- leader and social support plays a major role in the creation and maintenance of motivation to the PA in the PaP- client. The conclusion is that the mediated knowledge and support from health care and PaP leader created a meaningfulness, understanding and manageability of the client. This can lead to increased motivation to PA in PaP client.

Hur kokböckers utformning och innehåll har förändrats är ett område som inte har undersökts i större utsträckning. Kokböcker är en del av kulturers måltidshistoria vilket kan ge en insyn till vem maten lagades samt vilken mat som tillagades. Uppsatsen handlar om hur kokböcker förändrats från 1755–1951 sett till design, struktur och innehåll. Fem kokböcker med cirka 50 års mellanrum har studerats för att se likheter och skillnader. Metoden bygger på en innehållsanalys på de fem böckerna där förorden samt recept har sammanställts, analyserats och jämförts mot varandra för att se hur de har förändrats under denna tidsperiod. Resultatet visar att det finns skillnader i böckerna men även en del likheter. Framförallt kan vi se att den tekniska utvecklingen har påverkat böckernas innehåll sett till de råvaror och tillagningsmetoder som användes. Däremot har målgruppen inte förändrats under denna tidsperiod. / How cookbooks' design and content have changed is an area that has not been investigated to a greater extent. Cookbooks are part of cultures culinary history, which allows you to understand who the food was cooked for and which food was cooked. The essay is about how cookbooks changed from 1755-1951 in terms of design, structure and content. Five cookbooks with about 50 years intervals have been studied to see similarities and differences. The method is based on a content analysis of five books where the foreword and recipes have been compiled, analyzed and compared to each other to see how they have changed during this time period. The result shows that there are differences in the books but also some similarities. In particular, we can see that technical developments have influenced the contents of the books due to the raw materials and cooking methods that were used. By contrast, the target group has not changed during this period.

This paper investigates how articles in Läkartidningen concerning the importance of physical activity have been formulated over the last twenty years. The paper analyses not only how a possible discursive change in the contents of the articles has occurred, but also how an attitude change among doctors can be detected. This is reflected in the increased amount of prescribed physical activity (“FaR”) that is notable during the investigated time period and thus could be considered a variable of effect.

Bakgrund: Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar förtida dödsfall, sjukdomsbörda och sänkt livskvalitet. Uppskattningsvis uppfyller inte hälften av Sveriges befolkning riktlinjerna för fysisk aktivitet och detta kommer få konsekvenser för folkhälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett evidensbaserat och effektivt verktyg. Det är samtidigt en kostnadseffektiv behandlingsmetod som enkelt kan anpassas efter de individuella behov som föreligger. Dock tenderar användningen av FaR att vara låg bland vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning samt uppföljning av fysisk aktivitet på recept på vårdcentraler. Metod: Studien genomfördes som en icke-experimentell, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En webbenkät skickades ut till 69 sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler, varav 34 inkluderades i studien. För att jämföra skillnader mellan grupper användes Mann Whitney U-test. Statistiken analyserades i programmet SPSS statistics. Resultat: Användningen av FaR var generellt låg bland sjuksköterskorna, 32,4 % uppgav att de aldrig hade förskrivit FaR och endast 5,9 % svarade att de förskrev FaR några gånger i veckan. De sjuksköterskor som saknade en utbildning i FaR utgjorde majoriteten, 90,9 %, av alla svarsdeltagare som angett att de aldrig förskrivit ett recept på fysisk aktivitet. En signifikant skillnad (p < 0,001) mellan de som hade FaR-utbildning och de som saknade utbildning, kunde ses i förskrivning men inte när det kom till uppföljning av FaR. Slutsats: Studien belyser hur FaR tenderar att användas av sjuksköterskor på vårdcentraler och till vilken utsträckning det utförs en särskild uppföljning av receptet. Resultatet indikerar att förskrivningen av FaR tenderar att vara låg och att utbildning i FaR tycks spela en signifikant roll för sjuksköterskors förskrivning. Mer forskning på en större population behövs för att kunna dra några mer generella slutsatser angående detta. / Background: Inadequate physical activity is causing early death, disease burden and lowering quality of life. Half of Sweden's population is estimated not to meet the recommendations for physical activity and this will have an impact on public health. Physical activity on prescription (PAP) is an efficient tool with scientific evidence. The method is cost effective and can easily be customized and prescribed according to the individual needs that exists. Though the use of PAP among health professionals tend to be low. Aim: The aim of this study is to map nurse's prescription and follow up of physical activity on prescriptions at health centers. Method: The study was conducted as a non-experimental, quantitative descriptive cross-sectional study. A websurvey was sent to 69 nurses working at health centers, 36 of whom were included in the study. Mann Whitney U-test was conducted to compare differences between groups. The statistics were analyzed using the SPSS statistics program. Results: The use of PAP was generally low among nurses, 32.4% reported that they had never prescribed PAP and only 5.9% responded that they prescribed PAP a few times a week. Nurses who lacked education in PAP represented the majority, 90.9%, of all respondents who stated that they never prescribed a prescription for physical activity. A significant difference (p < 0.001) between those who had an education in PaP and those who lacked education could be seen in prescription but not when it came to follow-up of PAP. Conclusion: The study shows how PAP tend to be used among nurses at health centers and to what extent a follow-up of the prescription is done. The results indicate that the prescription of PAP tend to be low and that education in PAP seems to play a significant role in nurse’s prescription. More research on a greater population is needed to draw any general conclusions about this.

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering. Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling. Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer. Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna. Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras. / Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors. The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment. The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis. The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study. Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes. Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates. For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR. There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.

Bakgrund Elever med lässvårigheter har rätt till en anpassad läromiljö för att utvecklas utifrån egna förutsättningar, så att de kan nå sina mål i alla ämnen. Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, finns som inläst material men eftersom det är svårt att ha en dator i ett kök, ber oftast elever med lässvårighet en klasskamrat att läsa upp receptet.  Syftet Med denna observationsstudie var syftet att se om elever kan läsa och tolka recepten i läroboken, samt att ta reda på vilka andra svårigheter eleverna har med recepten. Metod En observationsstudie på elever med diagnosticerade lässvårigheter och/eller svenska som andraspråk. Observationerna har inkluderat fotografering och anteckningar och har bestått av en teoretisk del, där eleven fick läsa ett recept och stryka under saker de tyckte var svåra att förstå, samt en praktisk del, där eleven fick utföra ett moment taget ur receptet. En praktisk uppgift kunde vara koka och sjuda. Efter datainsamlingen analyserades observationerna och fotografierna samt anteckningarna. Resultat Eleverna hade svårt för vissa ord och begrepp, men även att förflytta blicken från ingredienslistan till instruktionstexten. Detta fick konsekvenser för den praktiska uppgiften. Slutsats Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9 var skriven till elever som har normal, åldersadekvat läskunnighet. Som boken var utformad var den inte tillgänglig för elever som hade lässvårigheter av olika slag, och det var inte självklart att alla kunde förstå och tolka recepten så som det var tänkt. Ett nytt och förenklat läromedel skulle behövas tas fram. Baserat på vår studies resultat planerar vi därför att skriva en ny kokbok med skrift, bilder och digitalt material som ska underlätta för eleverna när de har praktiskt arbete. / Background Students with reading difficulties have the right to an adapted learning environment to develop based on their own conditions, so that they can achieve their goals in all subjects. The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9” (translated: Home- and consumer studies, grades 7-9), is available as audiobook, but since it is difficult to have a computer in a kitchen, students with reading difficulties usually ask a classmate to read the recipe out loud. Objective With this observational study, the purpose was to see if pupils can read and interpret the recipes in the textbook, and to find out what other difficulties the pupils have with the recipes. Method An observational study of pupils with diagnosed reading difficulties and / or Swedish as a second language. The observations have included photography and notes and have consisted of a theoretical part, where the pupils read a recipe and underlined things they thought were difficult to understand, and a practical part, where the pupil performed an task from the recipe. A practical task could be to boil and simmer. After data collection, the observations and photographs as well as the notes were analyzed. Results The pupils had difficulties with certain words and concepts, but also with moving their gaze from the list of ingredients to the instructional text. This had consequences for the practical task. Conclusion The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9”, was written for pupils who have normal, age-appropriate literacy. As the book was designed, it was not suitable for pupils with reading difficulties of various kinds, and everyone could not understand and interpret the recipes as intended. A new and simplified teaching material needs to be developed. Based on the results of our study, we plan to write a cookbook with writing, pictures and digital material that will make it easier for the pupils when they have practical work.