No description available.

Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultant´s. The certified accounting consultant´s role has become more extensive. The auditor and the accounting consultant’s roles will converge more and more in the future.  Problem: What is the importance of certified public auditors compared to certified accounting consultant´s for the banks when granting loans to small- and medium- sized businesses in Sweden?  Purpose: The purpose of this paper is to describe from the bank’s perspective the importance of certified p ublic auditors compared to certified accounting consultant´s when granting loans to small- and medium- sized businesses. The aim is also to identify and analyze the similarities and diffrences between the importance of certified public auditors and certified accounting consultant´s when granting loans and identify the reasons for this. We also want to contribute with a model to explain the similarities and differences in the importance of certified public auditors and certified accounting consultants.  Method: The study is based on previous research and has an abductive approach. The study has also adopted a qualitative approach in the form of eight interviews with bank officers. The sample of respondents included experienced bank officers from well known banks in Sweden.   Results and conclusion: The study confirms that banks still prefer an auditors report to secure that facts and figures are correct. But lately banks have increasingly opened up to accepting the reports from a certified accounting consultant. This development has started by banks accepting accounting consultants work concerning small and uncomplicated companies. But banks still see an auditors report as a reliable and decisive security stamp. We will propose that our study shows that the role of accounting consultant will be and even are being modernized and developed in order to be a more effective complement to an auditors report. That will give all parties a win – win situation. / Bakgrund: Små- och medelstora företag har länge haft problem med att anskaffa långsiktig finansiering från externa finansiärer. En orsak till detta är att dessa företag kan ha mer information om verksamheten än vad banken har. Detta problem kan lösas eller i vart fall minskas genom att anlita en auktoriserad revisor eller en auktoriserad redovisningskonsult. Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Den auktoriserade redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Den auktoriserade revisorns respektive auktoriserade redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.   Problem: Vilken betydelse har auktoriserade revisorer jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter för bankers kreditgivning till små- och medelstora företag i Sverige?   Syfte: Syftet med dennna uppsats är att ur bankens perspektiv beskriva betydelsen av auktoriserade revisoret jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter vid kreditgivning till små- och medelstora företag. Syftet är även att identifiera och analysera likheter och skillnader mellan auktoriserade revisorer och auktoriserade redovisningskonsulters betydelse vid kreditgivning samt identifiera orsakerna till detta. Vi vill även bidra med en modell för att förklara likheter och skillnader i betydelsen av auktoriserade revisorer respektive auktoriserade redovisningskonsulter. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och har en abduktiv ansats. Studien har vidare antagit en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer mer kreditgivare. I urvalet av respondenter ingår erfarna kreditgivare från erkända banker i Sverige.   Resultat och slutsats: Studien visar att bankerna i stor omfattning står kvar i revisorstanken men har alltmer öppnat sig för det arbete en redovisningskonsult utför. Anledningen till detta är att revisoryrket i allmänhet är mer känt och revisorn ses som en slags garanti för att företagets redovisning sköts korrekt. Det gör att majoriteten av respondenterna ser revisorn som en trygghetsstämpel. En annan slutsats är att varken bankerna eller revisorerna har påverkats nämnvärt av revisionspliktens avskaffande och att alla respondenter ser positivt på avskaffandet. Men för att detta ska säkerställas har vi i vår studie funnit att redovisningskonsultens yreksroll bör utvecklas eller moderniseras för att på ett bättre sätt komplettera och ansluta verksamheten till revisionsfunktionen. Vi har även sett en tendens att det inte ställs olika krav på om företaget har revisor eller redovisningskonsult utan det är samma kriterier som gäller för alla mindre företag när de lämnar in en kreditansökan.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav.

Nystartade företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt. I tidigare studier diskuteras att företagsledare i nystartade och små företag ofta saknar kunskap om redovisning och behöver rätt verktyg för att lyckas. Fram till november 2010 fanns revisionsplikt för alla bolag i Sverige där en revisor granskar ett bolags räkenskaper för att kvalitetssäkra att redovisningen inte innehåller några väsentliga fel. Sedan revisionspliktens avskaffande är det fler företag som väljer bort revisorn vilket har skapat möjligheter för yrkesgruppen redovisningskonsulter i Sverige. En redovisningskonsult kan anlitas för upprättandet av de finansiella rapporterna och har större möjligheter att ge företag rådgivning inom en mängd områden. Med redovisningskonsultens växande roll tillsammans med nystartade företags viktiga bidrag syftar denna studie till att kartlägga vilka rådgivningstjänster ett nystartat företag efterfrågar från sin redovisningskonsult. Vidare syftar studien även till att analysera om det föreligger samband mellan den rådgivning ett nystartat företag efterfrågar från sin redovisningskonsult och företagsledarens kunskaper, intressenter och bransch. I den enkätundersökning som genomförts med nystartade företag kunde resultatet inte påvisa några statistiskt säkerställda samband. Däremot kunde en sammanställning av de vanligaste rådgivningstjänsterna för nystartade företag tas fram. Detta bidrar till att redovisningskonsulter kan fokusera på dessa områden i kontakten med nystartade företag och således ge dem större möjlighet till att lyckas och därmed bidra till ökad ekonomisk tillväxt i Sverige.

<p><strong>Problemformulering: </strong>Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet?</p><p><strong>Syfte:</strong>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten.</p><p><strong>Metod:</strong>För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla.</p><p><strong>Slutsats:</strong>Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information. </p><p>Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på. En förändrig i yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult är väntad.</p> / <p><strong>Problem description:</strong>In which way will a possible legislative change effect accountants, accounting consultants and smaller businesses? Which parties will win or lose after this alteration?</p><p><strong>Purpose:</strong>The purpose of this study is to describe and analyze the selected stakeholder’s views on the consequences of a seized duty of audit. Using this, we will try to predict whether and if so who will win or lose as a result of this legislative outcome.</p><p><strong>Method:</strong>In order to meet the demands of the study and to fulfill its purpose, a qualitative approach has been taken, with interviews being the foremost source of information.</p><p><strong>Conclusion:</strong>The lack of information among businesses, accountants and accounting consultants regarding the implication of the new law, is a fact. A large part of the decisions will be based upon insufficient information considering the dropped financial auditing duty. The limited companies (Ltd) are the real winners, however, these parties might lose this advantage as a result of the lack of information. The competition among the accountants and the accounting consultants will increase. This will lead to further education and an adaptation of existing routines, which in fact many of the respondents do not take into account. It is expected that a change in the professional role of the accountant and accounting consultant will be evident.</p>

Problemformulering: Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet? Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla. Slutsats:Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information.  Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på. En förändrig i yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult är väntad. / Problem description:In which way will a possible legislative change effect accountants, accounting consultants and smaller businesses? Which parties will win or lose after this alteration? Purpose:The purpose of this study is to describe and analyze the selected stakeholder’s views on the consequences of a seized duty of audit. Using this, we will try to predict whether and if so who will win or lose as a result of this legislative outcome. Method:In order to meet the demands of the study and to fulfill its purpose, a qualitative approach has been taken, with interviews being the foremost source of information. Conclusion:The lack of information among businesses, accountants and accounting consultants regarding the implication of the new law, is a fact. A large part of the decisions will be based upon insufficient information considering the dropped financial auditing duty. The limited companies (Ltd) are the real winners, however, these parties might lose this advantage as a result of the lack of information. The competition among the accountants and the accounting consultants will increase. This will lead to further education and an adaptation of existing routines, which in fact many of the respondents do not take into account. It is expected that a change in the professional role of the accountant and accounting consultant will be evident.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning. Speciellt uppkommer flera dilemman om en revisionsbyrå har flera uppdrag åt samma klient, bland annat hur byråns verksamhet ska organiseras, eftersom det finns flera situationer som kan innebära jäv. Det leder in till uppsatsens syfte som är att undersöka hur en revisor kan undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult när de har uppdrag till samma klient. De situationer som då främst blir aktuella är när en redovisningskonsult biträder med bokföring samtidigt som en revisor har bestyrkandeuppdrag (byråjäv) samt när både revision och rådgivning utförs till klienten (rådgivningsjäv). Av en till uppsatsen genomförd enkätundersökning framkom att det finns ett omfattande samarbete och att en revisor ofta har kontakt med en redovisningskonsult. Det indikerar att det finns en problematik som många revisorer möter i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen framgår att revisorn förutom att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning även ska granska redovisningskonsulten. Med andra ord tillkommer fler personer att granska om ett företags redovisning inte sköts av dess styrelse eller verkställande direktör. Revisorn ska också försäkra att redovisningskonsulten inte utför uppgifter som denne är otillåten att utföra samt ta hänsyn till om de har eller tidigare har haft en nära relation. Det finns flera faktorer som revisorn bör beakta för att med större sannolikhet undvika jäv i detta sammanhang. I uppsatsen visas att det inte är oproblematiskt för en revisor att undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult, då revisorn behöver ta hänsyn till ett flertal omständigheter.

Många företagare som driver mindre företag ser redovisningen som något komplicerat som tar tid från företagets egentliga syfte. I och med att lagen kräver att en redovisning genomförs väljer därför många småföretagare att köpa redovisningstjänster, det vill säga de outsourcar redovisningen till redovisningskonsulter. Sedan 2010 har revisionsplikten avskaffats för de allra minsta företagen vilket har medfört att marknaden står inför en förändring där redovisningskonsulterna får ta mer ansvar än tidigare. För redovisningskonsulterna innebär det att arbetsuppgifterna utökas och att nya kunder kan tillkomma. För att möta denna förändring är det av intresse för redovisningskonsulterna att få  insikt om hur småföretagare  resonerar när de bestämmer sig för att köpa redovisningstjänster och hur denna köpbeslutsprocess går till  för att möta småföretagarnas behov. Fram till idag har forskningen fokuserat på konsumenter och större företag vid framtagandet av modeller över köpbeslutsprocessen. I denna studie ligger fokus på köpbeslutsprocessen för mindre företag vid köp av redovisningstjänster för att skapa en mer specifik förståelse för denna kategori av företag.  Studien ämnar besvara problemformuleringen ”Hur ser köpbeslutsprocessen ut för små företag som väljer att outsourca redovisningsaktiviteter?” utifrån befintliga teorier som berör köpbeslutsprocessen och outsourcing samt utifrån insamlad empiri.  Syftet med studien är att ta reda på hur de olika stegen i köpbeslutsprocessen för små företag ser ut samt  hur  företagarna  resonerar när  de  bestämmer sig för att outsourca redovisningen genom att köpa redovisningstjänster. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer med småföretagare. Valet av att utgå ifrån en kvalitativ metod grundar sig i att vi inte ville  begränsa respondenterna i deras resonemang kring köpbeslutsprocesen eftersom denna studie ämnar bidra med kunskap om en sedan tidigare outforskad aspekt av köpbeslutsprocessen.   Slutsatser gällande köpbeslutsprocessen för små företag vid köp av redovisningstjänster har dragits med hjälp av analysen av den insamlade empirin och de för studien relevanta teorierna som berör köpbeslutsprocessen och outsourcing.  Studien indikerar att köpbeslutsprocessen för små företag har likheter med tidigare processer som tagits fram för både konsumenter och större företag men även att den skiljer sig från dessa i viss mån. Till stor del kan köpbeslutsprocessen för små företag ses som en blandning av processerna för konsumenter och större företag men flest likheter har den med köpbeslutsprocessen för konsumenter, som är av en enklare karaktär och bygger mer på känsla.  Studien bidrar  med en insikt i hur småföretagare  resonerar vid köp av redovisningstjänster och resulterar i en framtagen modell över köpbeslutsprocessen när dessa köp genomförs.

Bakgrund: Alltsedan slutet av 1800-talet har det funnits revisionsplikt i Sverige. Denna revisionsplikt slopades dock 2010 för s.k. mindre bolag eftersom man i EU ville underlätta för de mindre bolagen samt stärka europas ekonomin genom att öka konkurrensen. I samband med revisionspliktens avskaffande spekulerades det en hel del om hur redovisningskonsultens yrkesroll skulle komma att förändras. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera utvecklingen av redovisningskonsultens yrkesroll sedan revisionspliktens avskaffande. Här är det främst förändringar inom ansvar och arbetsuppgifter som åsyftas. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet, som ligger till grund för våra slutsatser, har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som genomförts via mejlkonversationer av redovisningskonsulter, samt genom insamling av sekundärdata innehållande artiklar från tidskrifter inom branschen. Slutsats: Redovisningskonsultens yrkesroll har under den studerade tidsperioden genomgått förändringar avseende arbetsuppgifter och yrkesrollen har fått högre status och stärkt professionstillhörighet.

<p>Revisorernas anmälningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gälla den första januari 1999. Enligt ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmälningsplikten till att även omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nära företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad från revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes därför till att undersöka i vilka fall anmälningsskyldighet går att införa för redovisningskonsulter, där redovisningskonsulternas inställning till ämnet används som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats på fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter. Dessutom har en kompletterande nätbaserad enkätundersökning gjorts för att ge en bild av inställningen hos landets redovisningskonsulter. Resultatet av detta har visat sig vara en allmänt negativ bild av ett utökande av anmälningsplikten då de flesta anser att det skulle skada förtroendet mellan konsult och företag samt att det är en uppgift som ligger utanför konsulternas yrkesroll. Däremot skulle en anmälningsplikt bli aktuell om de så kallade mikrobolagen slapp skyldigheten att ha revisor.</p>