Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts. Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien. Slopandet av revisionsplikten kan komma att innebära ett större ansvar för redovisningskonsulterna men även här beror det helt på valen som görs. Studien tar upp de intervjuade redovisningskonsulternas åsikter och vilka val de gjort.

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

<p>Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.</p><p>Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien. Slopandet av revisionsplikten kan komma att innebära ett större ansvar för redovisningskonsulterna men även här beror det helt på valen som görs. Studien tar upp de intervjuade redovisningskonsulternas åsikter och vilka val de gjort.</p>

Tidigare forskning visar att många akademiker upplever hög arbetsbelastning och påtaglig tidspress på arbetsplatsen. Det kan leda till en konflikt mellan arbete och fritid. Tidspress och välmående är aktuella ämnen, vilket dagspressen styrker. Tidigare forskning upplever dessutom en kunskapslucka vad gäller forskning om obalans mellan arbete och fritid, samt vilket effekt det får på individens välmående. Studiens syfte är således att utforska hur redovisningskonsulten upplever tidspress utifrån ett välmåendeperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts. Tidspress utforskas från tre håll: tidsdeadlinepress, tidsbudgetpress och arbetsbelastning. I begreppet välmående inkluderas life satisfaction, job satisfaction och work life balance. Studien bygger på empiri från åtta redovisningskonsulter aktiva på redovisningsbyråer i södra Sverige. Empiriinsamling har skett genom en metodtriangulering bestående av intervjuer, observationer och dokumentär forskning, detta för att öka studiens tillförlitlighet. Studiens resultat visar att uppkomsten av tidspress i redovisningsbranschen bland annat beror på dokumentationskrav, avbrott i arbetet och kundens förväntningar. Trots tidspress och ojämn arbetsbelastning trivs redovisningskonsulten med sitt arbete. Dock uppstår situationer där tidspressen tar överhanden, vilket resulterar i negativa konsekvenser för redovisningskonsultens välmående. Omfattningen av tidspress och arbetsbelastning redovisningskonsulten känner sig bekväm med kan hänföras till individens personliga egenskaper. Slutsatsen visar att redovisningskonsultens personliga egenskaper är avgörande för hur tidspress upplevs. Om tidspressen tar överhanden, vilket är individuellt och beror på personliga egenskaper, återspeglas det genast genom obalans mellan arbete och fritid, vilket resulterar i minskat välmående hos redovisningskonsulten. / Previous research shows that many academics experience a high level of workload and time pressure at work, which could lead to a work life conflict. Time pressure and well-being are current topics, which is evidenced in the daily press.  Previous research indicates a knowledge gap regarding research about work life balance, and its effect on the well-being of individuals. Thus, the purpose of this study is to explore how accountants experience time pressure, from a well-being perspective. In order to fullfil the purpose of the study, a qualitative method was chosen. Time pressure has been explored from three perspectives: time deadline pressure, time budget pressure, and workload. The term well-being includes life satisfaction, job satisfaction, and work life balance. This study is based on empirical material gathered from eight accountants settled in southern Sweden. To increase reliability of the study, empirical data have been collected through a method triangulation consisting of interviews, observations and documentary research. The result of this study shows that occurrence of time pressure in the accounting profession is dependent on documentation requirements, constant interruptions and the expectations of the client. Despite time pressure and workload, the accountants are pleased with their profession. However, situations occur when time pressure is prevailing, which negatively impacts accountants’ well-being. The extent of time pressure and workload that accountants feel comfortable with depends on personal characteristics. The findings show that personal characteristics are crucial regarding how the accountant experience time pressure. Depending on personal characteristics, if time pressure is prevailing it instantly leads to an imbalance between work and life, which results in decreased well-being for accountants.

Bakgrund och problemdiskussion: Den tekniska utvecklingen bestående av automatisering och digitalisering är ständigt närvarande i dagens verklighet. Nya program och system utvecklas dagligen inom flertalet branscher, vilka alltmer övertar människans arbetsuppgifter. Detta sker även inom redovisningsbranschen. Men hur har egentligen den tekniska utvecklingen påverkat redovisningskonsulten som profession? Utgångspunkt i studien tas år 1976, året då BAS-kontoplanen introducerades som konsekvens av den tekniska utvecklingens påverkan på professionen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med djupgående kunskap kring den tekniska utvecklingens påverkan på redovisningskonsulten som profession under de senaste 40 åren. Denna uppsats kommer att presentera den trend som genomsyrat redovisningskonsultens arbetsuppgifter under den valda tidsperioden, för att sedan knyta samman till varför detta har skett utifrån olika teorier. Vidare kopplas detta till professionsteori som bidrar med kunskap kring hur professionen förändrats. I denna studie kommer även vissa spekulationer föras kring hur professionen i framtiden kommer att utvecklas. Metod: Studien är uppbyggd som en enfallsstudie. Fem stycken semi-strukturerade intervjuer har använts som primär datainsamling, i kombination av sekundärkällan tidskriften Balans.   Slutsats: Nästintill samtliga av redovisningskonsultens arbetsuppgifter har förändrats till att skötas alltmer av datorer och system. Att arbetsuppgifterna förändrats har i sin tur resulterat i en förminskning av redovisningskonsultens jurisdiktion. Slutligen leder förändrad jurisdiktion till förändrad profession. Den tekniska utvecklingen har endast påverkat professionen genom att omforma vilka typer av tjänster som faller inom ramarna för den, detta på grund av att expertis överförts till commodities. / Background and problem discussion: The technological development, including automation and digitalization, is constantly present today. New programs and systems are introduced and developed daily, and these are increasingly taking over human tasks. This phenomenon is affecting the accounting consultant. But how has the technological development affected the accounting consultant as a profession until today? The starting point of the study is 1976, the year when the standard for the swedish chart of accounts was introduced as a consequence of the technological development impact on the profession. Objective: The purpose of this thesis is to contribute with deep knowledge about the impact of the technological development on the accounting consultant as a profession in the past 40 years. This essay will present the trend which has characterized the accounting consultant’s work tasks during the chosen time period, then linking to why this has been done based on different theories. Furthermore, this is linked to professional theory that contributes with knowledge regarding how the profession has changed. In this study, some speculations will also be drawn about how the profession will be developed in the future. Method: The essay is constructed as a case study. Five semi-structured interviews have been used as a primary source to collect information. These interviews are combined with the journal Balans which has been used as a secondary source. Conclusion: Almost all tasks that are related to the accounting consultant have changed. Today the computers and systems can fulfill these tasks almost all by themselves. The changes of the tasks have led to a reduction in the jurisdiction of the accounting consultant. Finally, the changed jurisdiction lead to a change of the profession. The technological development has only affected the profession by transforming the types of services that exist within its scope, this because expertise has been transferred to commodities.

Digitalisering har identifierats som en av de viktigaste trenderna som påverkar och förändrar dagens samhälle. Denna genomslagskraft har vidare gjort det nödvändigt för organisationer att följa med i denna snabba samhällsutveckling. Redovisningsbranschen har påverkats av digitalisering i stor utsträckning och tillväxten av digitalisering inom branschen förväntas öka ytterligare i framtiden. För att framtida förändringar hänförliga till digitalisering ska bli framgångsrika är det således relevant att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess.  Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess inom redovisningsbranschen genom att jämföra stora och små redovisningsbyråer. För att uppfylla studiens syfte och därigenom besvara studiens undersökningsfrågor genomfördes en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer. Detta metodval genererade goda möjligheter för att erhålla en djupare förståelse för digitaliseringsprocessen, vilken vidare utgjorde studiens fall.  Studiens resultat och slutsatser framhåller att digitaliseringsprocessen kan förstås och beskrivas som en förändringsprocess bestående av fyra viktiga delar; planering, kompetens, resurser och motivation, vilka vidare är centrala för en framgångsrik digitaliseringsprocess. Vidare visas att dessa delar ska ha vissa specifika kännetecken för att anses som en framgångsfaktor, vilka vidare skiljer sig åt beroende på redovisningsbyråns storlek. Studiens resultat och slutsatser framhåller vidare att dessa skillnader mellan stora och små redovisningsbyråer kan förklaras av variationer i grad av digital mognad och olika praktiska förutsättningar. Slutligen visas att givet att respektive del klassificeras som en framgångsfaktor kommer de, oavsett redovisningsbyråns storlek, att leda till ökad effektivitet, ökad trygghet, förenkling samt en omgivning som främjar förändring. / Digitalization has been identified as one of the most important trends affecting and changing today's society. This trend has made it necessary for organizations to follow in this rapid development of society. The accounting profession has been greatly affected by digitalization and the growth of digitalization within the profession is expected to increase further in the future. In order for future changes related to digitalization to be successful, it is relevant to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization. The purpose of this study is to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization in the accounting profession by comparing large and small accounting firms. In order to fulfill the purpose of the study and thereby answer the study's research questions, a qualitative case study was conducted in the form of semi-structured interviews with accountants at various accounting firms. This choice of method generated good opportunities for gaining a deeper understanding of the process of digitalization, which constituted the case of this study. This study's findings and conclusions emphasize that the process of digitalization can be understood and described as a process of change consisting of four important parts; planning, competence, resources and motivation, which are central for a successful process of digitalization. This study's findings and conclusions also emphasize that these parts must have certain specific characteristics in order for them to be classified as a success factor, which differs depending on the size of the accounting firm. This study's results and conclusions also shows that these differences between large and small accounting firms can be explained by variation in degree of digital maturity and different practical presumptions. Finally, given that each part is classified as a success factor, they will regardless of the size of the accounting firm lead to increased efficiency, increased security, simplification and an environment conducive to change.

Tidigare har forskare förutspått digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulter som nedgången för yrket till följd av att det mesta blivit automatiserat. Idag är förändringen ett faktum men branschen har lyckats möta förändringen och en ny form av yrkesroll har utvecklats. Men hur digitaliseringen har påverkat yrkesrollen är inte självklart och det är de vi undersökt i denna studie. För att uppnå syftet med studien har semistrukturerade intervjuer gjorts för att fånga redovisningskonsulternas perspektiv. Vi använder oss av institutionella teorin och rollteorin för att förstå och analysera empirin. Resultatet visar att redovisningskonsulterna har starka influenser på förändringen och digitaliseringens påverkan på yrkesrollen kan förstås med hjälp av pelarna i institutionell teori. Analysen tyder även på att det finns ett vägskäl för konsulterna och det har snarare blivit en individuell resa mot den nya yrkesrollen än en gemensamt uttalad yrkesroll.

The accounting industry is undergoing major changes due to the rapid technological development. This is leading to a shift towards digitalized and automated accounting. When traditional accounting is replaced by digital solutions, a large part of the junior accounting consultant's tasks risk disappearing. This results in a change in the accounting consultant's professional role and other skills being in demand by the accounting firms. The purpose of the study is to create an understanding of how digitalization affects the employer's expectations of the role as a junior accounting consultant. This is done by identifying which competencies the employer demands and analyzing how the competences needed is reflected in the recruitment process. The study is a qualitative case study where the empirical data is mainly collected through interviews with recruitment managers. The results show that the employer's expectations of the junior accounting consultant are affected by the role change that digitalization entails. This means that a great deal of focus is placed on personal and social skills when recruiting. In addition, the study shows that the recruitment process is being digitalized and the company is using digital and standardized tests to find the candidate who best meets expectations. These tests are then compared against an ideal profile for the role that the company has developed.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.