Entreprenörskap är en viktig del av samhällets utveckling eftersom det skapar möjligheter till fler jobb, innovation och ekonomisk tillväxt. En entreprenör bör besitta många olika kunskaper och färdigheter, där finansiell kompetens blir allt viktigare för att nå ekonomisk trygghet i dagens ständigt föränderliga finansiella landskap. En entreprenör kan dock inte kunna allt och nätverket blir därför en värdefull resurs för entreprenörens kompetensutveckling. I detta avseende antas revisorer och redovisningskonsulter vara vanliga och viktiga resurser för entreprenörer som söker rådgivning i finansiella frågor. Tidigare forskning har till största del fokuserat på att revisorer och redovisningskonsulter har betydelse för entreprenörens finansiella kompetens, men det finns fortfarande begränsad forskning kring hur samspelet kan förstås. Syftet med denna studie är därför att förstå vilken roll samspelet mellan entreprenören och deras revisor samt redovisningskonsult spelar för entreprenörens finansiella kompetensutveckling.  Studien utgår från en abduktiv ansats och tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska datan består av totalt 11 intervjuer, varav 7 entreprenörer från SME i Halland samt 2 revisorer och 2 redovisningskonsulter. För att analysera den insamlade empiriska datan används Gioia-metoden. Empirin visar att revisorerna och redovisningskonsulterna i olika omfattning har varit bidragande till entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Ett ömsesidigt förtroende och förmåga att anpassa språk anses vara särskilt viktiga faktorer för en långvarig relation och ett välfungerande samarbete. De entreprenörer som inte använde sin revisor eller redovisningskonsult som kunskapskälla hade istället andra personer i sitt nätverk som de använde som bollplank.  Studien fann att samspelet mellan parterna spelar en betydande roll för entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Faktorer såsom entreprenörens inställning och kompetensmässiga fas samt språkbruket mellan entreprenör och rådgivare påverkar samspelet. Studien fann även att entreprenörer och entreprenörskap är heterogena fenomen, vilket har en påverkan på samspelet och kompetensutvecklingen. För att uppnå ett effektivt samspel som främjar entreprenörens finansiella kompetensutveckling bör samtliga parter vara medvetna om dessa faktorer för att gemensamt anpassa kommunikationen därefter. / Entrepreneurship is an important component of societal development as it creates opportunities for more jobs, innovation, and economic growth. An entrepreneur should possess a diverse set of knowledge and skills, with financial competency becoming increasingly important in order to achieve financial security in today's ever-changing financial landscape. However, an entrepreneur cannot be expected to know everything, and therefore, networking becomes a valuable resource for an entrepreneur's competence development. In this regard, auditors and accountants are assumed to be common and important resources for entrepreneurs seeking advice on financial matters. Previous research has largely focused on the significance of auditors and accounting consultants for an entrepreneur's financial literacy, but there is still limited research on how the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant can be understood. The purpose of this study is therefore to understand the role that the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant plays in the entrepreneur's financial literacy development.  The study adopts an abductive approach and applies a qualitative research method. The empirical data consists of a total of 11 interviews, including 7 entrepreneurs from SMEs in Halland and 4 auditors and accountants. The Gioia method is used to analyze the collected empirical data. The empirical evidence shows that the auditors and accounting consultants have contributed to the entrepreneurs' financial literacy development to varying extents. Mutual trust and the auditors' and accountants’ ability to adapt their language are considered to be particularly important factors for a long-lasting relationship and a well-functioning cooperation. Additionally, the interaction is considered to be influenced by the phase the entrepreneur is in regarding their financial competence and the entrepreneur's attitude towards their financial competence. Entrepreneurs who did not use their auditor or accountant as a source of knowledge instead had other individuals in their network who they used as sounding boards. The findings indicate that the interaction between the parties plays a significant role in the development of entrepreneurs’ financial literacy. Factors such as the entrepreneur’s attitude and competence level, as well as the language used between the entrepreneur and advisor, influence the interaction. The study also found that entrepreneurs and entrepreneurship are heterogeneous phenomena, which impact the interaction and financial literacy development. In order to achieve effective interaction that promotes the entrepreneur’s financial competence development, all parties should be aware of these factors and adjust their communication accordingly.

The work of accounting consultants has and will continue to evolve in connection withdigitalization. Sweden, alongside other countries, initiated a lockdown to minimizeCovid-19’s spread of infection. Despite having to work from home, accountingconsultants were able to perform their jobs without hindrance because of theprofession’s digitalization opportunities. The purpose of this study is to investigatehow digitalization has affected accounting consultant’s work during and after thepandemic, a qualitative research method in the form of interviews will be used toachieve the study’s purpose. The empirical material is based on twelve semi-structuredinterviews with accounting consultants in Stockholm city. A structured process of opencoding was adopted for the thematic analysis.The study’s results show that accounting consultants who were affected by thepandemic, tend to have a positive attitude towards the digitalization of their work.There are however some disadvantages such as the loss of socialization and the threatof possible technical difficulties. The conclusions drawn from the study’s results arethat the benefits of digitalization in this field of work outweigh the disadvantages, andthat an accounting consultant’s work will in the future consist more of economiccounseling as opposed to performing accounting services.

Digitalisering anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen och har medfört betydande utveckling i samhället. Den svenska arbetsmarknaden har påverkats i stor utsträckning av digitaliseringen, då den lett till radikala förändringar för organisationer samt yrkesroller, däribland redovisningskonsulter. Tidigare forskning redogör för att digitalisering medfört både möjligheter och utmaningar för redovisningsbranschen. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur digitalisering inom redovisningsbranschen påverkar redovisningskonsulters yrkesroll. Studiens avsikt är att bidra till ökad förståelse för den inverkan digitaliseringen har haft på redovisningskonsulters verksamheter, arbetssätt, arbetsuppgifter samt kompetenser och därmed vilka möjligheter respektive utmaningar som uppkommit för yrkesrollen. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där 14 semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från diverse byråer har utförts. Det empiriskt insamlade materialet har jämförts med institutionell teori och legitimitetsteori samt tidigare forskning för att nå en slutsats. Studiens slutsats är att digitaliseringen har medfört en rad olika möjligheter samt utmaningar kopplade till redovisningskonsulters arbetssätt, arbetsuppgifter, kompetenser samt deras verksamheter. Ett förslag till vidare forskning inkluderar att studera förändringen digitaliseringen har haft på redovisningskonsultens yrkesroll över tid. Studien är skriven på svenska. / Digitalization is considered to be one of the most significant advancements in modern society. The Swedish labor market has been greatly impacted by the radical changes brought forth by digitalization as it continues to shape processes within organizations and professional roles, particularly in the field of accounting. This study aims to investigate the impact of digitalization in the accounting industry and its effects on the role of accounting consultants. The study also seeks to further the understanding of existing literature and their explorations of how digitalization influences the work procedures, job assignments, and competencies of accounting consultants' and their companies. In addition, data gathered during this study will evaluate any challenges highlighted by digitalization within the accounting profession. The study will utilize qualitative research methods by analysis of 14 semi-structured interviews. The participants of the interviews include accounting consultants from various agencies in Sweden. Empirically gathered material will be compared to institutional theory and legitimacy theory along with previous research to reach a conclusion. The study concludes that digitalization has resulted in various opportunities and challenges linked to accounting consultants' work procedures, job assignments, competencies, and operations. A suggestion for further research includes studying the change digitalization has had on the accounting consultant's professional role over a period of time. This study is written in Swedish.

Forskningsfrågor: - Hur har förändringar inom redovisningsprofessionen påverkat vad som anses vara en legitim redovisningskonsult?- Hur arbetar redovisningskonsulter för att etablera och bevara sin legitimitet?- Hur väl representerar auktorisationen legitimiteten av dagens redovisningskonsult? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som utgör en legitim redovisningskonsult i dagens arbetsklimat, vad förändringen har haft för påverkan och hur väl auktorisationen representerar det legitima anseendet.   Metod: En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts, urvalet bestod av redovisningskonsulter som uppfyller kraven för att bli auktoriserade.    Slutsats:  Studien visar att redovisningskonsulter arbetar aktivt för att signalera ut ett legitimt anseende samt sociala och samarbetsvilliga förmågor är det som utgör en legitim redovisningskonsult på grund av förändringar i arbetsklimatet. Arbetar redovisningskonsulten för en väletablerad redovisningsbyrå kommer det att få en påverkan på den individuella redovisningskonsulten. Kunder tenderar att anlita redovisningsbyråer och inte individen. Auktorisationen anses som en kvalitetsstämpel internt inom redovisningsbranschen men externt är det en okunskap kring vad auktorisationen innebär och därmed efterfrågas den inte. / Research questions: - How have changes in the accounting profession affected what is considered a legitimate accounting consultant?- How do accounting consultants work to establish and maintain their legitimacy?- How well does the authorization represent the legitimacy of today's accounting consultant? Purpose: The purpose of this study is to investigate what constitutes a legitimate accounting consultant in today's work climate, what impact the change has had and how well the authorization represents the legitimate reputation.   Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews has been carried out, the sample consisted of accounting consultants who meet the requirements to become authorized.    Conclusion:  The study shows that accounting consultants work actively to signal a legitimate reputation and social and cooperative abilities are what make up a legitimate accounting consultant due to changes in the work climate. If the accounting consultant works for a well-established accounting firm, it will have an impact on the individual accounting consultant. Clients tend to hire accounting firms and not the individual. The authorization is considered a quality seal internally within the accounting industry, but externally there is a lack of knowledge of what the authorization entails and thus it is not in demand.

Bakgrund och problemdiskussion: Digitalisering och automatisering har en allt mernärvarande roll i samhället, med stor påverkan på olika yrken, där den mänskliga närvaron ersätts. Redovisningsbranschen har på senare tid varit starkt influerad av den tekniska utvecklingen. Redovisningskonsultens yrkesroll påverkas och tidigare studier indikerar att rollen främst kommer vara rådgivande istället för administrativ i framtiden. Hur påverkasredovisningskonsultens professionella identitet av denna utveckling? Syfte: Studiens syfte är att förstå hur digitaliseringen påverkat redovisningskonsultensprofessionella identitet och hur de ser på en framtid påverkad av digitaliseringen. För att kartlägga och analysera hur den professionella identiteten förändrats läggs särskilt fokus på de tre central aspekter som utgör en professionell identitet; specialiserad kunskap, socialkompetens och kognitiv förmåga. Studien ska även bidra till en förståelse för hur redovisningskonsulterna spår yrkesrollens framtid. Teori och metod: Studien utgår från att digitalisering innebär en automatisering av arbetsflödet, där rutinmässiga arbetsuppgifter automatiseras. Studiens resultatet har jämfört smed teorier för huruvida digitaliseringen använts av redovisningskonsulterna, i syfte att uppnåkunskap om hur långt branschen kommit i den tekniska utvecklingen. Vidare harprofessionsteorin använts, där professions begreppet beskriver hur en profession uppnås genom sex olika steg. Den professionella identiteten i serviceyrken påverkas av externa förändringar. Teori kring den professionella identiteten utgår ifrån tre centrala aspekter hosredovisningskonsulterna; specialiserad kunskap, sociala kompetens och kognitiv förmåga. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där empiriskt datamaterial samlats in genomsemistrukturerade intervjuer, med sju verksamma redovisningskonsulter. Urvalet representerar totalt sex olika redovisningsbyråer. Datamaterialet har därefter analyserats utifrån ovanstående teorier. Studiens resultat: Resultatet av studien visar att digitaliseringen påverkat redovisningskonsultens arbetsuppgifter och arbetssätt, då flera arbetsmoment digitaliserats. Utvecklingen har medfört ett tryck på en bredare kunskapsbas samt att redovisningskonsulten numera bör besitta en hög grad av social kompetens. Dessa faktorer är delar av den kognitiva förmågan som även influerats av den tekniska utvecklingen. Sammanfattningsvis harredovisningskonsulternas professionella identitet påverkats av den tekniska utvecklingen och spås göra det även i framtiden. / Background: The development of digitalization and automation has had a large presence in our society, with great effects on different professions, resulting in the human presence being replaced. In recent years the management accounting businesses has been strongly influenced by the digitalization. Studies have indicated that most of the administrative tasks will become more consulatory, changing the management accountant’s role. How does digitalization affect the management accountant’s professional identity? Problem: In order to understand the effects of digitalization on the management accountant’s professional identity, we designed our issue based on theories. The purpose of this study is to map and analyze how the professional identity has changed, focusing on the three crucial aspects that constitutes the professional identity; specialized knowledge resource, interaction know-how and cognitive understanding. The study also analyzes the management accountant’s views of the future of the industry and compares it with the theories regarding the impact of digitalization on their profession. Method and Theory: In this study, we defined digitalization as an automation of workflow, where routine tasks are being automated. By this definition, this study will analyse how the digitalization is used by the management accountants, the purpose is to gain knowledge in how far the industry has come in the technical development. Furthermore, the theory of profession has been used, defined and described by six steps on how to achieve a profession. The professional identity within service work is influenced by external changes. The theory behind the professional identity is constituted by three aspects concerning management accountants. This study is constructed by a qualitative method, where the empirical data has been gathered through semi structured interviews with seven operating management accountants. The range represents a total of six accounting offices. Results of study: The digitalization has influenced the management accountants tasks and how they perform them. The development of the digitalization also brought a need for the management accountants to possess a wider range of knowledge and to be very socially competent. These factors are part of what composes the cognitive understanding and have been affected by the technical development. The result of the study indicates that the technical development has had an impact on the management accountant’s professional identity and will continue to do so in the future. (This paper is written in Swedish)

<p>Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå.<strong> </strong>Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, <em>RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer</em>, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll.</p><p> </p><p>Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen. Enligt uppsatsens utredningsmodell är revisorns viktigaste ställningstagande huruvida utlagda funktioner är väsentliga för företagets interna kontroll över finansiell rapportering. Om de bedöms väsentliga ska revisionsbevis i form av en RS 402 inhämtas eller då detta saknas test av uppdragstagarens kontroller genomföras. Den empiriska undersökningen visar dock att de revisorer som arbetar med små företag bedömer redovisningskonsultens kunskaper vara det viktigaste ställningstagandet. Få av dessa revisorer har kommit i kontakt med RS 402 i det praktiska arbetet.</p><p> </p><p>En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och förväntas införas tidigast under hösten 2009. Uppsatsen utreder även hur revisionsprocessen kommer att påverkas av införandet av den nya standarden. Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Uppsatsförfattarna tror dock att det kommer att dröja flera år innan vi ser en ökning av dessa intyg och utlåtanden som beskriver redovisningsbyråns interna kontroll, då det finns en stor motvilja bland små företag, revisorer som reviderar dessa företag och redovisningsbyråer att omge sig med mer byråkrati.    </p>

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll.   Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen. Enligt uppsatsens utredningsmodell är revisorns viktigaste ställningstagande huruvida utlagda funktioner är väsentliga för företagets interna kontroll över finansiell rapportering. Om de bedöms väsentliga ska revisionsbevis i form av en RS 402 inhämtas eller då detta saknas test av uppdragstagarens kontroller genomföras. Den empiriska undersökningen visar dock att de revisorer som arbetar med små företag bedömer redovisningskonsultens kunskaper vara det viktigaste ställningstagandet. Få av dessa revisorer har kommit i kontakt med RS 402 i det praktiska arbetet.   En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och förväntas införas tidigast under hösten 2009. Uppsatsen utreder även hur revisionsprocessen kommer att påverkas av införandet av den nya standarden. Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Uppsatsförfattarna tror dock att det kommer att dröja flera år innan vi ser en ökning av dessa intyg och utlåtanden som beskriver redovisningsbyråns interna kontroll, då det finns en stor motvilja bland små företag, revisorer som reviderar dessa företag och redovisningsbyråer att omge sig med mer byråkrati.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden. Därför är syftet med vår uppsats att förklara banktjänstemäns uppfattning om vikten av revisor och/eller redovisningskonsult och hur den upplevda nyttan av dessa kan påverka kreditbedömningen. Den empiriska undersökning bygger på en enkät som skickades ut till företagsrådgivare och deras chefer. Detta gjordes för att få veta deras upplevda nytta av revisor och/eller redovisningskonsult vid kreditbedömning i små- och medelstora företag. Denna undersökning genererade 45 svar och utifrån dessa resultat har statistiska tabeller bearbetats fram. Dessa tabeller har gett svar på hypoteserna som tagits fram utifrån teorin. Denna studie visar att det finns en skillnad mellan den upplevda nyttan med revisorer och redovisningskonsulter. Banktjänstemännen upplevde överlag större nytta vid kreditbedömning då företagen hade revisor. Utifrån de kategorier vi hade i vår empiriska undersökning, kunde vi dock inte förklara varför skillnaden finns. / Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small-and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultants. Accounting consultants' role has become more extensive. Some sources even believe that the auditor and accounting consultant's roles will converge more and more in the future. Therefore, the purpose of this essay is to explain the bank officials' perception of the importance of auditors and/or accounting consultants and how the perceived benefit of these can affect the credit rating. The empirical study is based on a questionnaire sent out to business advisers and their managers. This was done in order to know their perception of the importance of auditors and/or accounting consultants on credit evaluation in small-and medium-sized businesses. This survey generated 45 responses and, based on these results, the statistical tables were developed. These tables have provided answers to the hypotheses developed from the theory. This study shows that there is a difference between the perceived benefits of auditors and accounting consultants. Bank officials generally experienced greater benefit in credit evaluation when companies had auditors. Based on the categories we had in our empirical study, we could not explain why the difference exists.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden. Därför är syftet med vår uppsats att förklara banktjänstemäns uppfattning om vikten av revisor och/eller redovisningskonsult och hur den upplevda nyttan av dessa kan påverka kreditbedömningen. Den empiriska undersökning bygger på en enkät som skickades ut till företagsrådgivare och deras chefer. Detta gjordes för att få veta deras upplevda nytta av revisor och/eller redovisningskonsult vid kreditbedömning i små- och medelstora företag. Denna undersökning genererade 45 svar och utifrån dessa resultat har statistiska tabeller bearbetats fram. Dessa tabeller har gett svar på hypoteserna som tagits fram utifrån teorin. Denna studie visar att det finns en skillnad mellan den upplevda nyttan med revisorer och redovisningskonsulter. Banktjänstemännen upplevde överlag större nytta vid kreditbedömning då företagen hade revisor. Utifrån de kategorier vi hade i vår empiriska undersökning, kunde vi dock inte förklara varför skillnaden finns. / Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small-and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultants. Accounting consultants' role has become more extensive. Some sources even believe that the auditor and accounting consultant's roles will converge more and more in the future. Therefore, the purpose of this essay is to explain the bank officials' perception of the importance of auditors and/or accounting consultants and how the perceived benefit of these can affect the credit rating. The empirical study is based on a questionnaire sent out to business advisers and their managers. This was done in order to know their perception of the importance of auditors and/or accounting consultants on credit evaluation in small-and medium-sized businesses. This survey generated 45 responses and, based on these results, the statistical tables were developed. These tables have provided answers to the hypotheses developed from the theory. This study shows that there is a difference between the perceived benefits of auditors and accounting consultants. Bank officials generally experienced greater benefit in credit evaluation when companies had auditors. Based on the categories we had in our empirical study, we could not explain why the difference exists.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions. Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most. We believe that auditors should focus more on consulting. Especially when the limits for mandatory audit expects to increase in Sweden to harmonize with the rest of the European Union. The fact that some companies still hire an auditor is probably because of a long collaboration which feels to convenient to end.   This study is limited to merely cover companies who does not need to be audited and only authorized accounting consultants. The studie concerns credit institutions and Skatteverket. Emprical information was gathered with both quantative and qualitative studies. Our conclusion is that SME companies are better off with an authorized accounting consultant than an auditor. The accounting consultants often charge lower fees and have a relatively high trust in comparison with auditors, which probably will be even higher in the future because of the authorization. We also believe that auditors will have to focus more on consulting if they are going to be able to face the abolishment of mandatory audit and compete with the accounting consultants. It now seems that the time for audit in small companies has come to an end. / Revisionsplikten avskaffades år 2010 för mindre företag i Sverige. Samtidigt utvecklades auktorisationen för redovisningskonsulter med syfte att höja kunskapen i branschen samt att öka statusen för dessa. Efter revisionspliktens avskaffande har Bolagsverket upptäckt fler fel i redovisningen från företagen, främst från de företag som varken har anlitat en revisor eller en redovisningskonsult. En anledning till att ha en revisor sägs vara deras betydelse för kreditgivning. Dock framkommer det från empirin att oberoendet som anses vara en av revisorns viktigaste egenskaper inte är det som kreditgivarna framställer som viktigast hos revisorn. Det är yrkeskunskapen som anses viktigast och rådgivning är det som små och medelstora företag (SME) verkar efterfråga mest. För att revisorerna ska kunna konkurrera med redovisningskonsulterna i de företag som inte omfattas av revisionsplikten bör revisorerna rikta in sig mer på rådgivning. Framförallt då gränserna för revisionsplikt i framtiden förmodligen kommer att höjas och bli mer likt övriga EU. Anledning till att många företag fortfarande har kvar revisorn anser vi kan beror på ett långt samarbete som känns för bekvämt för att avsluta. Undersökningen är avgränsad till att endast omfatta aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten samt auktoriserade redovisningskonsulter. De intressenter som studien berör är kreditinstitut samt Skatteverket. Med Skatteverket genomfördes en intervju medan resterande respondenter fick enkäter varför både en kvantitativ och kvalitativ metod använts. Slutsatsen är att SME företag tjänar på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället för en revisor. Redovisningskonsulten tar mindre i arvode samt har i jämförelse med revisorerna ett relativt högt förtroende vilket troligtvis kommer öka med tiden på grund av auktorisationen. Vi anser även att revisorerna kommer bli tvungna att rikta in sig mer på rådgivningstjänster för att kunna konkurrera med redovisningskonsulterna om företag utan revisionsplikt. Revisionens tid för mindre företag verkar vara förbi.