<p>Den 1 juli 2008 gav FAR SRS ut en ny standard för svenska redovisningskonsulter. Detta föregicks av att man inom FAR SRS startat upp en redovisningssektion och såg behovet av en standard för redovisningskonsulter. Syftet med studien är att beskriva hur redovisningskonsulter upplever användandet av Reko i sin yrkesutövning och om de anser att den leder yrket mot en profession. Vår studie baseras på professionsteori där man med hjälp av vissa kriterier kan se vad som kännetecknar en profession. Professioner har utvecklats och kan uppstå när något händer i omvärlden. Det sker förändringar inom redovisningsprofessionen och det finns en möjlighet för redovisningskonsulterna att etablera sig som en profession. Vi valde att göra en totalstudie på alla redovisningskonsulter anslutna inom FAR SRS genom att skicka ut en enkät via e-post. Enkätens utformning baseras på en kvantitativ studie. Svarsfrekvensen blev 55,8% vilket får anses vara ett bra resultat som gör att vi kan säkerställa studien. Materialet har statistiskt analyserats med hjälp av ställda hypoteser som vi antingen förkastat eller inte förkastat. Studien visar att redovisningskonsulter upplever användandet av Reko som positivt och att de anser att Reko leder till en profession. Vidare visar studien att auktoriserade redovisningskonsulter är mer positiva än icke auktoriserade redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas uppfattningar skiljer sig inte nämnbart oavsett om man jobbar på revisionsbyråer eller redovisningsbyråer.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate whether a so-called "expectation gap" exist between the accounting consultants and their clients. The excistence of an expectation gap has already been confirmed between auditors and their clients. Interviews were conducted with both accounting consultants and managers to find out what expectations they have for each other. The factors that influence the occurrence of an expectation gap and the size of them are many but the most important factor may be regarded as individuals' different needs and requirements. The gap can be reduced or entirely eliminated by ensuring the quality of an accounting consultant's work, for example, REKO and / or that management have more realistic demands that actually can be met. If accounting consultants choose to undergo the authorization, they submit to use the REKO, which means in particular that reports are more comprehensive. The reports will form the basis for important decisions for businesses and therefore, the managers want reports that are useful and informative. A large part of the effort to reduce or erase the expectation gap is a well-functioning dialogue between the companies and accounting consultants, as became apparent in our interviews.</p> / <p>Syftet med studien är att utreda om ett så kallat ”förväntningsgap” existerar mellan redovisningskonsulter och deras kunder. Förväntningsgapet har redan konstaterats mellan revisorer och deras uppdragsgivare. Intervjuer genomfördes med både redovisningskonsulter och företagsledare för att ta reda på vilka förväntningar de har på varandra. Faktorerna som påverkar själva uppkomsten av ett förväntningsgap och storleken på detta är många men den viktigaste faktorn får anses vara individernas olika krav och behov. Gapet kan minskas eller helt försvinna genom att kvalitetssäkra redovisningskonsultens arbete med exempelvis REKO och/eller att företagens ledning ställer mer realistiska krav som faktiskt kan uppfyllas. Om redovisningskonsulterna väljer att genomgå auktorisation förbinder de sig att använda REKO, vilket bland annat innebär att rapporteringen blir mer omfattande. Rapporterna skall ligga till grund för viktiga beslut för företagen och därför vill de ha rapporter som är användbara och informativa. En stor del i insatsen att minska eller radera förväntningsgapet utgörs av en väl fungerande dialog mellan företagsledare och redovisningskonsulter, vilket framgick tydligt i våra intervjuer.Nyckelord:</p>

Bakgrund: De båda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de två yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult åt. Detta blir uppenbart då ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ‖revision‖ och ‖redovisning‖ och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ‖revisorn‖. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att närma sig revisorns Syfte: Huvudsyftet med studien är att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förståelse för distinktionen mellan dem. Studiens delsyften är att undersöka om professionen anser att yrkesrollerna förändrats under den senaste tjugoårsperioden och hur de uppfattar att yrkesrollerna kan komma att förändras i framtiden, samt att göra en jämförelse mellan yrkesrollerna på stora och små revisionsbyråer. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod. Personliga intervjuer görs för att skapa en djupare förståelse för distinktionen mellan yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor. Teoretiska perspektiv: Referensramen omfattar de lagar som de båda yrkesrollern har att förhålla sig till. Teorierna behandlar yrkesroll, utbud och efterfrågan och intressentmodellen Empiri: Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med redovisningskonsulter och kvalificerade revisorer. Slutsatser: När revisionsplikten framöver kommer att avskaffas blir det viktigare än det varit tidigare att företagare och deras intressenter känner till skillnaden mellan vad redovisningskonsulten och revisorn kan erbjuda inom ramen för sin yrkesroll. Studien visar på stora skillnader mellan yrkesrollerna i egenskap av olika krav på utbildning och tillsyn samt nivåskillnad i hierarkin. Dock visar det sig att yrkesgruppernas arbetsuppgifter i vissa avseenden överlappar varandra vilket kan leda till förvirring hos kundföretagen. Studien visar att de inte kan konkurrera med varandra på alla områden och redovisningskonsulten aldrig kan fylla revisorns kostym.

Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning. Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna. Arbetsbördan och kostnaderna ska dock inte öka i samband med de nya reglerna, enligt propositionen till lagen. Nu utvecklas också en kategorisering av företag i Sverige för att ytterligare förenkla redovisningen. Den första kategorin K1 innefattar bland andra enskilda näringsidkare och det är denna företagsform och de tillhörande reglerna som behandlas i uppsatsen. Problemet med de nya reglerna i bokföringslagen är att veta om de verkligen medför en förenkling för de enskilda näringsidkarna och om denna vägledning är tillräcklig som manual. Eftersom propositionen säger att arbetsbörda och kostnader inte kommer att öka är frågan därför också om detta stämmer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vad redovisningskonsulter har för uppfattning om de nya reglerna och vad de tror att konsekvenserna blir. Vår undersökning baserades på en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra respondenter, som dagligen arbetar med bland annat redovisningsfrågor. I det empiriska material vi genom intervjuerna fick fram kunde vi utläsa att de flesta respondenter uppfattar syftet med ändringarna i bokföringslagen som bra, men att de ändå inte kommer att medföra någon större förenkling för enskilda näringsidkare. Respondenterna tror också att reglerna kommer att medföra mer arbete och större kostnader för näringsidkaren, eftersom fler näringsidkare kommer att behöva söka hjälp. Respondenterna tycker heller inte att vägledningen är förståelig för någon som inte har ekonomisk utbildning och att den därför inte kommer att vara till hjälp för den enskilde näringsidkaren.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar. Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det påverkats av revisionspliktens avskaffande? Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300 Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Handledare: Ulla Pettersson  Datum: 31 maj 2012 Problemformulering: Revision har genomgått lagändringar under en lång tid och kravet på kunskap om revision har ändrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige, vilket ökade efterfrågan på redovisningskonsulter. För att ta redan på vilka konsekvenser det fört med sig har följande frågor formulerats: Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning?  Har branschorganisationerna SRF och FAR påverkat kompetenskravet på redovisningskonsulterna?  Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete ändrats? Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten påverkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta. Delsyftet med studien är att ta redan på hur SRF och FAR, men även de valda revisorerna uppfattar förändringarna av avskaffandet av revisionsplikten i avseende redovisningskonsultens uppdrag. Metod: Genom att studera teori och insamlad data från både personliga och nätbaserade intervjuer får vi en kvalitativ undersökning som leder till pålitliga och relevanta slutsatser.  Empiri: Intervjusvaren vi fått från redovisningskonsulter, revisorer och representanter för branschorganisationen presenteras genom en sammanställning för varje yrkesgrupp. Slutsats: Vår slutsats är att det är för tidigt att uttala sig om hur vida redovisningskonsulternas uppdrag har ökat i antal och omfattning, att branschorganisationerna har påverkat kompetenskravet genom införandet avReko och auktorisationer och att kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete har ökat. Nyckelord: Redovisningskonsult, revisor och revisionspliktens avskaffande. / Title: The accounting consultants work - how has it been influenced by the abolition of audit requirement? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, accounting and auditing, 15 ECTS, FÖA300 Author: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Supervisor: Ulla Pettersson Date:  31st May 2012 Problem description: The audit has undergone changes in the law during a period of time. The essential knowledge of the auditor would be changed based on the law changes. The law that carried out recently (2010) through the abolition of mandatory auditing for small companies in Sweden, increasing demand on accounting consultants. To find out which are entailed consequences, the following questions are formulated: Have the accounting consultants assignments increased in quantity and scope?  Have the professional institutes of SRF and FAR influenced knowledge requirement for the accounting consultants? Has the control of the accounting consultant's knowledge and work changed? Purpose: The main purpose of this paper is to investigate how the selected accounting consultant’s consider that the abolition of the audit requirement has affected theirs knowledge and work, as well as the control of those. The aim of this study is to find out not only how the selected auditors but also how SRF and FAR perceive the changes of the abolition of the audit requirement considering on accounting consultant's duties. Method: A qualitative research is used to study various theories. Collecting data from questionnaires and interviews lead to find out reliable and relevant conclusions. Empirical: A statement of each occupational group will present the answers that are collected from accounting consultants, auditors and the representatives of the professional institute. Conclusion: It is too early to express an opinion regarding an increase of assignments for accounting consultants. The professional institutes of SRF and FAR have affected the skill requirements for the accounting consultants through the introduction of Reko and authorizations. The essential knowledge and profession of accounting consultants has increased. Keywords: Accounting consultant, auditor and the abolition of mandatory auditing.

The purpose of this study is to investigate whether a so-called "expectation gap" exist between the accounting consultants and their clients. The excistence of an expectation gap has already been confirmed between auditors and their clients. Interviews were conducted with both accounting consultants and managers to find out what expectations they have for each other. The factors that influence the occurrence of an expectation gap and the size of them are many but the most important factor may be regarded as individuals' different needs and requirements. The gap can be reduced or entirely eliminated by ensuring the quality of an accounting consultant's work, for example, REKO and / or that management have more realistic demands that actually can be met. If accounting consultants choose to undergo the authorization, they submit to use the REKO, which means in particular that reports are more comprehensive. The reports will form the basis for important decisions for businesses and therefore, the managers want reports that are useful and informative. A large part of the effort to reduce or erase the expectation gap is a well-functioning dialogue between the companies and accounting consultants, as became apparent in our interviews. / Syftet med studien är att utreda om ett så kallat ”förväntningsgap” existerar mellan redovisningskonsulter och deras kunder. Förväntningsgapet har redan konstaterats mellan revisorer och deras uppdragsgivare. Intervjuer genomfördes med både redovisningskonsulter och företagsledare för att ta reda på vilka förväntningar de har på varandra. Faktorerna som påverkar själva uppkomsten av ett förväntningsgap och storleken på detta är många men den viktigaste faktorn får anses vara individernas olika krav och behov. Gapet kan minskas eller helt försvinna genom att kvalitetssäkra redovisningskonsultens arbete med exempelvis REKO och/eller att företagens ledning ställer mer realistiska krav som faktiskt kan uppfyllas. Om redovisningskonsulterna väljer att genomgå auktorisation förbinder de sig att använda REKO, vilket bland annat innebär att rapporteringen blir mer omfattande. Rapporterna skall ligga till grund för viktiga beslut för företagen och därför vill de ha rapporter som är användbara och informativa. En stor del i insatsen att minska eller radera förväntningsgapet utgörs av en väl fungerande dialog mellan företagsledare och redovisningskonsulter, vilket framgick tydligt i våra intervjuer.Nyckelord:

<p>Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.</p><p>Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.</p>

Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har efterfrågan på redovisningskonsulter ökat. Tidigare forskning har även gett indikationer på att IT-bolag med tillväxtambitioner efterfrågar externa rådgivningstjänster i högre utsträckning än övriga branscher. För att företagsledare ska bli nöjda med redovisningskonsulternas tjänster krävs det att deras grundläggande förväntningar tillgodoses. Vad som gör att denna klienttillfredsställelse uppstår varierar däremot, då företagsledare har olika förväntningar på redovisningskonsulterna och deras tjänster. Tidigare kvantitativ forskning har fastställt att specifika egenskaper hos redovisningskonsulter och olika förväntningar hos klienten kan leda till att klienttillfredsställelse uppstår. Denna forskning har analyserat dessa delar individuellt men inte tillsammans. I motsats till den tidigare kvantitativa forskningen utförs denna studie istället med ett kvalitativt angreppssätt, för att skapa förståelse för hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos företagsledare i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner. För att kunna besvara forskningsfrågan “Hur och varför uppstår klienttillfredsställelse hos företagsledare som använder sig av redovisningskonsulter i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner?” genomförs semistrukturerade intervjuer med åtta företagsledare i mindre IT-bolag inom Luleå kommun. Studien visar att klienttillfredsställelse är ett system med olika komponenter, där skäl till anskaffandet, redovisningskonsultens arbetsuppgifter och roll, företagsledarens förväntningar och redovisningskonsultens egenskaper samspelar med varandra inom systemet. Att ha kunskap om hur dessa komponenter hänger samman och påverkar varandra, är således avgörande för att förstå hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos olika företagsledare.

Den 1 juli 2008 gav FAR SRS ut en ny standard för svenska redovisningskonsulter. Detta föregicks av att man inom FAR SRS startat upp en redovisningssektion och såg behovet av en standard för redovisningskonsulter. Syftet med studien är att beskriva hur redovisningskonsulter upplever användandet av Reko i sin yrkesutövning och om de anser att den leder yrket mot en profession. Vår studie baseras på professionsteori där man med hjälp av vissa kriterier kan se vad som kännetecknar en profession. Professioner har utvecklats och kan uppstå när något händer i omvärlden. Det sker förändringar inom redovisningsprofessionen och det finns en möjlighet för redovisningskonsulterna att etablera sig som en profession. Vi valde att göra en totalstudie på alla redovisningskonsulter anslutna inom FAR SRS genom att skicka ut en enkät via e-post. Enkätens utformning baseras på en kvantitativ studie. Svarsfrekvensen blev 55,8% vilket får anses vara ett bra resultat som gör att vi kan säkerställa studien. Materialet har statistiskt analyserats med hjälp av ställda hypoteser som vi antingen förkastat eller inte förkastat. Studien visar att redovisningskonsulter upplever användandet av Reko som positivt och att de anser att Reko leder till en profession. Vidare visar studien att auktoriserade redovisningskonsulter är mer positiva än icke auktoriserade redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas uppfattningar skiljer sig inte nämnbart oavsett om man jobbar på revisionsbyråer eller redovisningsbyråer.