Swedish government wants, through regional development policy archive equal conditions despite the country’s different presumptions, in the perspective ofeconomics, geographic and socially. Regional policy is a method to take advantage of, and us the differences within the country and operate efforts to increase the equality when needed. Swedish regional development policy has changed over time, both in organizational forms, and also different conditions of society. Since 2019 the assignment to operate for regional development has changed, with the aim of clarifyingwhich actors are responsible. From 2019 the Swedish Regions are responsible for the assignment to achieve regional growth, by the main tool, the regional development strategy document. Based on the mentioned changed conditions, the aim for this study is to describe the working process with Gävleborgs regional development strategy, and how the municipalities within the region experienced the participation and the opportunities to influence the strategy document. The study is based on a theoretical framework, that clarifies different perspectives on how to stimulate regional development, and the relationship between centre andperiphery. The empirical material has been analysed through a thematic analysis method. The result of the study present that no municipality experience a maximum hearing for their ideas, or at least experience that there is always someone else who allows more influence. The result as an extension of previous research clarifies that regional development as a concept is complex, and possibly complicates the opportunity to create a strategy document where all the involved municipalities feeling satisfied with the result. The document is pointing out innovation, education, and infrastructure as important perspective to achieve regional development. These components are also pointed out as important, within the theoretical framework. The municipalitiesinvolved in the working process also believe that these are the most important perspectives to achieve regional development.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

<p>The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted.</p><p>Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda.</p><p>The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is.</p><p>IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs.</p><p>The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.</p>

Europas regioner väljer i allt högre utsträckning att etablera så kallade regionkontor i Bryssel för att bevaka sina intressen mot EU:s institutioner samt använda unionens resurser för att uppnå regionala politiska mål. I tidigare studier av dessa kontor har ett perspektiv förbisetts, nämligen huruvida etableringen av ett regionkontor påverkar det regionala politiska och administrativa systemet. Den teoretiska utgångspunkten i denna uppsats är Börzel och Risses teoretiska ramverk, vilket ämnar förklara den skiftande graden av europeisering av nationella politiska system. Genom att använda sig av ramverkets idéer rörande socialisering prövar denna studie om regionala representationskontor i Bryssel kan förväntas anta rollen som normativa entreprenörer för att få tjänstepersoner inom regional förvaltning att ändra sin inställning kring EU:s roll i arbetet med regional utveckling. För att undersöka detta utförs en fallstudie med tjänstepersoner verksamma inom Region Dalarna, Region Gävleborg samt Region Örebro län, tre regioner som samtliga representeras av regionkontoret Central Sweden i Bryssel. Genom halvstrukturerade intervjuer undersöks Central Swedens normativa effekt på tjänstepersoner som frekvent interagerar med regionkontoret. Uppsatsens resultat indikerar att regionkontor har en upplevd normativ effekt på tjänstepersoner inom vissa politikområden. Inom dessa områden upplever de intervjuade att Central Sweden har kunnat påverka deras inställning till att engagera regionen i aktiviteter på europeisk nivå samt attityder gällande hur EU kan användas i arbetet med regional utveckling. Inom andra politikområden går det inte att observera en normativ effekt. Tjänstepersoner verksamma i politikområden inom vilka det föreligger en tydlig diskrepans mellan europeisk och svensk policy förefaller ha större förutsättningar för europeisering. Vidare har dessa normativa skiften hos tjänstepersoner potential att påverka inriktningen på den regionala politiken, särskilt inom områden med vaga eller otydligt definierade mål.

Med tiden har den regionala planeringen fått en mer tongivande roll inom den svenska planeringen. Bredare planerings- och utvecklingsfrågor på kommunal nivå kräver allt mer gränsöverskridande samarbeten och behoven att kunna söka en konsensus kring gemensamma utvecklingsintressen inom regionen blir allt tydligare. Landstingen/regionorganet, som har det formella ansvaret för den regionala planeringen, hamnar här i en central position att kunna sammanfläta de kommunala planerings- och utvecklingsfrågorna för att driva den regionala utvecklingen. Processen fram till en konsensus över regionens intressen saknar dock formella ramar och det blir i någon mening upp till regionorganet och kommunerna att konstruera processen. Givet detta visar statliga utredningar att förhandling är, och kan bli, ett allt mer vanligare inslag inom den regionala planeringen, och i juli 2014 tog förhandling som en ”legitim konsensusprocess” ett första avstamp genom vad vi idag kallar Sverigeförhandlingen. Men hur förhandlas en konsensus fram i en region där stora kommuner ställs mot små, där vissa går på knäna i utvecklingen medan andra frodas? En region är en pluralistisk geografi där kommunala intressen står mot varandra och olika delar av regionen har varierande synsätt på ”vad som är bäst” för den regionala utvecklingen. Ska förhandlingsprocessen konstrueras efter de kommunikativa idealen och likställa allas talan för att nå en konsensus på ett mer ”demokratiskt och rättvist sätt”? Eller konstrueras det efter mer pragmatiskt ideal där resultatorientering som ekonomisk vinning och konkurrens får prägla konsensusen? Hur processen konstrueras kan påverka konsensusen och i slutändan den regionala utvecklingen, och utan en formell ställning att påverka kommunernas planarbeten och ambitioner är det inte säkert att regionorganet kan kontrollera och säkerhetsställa utvecklingsriktningen i förhandlingen. Med utgångspunkt i detta har den här studien med hjälp av en diskursanalys, gjort en fallstudie på en regional förhandling med syfte att få en mer djupgående förståelse över makten inom den regionala utvecklingen. Valet av fall är Skånebilden, en framförhandlad konsensus över ett antal planerings- och utvecklingspunkter som var viktiga ”för hela Skåne” i Sverigeförhandlingen. Studien visar att bakom den framförhandlade konsensusen finns en process, präglad av makt, som (om)formar förhandlingsprocessen och konsensusen. Det tenderar att finnas en maktordning bland kommunerna i regionen som formas efter bland annat historien, epistemologier och ontologier, där makten ”döljs” i vad vi kallar ”sanningar”. Samtidigt får pragmatiska ideal genomsyra förhandlingsprocessen som tillsynes gynnar vissa kommuner i regionens maktordning mer än andra. Om förhandling ska bli en ”legitim konensusprocess” inom den regionala planeringen behöver därför maktperspektivet belysas och beaktas.

This study aims mainly to investigate what kind of role the public library plays in the regional and local development. The aim is also to investigate how the public library can strengthen the role as a factor of regional and local development. To explore the subject, the study is focused on the Swedish region of Västra Götaland. Three officials along with two policy documents, are included in the study as representatives of the region. Four public library managers are also interviewed but as representatives of the local perspective. To investigate the role of the public library in the regional and local development in more than one dimension, the theoretical framework consists of three different theories, which are used to answer the three research questions of the study. A qualitative analysis is performed to examine the relationships between the rhetorical statements and the theories. The study reveals that the major motives of the public library to work with regional and local development, are following the labels of the theory, the motive of enlightment and the motive of social issues. The study also shows that several functions of the public library, such as being a center of knowledge, a center of culture and a center of social issues, are particularly linked to the regional and local development. It is also clear that the public libraries of Västra Götaland, have the potentials to develop into more powerful factors in the regional and local development. / Program: Bibliotekarie

<p>Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar – effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar – impacts on regional development]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Bo Malmberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen. I fallet Kalmar har planeringsprocessen från det att Fanerdun visade intresse för att investera till att de faktiskt började bygga gått ovanligt snabbt. Uppsatsen består av en del där litteratur om utländska direktinvesteringar och dess effekter på etableringsorterna behandlas och en del som utifrån litteraturen gör en jämförelse med Fanerdunprojektet i Kalmar. Fallstudien bygger på material i form artiklar från Barometern, Dagens industri, information från Kalmar kommuns hemsida, intervjuer från Aktuellt samt på egen hand genomförda intervjuer med näringslivschefen i Kalmar kommun/projektledaren för Fanerdunetableringen och VD-assistenten på Fanerdun Group AB. Bland annat infrastrukturen tros kunna förbättras då Fanerdun ger en viss tyngd åt regionen.</p><p>Nyckelord: Utländska direktinvesteringar, inward investment, utländska etableringar, regional utveckling, Kalmar, Fanerdun.</p>

<p>This thesis focuses on the mass media cover of ”Smart textiles”. The Swedish”smart” textiles are developed in Borås and are a mix of ordinary textile and new technology.  I analyse the article with a text analysis method, looking at themes and the language’s propositions in focus. Context and the actors in the articles are also important in the analysis.</p><p>Many women occur as developers of the new smart technical product, a field often knowed as a typical male subject. My theories were then focused on women and technology and the gender aspects. I also use theories about medial enthusiasm, and how media use to discuss and report about new technology. Optimistic visions about the smart textiles are common in the articles, also the local journalists and the local media. The smart textile’s main context is the region itself, and the smart textile is important for Borås local and regional development. Technology is an important asset in region development and smart textile technology in Borås is expected to create new job opportunities making Borås an attraction region to move to.</p> / Presenterade examensarbetet, som förutom c-uppsatsen bestod av bokproduktionen "Bland high-tech knallar och modebloggar".

Arjeplog in Norrbotten is an important winter testing site of vehicles and vehicle components for the international automobile industry. A considerable number of staff from the industry, the client companies, travel each winter to the small and peripheral Arjeplog in order to conduct tests. Thanks to this business, a number of local companies, service providers, which assist the incoming client companies with testing facilities and other services, have emerged in the area. Some actors want to develop this further and have initiated a collaboration with Luleå University of Technology and a few other regional stakeholders. An important motive for this cooperation is to increase the competitiveness of the region and by extension contribute to sustainable economic development. An important component in achieving this, is that the competence supply of engineers can be met, which is in focus in this study. This study describes the strategies which involved actors advocate to achieve regional development. The notions of triple helix and cluster development are mentioned by some actors as strategies to achieve this. Important factors when scrutinizing these strategies are how they are affected by the conditions which are common in a sparsely populated peripheral region. This is the purpose of this study and the analysis is carried out using the notion of proximity and its different dimensions, such as social, cognitive, organizational, institutional and geographical dimensions. The study suggests, in particular, that regional development would benefit from a communal inclusive vision, frequent meetings between the actors on site in the region as well as a regional coordinator, who would not interfere with the tasks of other actors but let each and every person do what they are best at.

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området. Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras. Många anhängare till projektet som redan innan regeringens avslag känt en stark frustration över naturskyddet kring det berörda naturreservatet uppfattade avslaget som en bitter bekräftelse att utomstående, ”stockholmare”, ”08:or”, ”naturvänner” och myndig-hetspersoner, inte har någon verklig förståelse för glesbygdens problem och som förvägrar glesbygden att bestämma över sina ”egna” resurser, men som däremot kräver tillgång till fri och orörd natur att fjällvandra och skida i. Det fanns dock lokala kritiker till projektet som gladdes över beslutet, och som ihärdigt hävdat att storskaliga projekt som Tre Toppar inte är förenliga med målet om ekologisk hållbarhet, och att den globala uppvärmningen gör Tre Toppar till ett allt för stort riskprojekt. Istället har framhävts en ökad satsning på ekoturism och småskaliga turistprojekt. Med utgångspunkt att det inte finns något rätt eller fel, inte heller några enkla lösningar på ovanstående glesbygdsdilemma, är uppsatsens kanske främsta föresats att med hjälp av den eko-strategiska begreppsramen som analytiskt verktyg synliggöra olika förhållningssätt, eller eko-strategier, bland aktörer till teman som naturskydd, turism och regional utveckling. Att medvetandegöra egna och andras handlingar och förhållningar, att i relativistisk anda söka förstå andra förhållningssätt än sina egna, är enligt uppsatsens författare, en bra grund till samarbete och kompromissvillighet mellan olika aktörer och intressen.