Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.

Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och fler regioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och med detta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxt anses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar lika mycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmland där Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så som landsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionala utvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt där det inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer. Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxt på regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en mer inkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionala perspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta. Detta har jag gjort genom att utgå från två frågeställningar: Hur kan en inkluderande tillväxt arbetas in i den regionala kontexten och användas inom Värmlands regionala utvecklingsarbete? och vilka är effekterna som kan uppkomma om en inkluderande tillväxtstrategi arbetas in i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland? Den hermeneutiska vetenskapsansatsen genomsyrar studiens teori, analys och bearbetning av empirin. Mitt perspektiv är socialkonstruktivistiskt. I min studie har jag utgått ifrån ett teoretiskt ramverk som har behandlat ämnena tillväxt, regionalism, regional utveckling, inkluderande tillväxt samt strategier för inkluderande tillväxt. I mitt empiriska material har jag fått tillhandahållit en enkätundersökning rörande tillväxt och utveckling i Värmland som är utformad inför en studie om ett interreg-projekt, samt kompletterat med redan bearbetat material från den värmländska SOM-undersökningen. Detta för att kunna skapa en förståelse för hur en inkluderande tillväxt kan arbetas in i en regional kontext och användas inom det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. Det jag har kommit fram till i min studie är framförallt att det finns ett behov av att bredda tillväxtbegreppet så att det blir mer inkluderande, och att denna inkluderande tillväxten bör arbeta mer med sociala faktorer. För att kunna arbeta in detta i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland bör det först och främst skapas en förståelse för att länet är så mycket mer än Karlstad samt att de måste se till hela befolkningens behov. Görs detta den största effekten bli att det skapas en mer geografiskt jämn utveckling i hela Värmland.

Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar. / Thesis purpose was obtained by interviewing twelve practitioners involved in a Regional Growth Programme (RGP) in their own work (regional co-ordination officers, public and private regional business organisations, municipal and local business officials). Core categories were extracted according to a grounded theoretical method approach. Generally, the regional public business organisations said that it was not necessary that businesses and entrepreneurs should be part of the partnership working with regional growth in a RGP. On the other hand the municipal commissioners of some municipalities in Södermanland and local business officials tended to respond that it was a weakness not to let the businesses and entrepreneurs be involved in the RGP implementation process. A research question was formulated. How a regional public image of growth through an RGP differs from the picture of growth mediated by entrepreneurs from a solo-, micro- and small business context. Emerging images were examined, but also regional intentions set in relation to entrepreneurs’ causal explanations of growth. Findings A comparison of growth images indicates both similarities and differences. Ideologically, the images of growth stands in direct contrast to each other. Examples of this are growth through increased employment in a regional perspective, while labour increase is not always seen as part of a business growth definition. Similarities are where RGP discusses the value added as a measure of growth and the business community discusses earnings and profits. A heterogeneous business indicates other values than economic ones. The results also shows personal development and creative assignments as images of growth. Images that are missing in the RGP. The result of the entrepreneurs’ causal explanations of growth and RGP´s intentions indicates similarities in their perception that networks and relationships, business skills and economic situation is important factors for growth. One difference is that growth is caused by or impeded by internal causal explanations, especially personal related factors as the entrepreneurs’ stories were expressed. In relation to a Penrosean analytical model interviewed entrepreneurs have shortcomings, especially in management skills and abilities. The Penrosean analysis model also indicated that it was difficult to ascertain whether regional intentions by RGP could correspond to a theoretical enterprise growth. A high degree of abstractions in RGP could explain why RGP could only partly be seen as a resource in comparison to a small business context by a Penrosean analysis. However, there are regional intentions, which are relatively clear, with a focus on business, but from Penrosean perspective the focus was on the result of a growth process rather than on the growth process itself within a company. One conclusive discussion focuses on the fact that regional business operators should have access to entrepreneurs’ stories to have the possibility to make common interpretations and thereby avoid the business organisations own interests. The study introduces the low-bottom-up concept with a clearer perspective on specific target group adjusted partnerships. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen – entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar tillväxt i fokus, 2004-2007

During the first decade of the 21st century, there has been a shift in the view of what role regions should play in the creation of growth. From being governed from a national level more and more of the responsibility of creating growth is being transferred to a regional level. One example of this development has been the Regional Growth Program (RGP), which were implemented in all regions in Sweden during the period 2004 to 2007. This dissertation studies the RGP in the county of Västmanland, where a number of actors within the program have been interviewed as well as meetings within the program have been monitored. The interviews have been analyzed through a phenomenological oriented method which has resulted in six empirical themes. They consist of the following themes: region, growth, entrepreneurship, cooperation and competition, results, and talk and action. The last theme which concerns talk and action is being examined more thoroughly through the observations of meetings in the RGP and interviews with central actors. This theme is viewed as the most central and essential theme of the study. The dominating view of the central actors is that there is “too much talk and too little action” in the RGP   In the latter part of the dissertation the theme of talk and action is examined further using a organizational perspective. The RGP is organized in so called “partnerships”, where the differences become very clear when compared to organization in a more traditional form. In traditional organizations, output can be observed as manufactured units or the value created in services performed. From such a perspective, consensus, efficiency and action – becomes the rational to strive for to maximize the effectiveness. Such a traditional view of organization is less useful for RGP – but is still in use since they are the dominant perspectives on how we value “good” organizing. In the case of the RGP the partnership have being assigned to cooperate and find new, better ways to stimulate the regional growth. The success of the partnership is still measured by quantitative indicators, which is not very logical since it is almost impossible to see if the partnership has had anything to do with affecting these indicators.   With the support of theories from Brunsson (2006) I therefore propose the “talk organization” as an alternative to the “action organization” – and also see the potential of redefining the partnership as a form of such a talk organization. The advantages of such an approach could be to view the talking as an important prerequisite to potential action, and furthermore we can revalue the importance of creating talk opportunities to occur in such partnerships. This creates a view full of conflicts in relating to the traditional view of organization that advocates consensus and order – but in the supposedly creative talking partnerships the issue may be to uphold conflict, and a wide range of different views  to be able to create something new. The dissertation has a theoretical focus that highlights the connection, but also contradictions, between the structural and symbolic in organizing and also how it may affect the potential for development and change. / Under 2000-talets inledning har synen på regionernas roll i skapandet av tillväxt ändrats. Från att ha styrts från nationell nivå fördelas nu ansvaret ner på regional nivå. Bland annat manifesteras detta i de regionala tillväxtprogram (RTP) som sjösattes 2004 som ett uppdrag från regeringen till Sveriges regioner och län. Uppdraget handlar om att regionala aktörer ska organisera sig bättre för att stimulera tillväxten. Denna avhandling studerar arbetet i Västmanlands län under programperioden 2004-2007 och där ett antal av programmets aktörer intervjuats och programmets möten följts via observationer. Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologiskt orienterad metod och gett upphov till ett antal empiriska huvudteman som handlar om region, tillväxt, entreprenörskap, samverkan och konkurrens, resultat, samt prat och handling. Det sista temat om prat och handling undersöks djupare genom att studera möten i RTP som arenor för detta prat och kan ses som något av ett överordnat och essentiellt tema i avhandlingen. Den dominerande bilden från aktörerna tycks vara ett intryck av ”för mycket prat och för lite handling” i RTP. I avhandlingens senare del fortsätter analysen om prat och handling utifrån ett organiseringsperspektiv. RTP organiseras i så kallade "partnerskap" där skillnaderna blir mycket tydliga mot organisering i en mer traditionell form. I traditionella organisationer består oftast output av kvantifierbara enheter, alternativt värdeskapande handling i tjänster. Då blir ordning, reda, samsyn och framför allt handling det rationella och centrala att sträva efter för att maximera effektiviteten. I den organisering som studerats i RTP passar de traditionella perspektiven mindre bra - men används ändå eftersom de är de förhärskande synsätten på hur vi värderar "bra" organisering. I fallet med RTP har det regionala partnerskapet fått i uppgift att samverka och finna nya, bättre arbetssätt för att öka den regionala tillväxten. Man mäter sedan partnerskapets framgång i traditionella kvantitativa mätetal, vilket är svårt på många sätt, men kanske framförallt för att man har problem att se huruvida partnerskapet i sig ligger bakom en förändring av indikatorerna.   Här tar jag stöd av Brunsson (2006) och lanserar "prat"-organisationen som ett alternativ till "handlings"-organisationen, och ser även möjligheten att omdefiniera partnerskapet till ett "pratnerskap". Fördelarna med detta är att vi då se på vissa delar av organisering på ett nytt sätt - där det så kallade pratet kan ses som en förutsättning för potentiell handling, och där vissa organisationer kanske bör värderas efter förmåga att skapa prat och arenor för detta prat. Detta ger ett konfliktfullt förhållande till den klassiska synen som förespråkar konsensus, ordning och samsyn – medan det kreativa pratnerskapet går ut på att upprätthålla en mångfald av synsätt och dissensus för att kunna skapa något nytt. Avhandlingen har ett teoretiskt fokus som belyser kopplingen, men även motsättningen, mellan det strukturella och det symboliska i organisationsvärlden, samt hur det påverkar möjligheter till förändrings- och utvecklingsarbete. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen - entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar utveckling i fokus, 2004-2007

Den svenska regionalpolitiken har genomgått flera förändringar genom åren, från en politik där regionala klyftor skulle utjämnas till en politik som kretsar kring tillväxt på utvalda platser. Som konsekvens har en kapprustning regionerna emellan uppkommit. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska regionala tillväxtmotorer med en fallstudie på Umeå och Karlstads kommuner. Som grund till arbetet har flera olika teorier och tidigare forskningsunderlag studerats och de har givits oss goda förutsättningar för att hitta vår egna vinkel inom ämnet. För teoriavsnittet har bland annat Gunnar Myrdals teori om hur satsningar i centrum dränerar dess omland diskuterats. Som motsättning till Myrdal har Perroux’s teori om tillväxtpoler och hur utveckling i centrum sprider sig från centrum till resten av regionen varit användbar.  Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvantitativ analys av statistik hämtad från SCB samt en litteraturanalys. Statistiken redovisas i form av tabeller och tematiska kartor som framarbetats i GIS. Litteraturen visade på ett ifrågasättande förhållningssätt där olika forskare diskuterar för- och nackdelar med tillväxtmotorer. Resultatet av de statistiska undersökningarna pekade på att Umeå och Karlstads relativa position har förändrats mellan åren 1990 och 2015. Däremot kunde det inte sättas någon regel för vilka kommuner som påverkades mest av tillväxtmotorerna. Tillväxtmotorerna är beroende av den arbetspendling samt de tjänster som övriga kommuner bidrar med samtidigt som de andra är lika beroende av den växande staden. Därigenom kan det diskuteras för att det inte är rättvist att tillväxtmotorerna får mer fokus inom den regionala planeringen.

Digitalisering har i teorin och av olika aktörer ansetts vara ett bra verktyg som kan överbrygga de utmaningar som landsbygdsföretag står inför och därför bidra till en regional utveckling. För att digitalisering ska överbrygga landsbygdsföretagens utmaningar krävs det att användandet fungerar i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka landsbygdsföretag som har digitaliserat sin verksamhet. Uppsatsen studerar landsbygdsföretag i Värmland, som digitaliserat sin verksamhet med hjälp av stödinsatser initierade av Tillväxtverket. Genom kvalitativa intervjuer har fyra personer från olika landsbygdsföretag berättat om hur digitaliseringen har fungerat och påverkat deras verksamhet i praktiken. Resultatet i studien visar att företagen har haft olika anledningar till varför de har digitaliserat sin verksamhet, men en gemensam nämnare till landsbygdsföretagen digitalisering är de externa påtryckningar från kunder och från stundande samhällsutveckling. Landsbygdsföretagens implementering och resultat av digitalisering skiljer sig även, men en gemensam faktor är att de har bidragit till att underlätta företagens arbetssätt. Resultatet i denna studie visar att definitionen av digitalisering är bred. Detta innebär att man bör reflektera kring hur väl digital teknik faktiskt kan hjälpa landsbygdsföretag att överkomma den mångfald av strukturella utmaningar som de står inför.

Denna uppsats behandlar förändringar i den svenska strategiska översiktsplaneringen i allmänhet samt i relation till bostadsplanering. Studiens syfte är att undersöka vilka förändringar som kan identifieras i kommunala översiktsplaner från dess introduktion i 1987 till idag. Denna undersökning har utförts genom att analysera befintliga översiktsplaner från fyra utvalda kommuner; Gävle, Norrköpings, Sundsvalls och Västerås. En dokumentanalys och kodningsanalys genomfördes och jämfördes med befintliga studier inom nyliberalism och bostadsplanering. Analysen visar att det finns nyliberala tendenser inom alla fyra kommuner. Det kan identifieras genom tydliga förändringar gällande kommunernas hanterande av bostadsplanering för att attrahera investeringar i näringslivet och högutbildade. Det kan även ses genom en förändring i hur kommuner önskar att utveckla turist- och besöksplatser för att attrahera besökare till regionen. Orsaken till detta är sannolikt förändringar i den globala marknaden där städer måste omvandla sig själva till världsstäder för att göra sig konkurrenskraftiga i en växande global ekonomi och sammankopplad omvärld. De stigande kraven på att attrahera högutbildade innebär dock att utsatta grupper och låginkomsttagare ställs åt sidan, något som försämras genom brist på användande av nuvarande och aktuell forskning inom kommunal översiktsplanering och bostadsplanering.

Sweden is one of the countries of Europe that has the fastest rate of urbanization and The Swedish National Audit Office recognizes a risk of an increased polarization between urban and rural areas. This study examines what perceptions of city and country that are dominating the Swedish planning landscape. The study is based on a discourse analysis of the Regional development strategy of Västerbotten, interviews with officials at rural municipalities and a theoretical framework concerning the relationship between city and country. The results suggest that a market liberal discourse is dominating the Swedish planning practice, but it is also argued that a Keynesian discourse is traceable among the informants. A part from a market liberal discourse the regional development strategy of Västerbotten is also reproducing an unequal balance of power where the city is superior to the countryside. The officials at the municipality are not reproducing this power relation to the same extent, but are associating sustainability with the preconditions of the city. The thesis is concluded with some suggestion on how the regional planning can be developed to promote good living conditions in the rural municipalities and in long term a reduced polarization between urban and rural areas.

Denna studie utgår från tre kommuners arbete med platsattraktivitet på lokal- och regional nivå i samband med en elintensiv industrietablering i Västernorrlands län. Syftet med studien är undersöka kommunernas arbete med platsattraktivitet och särskilt undersöka vilken roll gränsöverskridande samarbeten har, hur de fungerar samt hur samverkan konkurrerar med kommunernas enskilda behov av lokal tillväxt och kompetensförsörjning. En intervjustudie med Härnösands-, Sundsvalls- och Timrå kommun samt region Västernorrland visar att  kommunerna har en tydlig vision för att skapa en attraktiv plats och att samverkan har en betydande roll för att skapa ett attraktivt län. Samtidigt kan en tendens av oro och medvetenhet identifieras i och med att större städer kan erbjuda en annan typ av serviceutbud än mindre kommuner och därmed kan konkurrera ut mindre kommuner trots lokal marknadsföring, vilket kan skapa ojämn regional utveckling. Trots detta fungerar interkommunala samarbeten väl och samverkan mellan de studerade kommunerna visar sig vara nödvändigt för att vända den årliga nettoutflyttningen och öka befolkningstillväxten. Avslutningsvis har ett tidigt engagemang lett till gränsöverskridande samarbeten på olika nivåer som innebär att målet om lokal och regional tillväxt inte längre är omöjligt.