Passenger traffic for train journeys has been limited in northern Sweden due to the fact that the railway has mainly been used in industrial business. The establishment of Botniabanan enabled passenger traffic by train and created a train connection between the cities in the region. A continuation of Botniabanan quickly began to be planned so that the railway would continue along the Norrland coast, and the so-called Norrbotniabanan came into being. Today, northern Norrland is also facing one of the largest industrial investments in Sweden's history, which will require an increased workforce and supply of skills. In order to meet the demand for labor, Norrbotniabanan can provide a good opportunity for increased work commuting. An efficient and improved transport supply can in turn increase work commuting without people having to move to work. This in turn can create regional enlargement.  The purpose of the study is to investigate and analyze the effects Botniabanan had on commuting and further analyze and compare these with the effects that can be expected to occur with commuting through the establishment of Norrbotniabanan. The study is based on predictions about Norrbotniabanan and whether these can be expected to be achieved. This is then compared with whether the expected effects of Botniabanan were fulfilled. The establishment of Norrbotniabanan is then presented in a context of regional enlargement. The study has been carried out based on a quantitative method by processing quantitative data (register data) as well as carrying out literature studies and content analysis.  The study found that commuting has increased since the establishment of Botniabanan and that commuting mostly increased to Umeå municipality but also to Kramfors, which may be due to the municipality not belonging to Umeå's area of influence. In relation to this, commuting can be expected to increase with the establishment of Norrbotniabanan and in the same way that commuting mainly takes place to the larger municipalities such as Umeå, Luleå and Skellefteå. In order for Norrbotniabanan to achieve a greater increase in commuting than Botniabanan, the travel times need to be well planned. Provided that Norrbotniabanan has taken into account the reasons why the journey times for Botniabanan were not achieved, Norrbotniabanan has a good opportunity for a greater increase in commuting. Botniabanan can be declared to have achieved a regional enlargement, which Norrbotniabanan also makes possible. With the industrial investments in northern Sweden, Norrbotniabanan can create a stronger regional expansion than what Botniabanan did.

Stationsnäraprincipen innebär att stadsutveckling koncentreras kring knutpunkter i kollektivtrafiken för att öka tillgängligheten och kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilburna transporter för att stärka en hållbar regionförstoring. Visionen att planera stationsnära i Östergötland kommer från regional nivå och för att implementera visionen i den kommunala planeringen blir det viktigt att visa hur både regionen och varje enskild kommun kan gynnas. Ett tillvägagångssätt är att hitta en arbetsmodell som kan lyfta regionala perspektiv i den lokala planeringsprocessen. Syftet med det här arbetet är att ta fram en förtätningsmodell för stationsnära planering i mindre tätorter. En förtätningsmodell för stockholmsregionen har tidigare tagits fram i samband med den regionala utvecklingsplanen och i det här arbetet undersöks om den modellen kan anpassas för stationsnära planering i mindre tätorter. Förtätningsmodellen har metodiskt anpassats med hjälp från två planerare i Östergötland samt en litteraturstudie om regional utveckling och stationsnära planering. Den anpassade modellen har prövats i två separata fallstudier och resultatet omfattar en kartläggning av förtätningspotentialen som beskrivs utifrån tre olika förtätningsscenarion; kommunala fokusområden för stationsnära planering, marknadsintressanta exploateringsområden och konsensusutveckling. Modellen möjliggör att den regionala visionen för stationsnära planering förs in i den kommunala planeringsprocessen och visar inte enbart hur både kommun och region kan gynnas av ett samarbete, utan även vilka knäckfrågor den enskilda kommunen måste övervinna för att fortsätta utvecklas i framtiden. / Stationsnäraprincipen imply that urban development is concentrated around public transport nodes to increase the accessibility and competitiveness of public transport against motoring transport to ensure that regional enlargement is achieved in a sustainable way. The vision for transit-oriented development (TOD) in Östergötland derives from a regional planning level and in order to implement the vision in municipal planning, it is important to specify how both the municipality and the region can benefit. An approach is to find a model that can raise the regional perspective in the local planning process. The purpose of this study is to develop a densification model that focuses on TOD in smaller urban areas. A densification model for the Stockholm region has previously been developed in conjunction with the regional development plan, and this study examines whether the model can be adapted to TOD planning in smaller urban areas. The densification model has been modified methodically with the help of two planners in Östergötland as well as a literature review on regional development and TOD. The custom model has been tested in two separate case studies and the results comprise a mapping of the potential for densification described in three different densification scenarios; municipal focus areas for densification, market interesting development areas and consensus development. This model enables the regional vision for TOD to be implemented into the municipal planning process and shows not only how both municipality and the region can benefit from a partnership, but also the critical problems that each individual municipality must overcome in order to continue to develop in the future.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.