Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun hanterar en kontinuerlig befolkningsminskning, som anses medföra en regional obalans. Detta har skett genom en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet och en fallstudie. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från en litteratur- och intervjustudie, samtidigt som vi har granskat Simrishamns kommunala dokument. Arbetet grundar sig i att det finns tendenser i dagens samhälle som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som ska motverka en fortsatt befolkningsminskning samtidigt som det ska generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. I denna studie har vi utgått ifrån begreppet tillväxtstrategier som vi sedan har satt i förhållande till fallstudien över Simrishamns kommun som innehar en befolkningsminskning. Därav har vi skapat denna studies frågeställning; Vilka tillväxtstrategier har framlagts av Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?Resultaten av studien, påvisar att de generella tillväxtstrategier som har förekommit i litteraturöversikten, inte har kunnat appliceras fullt ut på Simrishamns kommun eftersom kommunens tillväxtstrategier inte har fokus på att skapa en befolkningsökning. Istället jobbar Simrishamns kommun med att förbättra och förstärka dagens förutsättningar vilket ska generera en starkare attraktionskraft, tillväxt kommer på köpet.Nyckelord: tillväxtstrategi, befolkningsminskning, krympande städer, attraktivitet, regionförstoring / The purpose of this qualitative study has been to see what type of strategies are being used by a Swedish rural municipality that faces a continuing depopulation, which is considered to cause a regional disparity. We have based our thesis upon reviewings of literature, interviews and municipal documents. The work is based on the fact that there are trends in today's society that indicate that most of Sweden's municipalities have a declining population. This is most pronounced in Sweden's smaller municipalities and rural areas, which are increasingly depopulated by both people and businesses who are moving to larger cities. Politicians and municipalities response is to develop strategies that will counteract a continued reduction in population while generating a population increase in order to further advance the municipality. The study is originated from the concept of growth strategies, which we have then put in relation to the case study of Simrishamn municipality which has a population decrease. Hence, we have created this study's question; What growth strategies have been put forward by the municipality of Simrishamn for managing population decrease and why?The results of the study show that the general growth strategies found in the literature review, could not be fully applied to the municipality of Simrishamn, since the municipality's growth strategies do not focus on creating a population increase. Instead, the municipality of Simrishamn is working to improve and strengthen today's conditions, which will generate a stronger attractiveness, growth follows.Key words; growth strategy, population reduction, shrinking cities, attractiveness, regional enlargement

Sweden is currently governed by a democratic system with three levels - the local levelrepresenting Sweden's municipalities, the regional level representing the regions in thecountry and the national level representing the Swedish Parliament. This means thatcollaboration is required between the respective levels to achieve economic developmentthrough regional enlargement. This study analyzes the planning conditions that result fromregional enlargement. The planning areas that will be studied are economy, infrastructure andpublic transport, as well as collaboration, which are key factors in a sustainable regionalenlargement. The study will be conducted through a regional and municipal perspective withRegion Skåne, the Malmö-Lund Region and the municipality of Kävlinge as examples. Thetheoretical framework of the study shows that there are developed theories of collaboration -Soft Space Planning and multi-level governance. The theories show both formal and informalalternatives for collaboration between the local and regional levels that differ from traditionalframeworks and rules on collaboration. The theoretical framework also discusses commutingand the expansion of the labor market as strategies for economic growth and development,which are common goals that can be reached by collaboration. The final theoreticalframework of the thesis is based on the idea that place is perceived subjectively. People havedifferent perceptions, values and views on society, which also creates a challenge when itcomes to collaboration on planning issues.With an in-depth document and interview study, this paper highlights the difficulties andstrengths of regional enlargement and its planning conditions. Some conclusions that thepaper presents are that there is a potential for development in collaboration processes and thatsubjectivity is an important aspect to take into consideration. Furthermore, there are a numberof challenges concerning infrastructure, businesses and public transport. Finally, we concludethat communication between the municipal and regional level can develop in order formunicipalities to be included in the regional development process.

Distansarbete är ett fenomen som till följd av covid-19-pandemin utvecklats från att vara en relativt sällsynt företeelse till att bli vardag för en stor del av Sveriges förvärvsarbetande befolkning. Distansarbete har på så sätt inneburit en markant förändring i hur människor bedriver sitt arbete likväl som hur de strukturerar sina vardagliga liv. Mot bakgrund av hur distansarbete påverkat människors liv under pandemin syftar denna kandidatuppsats till att undersöka hur distansarbete kan påverka förutsättningarna för regional arbetsmarknadsutveckling och regionförstoring, samt hur distansarbetet kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering. Utgångspunkten är här att distansarbete ökar graden av tillgänglighet till arbetsmarknader genom att utgöra ett virtuellt alternativ till fysisk arbetspendling. Problemområdet studeras genom kvalitativa metoder i form av dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med tre offentliga tjänstepersoner på kommunal, regional och storregional planeringsnivå. Resultatet av studien visar att distansarbete kan förändra konceptualiseringen av regionförstoring genom att arbete på distans gör att samtliga variabler som regionförstoring traditionellt är beroende av ersätts av nya variabler. Traditionellt utgår förståelsen för regionförstoringsprocessen från fysisk mobilitet och tillgänglighet genom arbetspendling. När distansarbete integreras som perspektiv baseras förståelsen för regionförstoring istället på virtuell tillgänglighet och mobilitet genom användandet av elektroniska kommunikationsverktyg. Studien visar att distansarbete stimulerar regionförstoring genom att tillgängliggöra fler arbetstillfällen inom en större geografisk yta. Kopplat till regional arbetsmarknadsutveckling har studien även visat att distansarbete kan bidra till förbättrade konkurrensfördelar och effektiviserad kompetensförsörjning. Studien visar även att distansarbete kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering genom att skapa nya möjligheter likväl som utmaningar för framtida utveckling. Distansarbete kan ge upphov till befolkningstillväxt inom landsbygdsområden och mindre tätorter, och därigenom bidra till en mer geografiskt jämlik ekonomisk utveckling. Utmaningar som kan kopplas till detta är bibehållandet av sociala gemenskaper inom glesbebyggda geografier likväl som landsbygdsgentrifiering. Avslutningsvis har studien visat att distansarbete kan innebära att strategier för fysisk planering likväl som strategier för platsutveckling kan komma att behöva förändras och utvecklas. Exempelvis genom att på ett tydligare sätt integrera sociala hållbarhetsperspektiv och platsattraktivitetsaspekter, likväl som att integrera behovet av digital infrastruktur och alternativa arbetsplatser i form av kontorshubbar.

Begreppen regionförstoring, lokal arbetsmarknad samt pendling är centrala både för denna studie och den regionala samt lokala planeringen som idag genomförs. När större lokala arbetsmarknader bildas genom regionförstoringen så ökar kravet på arbetskraften gällande mobilitet och pendling. Syftet med denna studie är att undersöka hur regionförstoringen har påverkat den lokala arbetsmarknaden i Örebro län, för att göra detta kommer studien även undersöka hur förändringar gällande regionförstoring och pendling har sett ut över tid inom Örebro län. För att konsekvenserna av regionförstoringen ska kunna sättas i en lokal kontext så kommer Askersunds kommuns förhållande till Örebro regions lokala arbetsmarknad att diskuteras. Studien visar även på hur begreppet regionförstoring används nationellt samt internationellt, detta för att skapa förståelse för begreppets uppkomst samt användning. Denna studie är kvalitativ och innehåller intervjuer med kollektivtrafikchefen på Region Örebro Län, utvecklingsdirektören på Region Örebro Län samt utvecklingschefen i Askersunds kommun. De frågor som ställts behandlar de problem och utmaningar kopplat till regionförstoring, pendling och förhållandet till den lokala arbetsmarknaden som de olika tjänstepersonerna ställs inför. Studiens slutsatser visar på att regionförstoringen, den lokala arbetsmarknaden i Örebro län samt pendling är fenomen som inte bara påverkar varandra utan snarare koexisterar. Regionförstoringen har i Örebro län bidragit till skapandet av en större lokal arbetsmarknad, något som i sin tur leder till ökad ekonomisk tillväxt för Örebro region samtidigt som arbetskraften får en ökad tillgång till arbetstillfällen. Regionförstoringen är dock inte enbart positiv, utan kan även leda till ökade sociala och ekonomiska skillnader mellan Örebro läns invånare. Av denna anledning tar studien upp hur regionförstoringen i Örebro län ska kunna ske på ett hållbart sätt. Vidare tas även frågan om distansarbete upp i studien, detta för att se vilken påverkan denna arbetsform kan ha haft på regionförstoringen samt pendlingsmönster. Slutsatserna förstärker främst den tidigare forskningen som finns inom området samtidigt som de ger en bild över hur regionförstoringen och pendlingsmönster ter sig inom Örebro län.

Den här uppsatsen studerar hur den kommunala översiktsplaneringen hanterar regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Det finns en efterfrågan från både den kommunala och regionala nivån att de kommunala översiktsplanerna lyfter blicken och planerar utifrån ett strategiskt regionalt perspektiv. Däremot ska de kommunala översiktsplanerna främst hantera fysiska planfrågor och har inte samma karaktär som typiskt strategiska dokument. Denna studie ämnar därför till att undersöka hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat den ökade efterfrågan på en kommunal översiktsplanering med ett regionalt perspektiv. Människors vardagliga mönster har vidgats och inställningen till geografiska gränser har förändrats. Idag är det inte ovanligt att bo i en kommun, arbeta i en annan och handla i den tredje. Den förändrade vardagsgeografin väcker utmaningar för den kommunala planeringen när en persons vardagsliv är delat över olika kommuner och samtliga beslut inom kommunen inte bara påverkar den enskilda kommunens invånare. Tidigare forskning visar att en kommunal planering som utgår från ett större geografiskt sammanhang är relevant för en hållbar planering. Översiktsplanen är ett bra verktyg för kommunen att hantera långsiktiga hållbarhetsfrågor. Givet vad forskningen säger är uppsatsens syfte att undersöka kommunens roll i en ny verklighet som efterfrågar långsiktig hållbar planering med större fokus på regionala utvecklingsfrågor. Uppsatsen är utformad som en fallstudie där två fall studeras djupgående. De två fallen är Västra Götalandsregionen och Östergötland. Metod för datainsamling har varit dokumentstudier. Insamlat material har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Vid insamling av data blev det tydligt att de utmaningar som följer med regionförstoring har en varierande plats i kommunal planering. För att koppla det empiriska materialet till studiens teoretiska utgångspunkter, flernivåstyrning och strategisk planering har ett analytiskt ramverk tillämpats.

No description available.

This thesis aims at analyzing why the municipality of Flen, in the eastern part of Sweden, has experienced strong depopulation for the last forty years in spite of its relative vicinity to Stockholm. The study uses current theories on regional developement, population theory and theories on regional enlargment to help explain and to evaluate the different regional factors that affect the developement of Flen on the local level. The thesis is primarily focused on the subject of regional policy and strategies to meet regional depopulation. The study also gives a presentation of the strategies of major regional institutions as well as analyzing what impact regional policy have on local policy in the municipality of Flen. Interviews with local officials, politicians and other people representing the population of Flen were carried out to achieve a better understanding of the specific challenges that the municipality faces and of the measures that are taken to meet them. Regional policy in Sweden prioritises measures that promote regional enlargment to link the housing and labour markets together with the regional infrastructure. Each region should promote and develop its own unique qualities as a way of stimulating growth. This disregards the former notion that the state should strive for regional growth to be achieved equally distributed within its boundaries. The thesis puts forward the view that this development could lead to an allowance for some regions to be neglected by the state. The findings in this study show that the measures that are put in to curb the stagnation in the municipality of Flen are made with difficulty and cannot be financed without external aid. The challenges are to a growing extent no longer managable by the municipality itself which brings me to a final conclusion that predicts that Flen could befavoured in a future municipal reform in which there are clearer connections to Stockholm and to other larger towns in the region, as well as a new delimitation that better takes the functional relationships of the population into account.

Göteborgs stad står inför en av sina största infrastrukturinvesteringar i modern tid - en åtta kilometer lång järnvägstunnel under staden i form av Västlänken. Västlänken presenteras i sammanhanget som den hållbara lösningen för att uppnå ambitionen om regionförstoring. Målet med studien har därför varit att undersöka hur hållbarhetsbegreppet används i relation till Västlänken av projektets förespråkare Göteborgs stad, Trafikverket och Västa Götalandsregionen. Med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska WPR-metod synliggörs i denna uppsats hur ’problemen’ som ligger till grund för Västlänken konstruerats i planerings- och policydokument, vilket medfört att utvecklingen styrts i en specifik riktning. Studien har haft en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, vilket bygger på tesen att språkbruket bidrar till att konstruera en bild av ’verkligheten’, inom vilken begrepp ges innebörd efter kontext. De som äger rätten att forma diskursen, är också de som har möjlighet att genom diskursen styra utvecklingen i en önskvärd riktning. Denna studie synliggör några av de problem som kan uppstå när normativa och värdeladdade begrepp används som argument för att legitimera specifika åtgärder. / The city of Gothenburg (Göteborgs stad) is facing one of its largest infrastructural investments in modern times - an eight-kilometer long railway tunnel under the city in the form of Västlänken. Västlänken is presented as the sustainable solution for achieving the ambition of regional enlargement. The aim of the study has therefore been to examine how the concept of sustainability is used in relation to Västlänken by the project promoters Göteborgs stad, Trafikverket and Västra Götalandsregionen. With Carol Bacchi's discourse analytical WPR approach, this study shows how the ’problems’ that form the basis of Västlänken were constructed in planning and policy documents, which led to the development being driven in a specific direction. The study has had a social constructivist viewpoint, which is based on the thesis that language use contributes to constructing an image of ’reality’, in which concepts are given meaning by context. Those who own the right to form the discourse are also those who have the opportunity to steer the development in a desirable direction through the discourse. This study highlights some of the problems that may arise when normative and value-added concepts are used to legitimize specific measures.

There is an urbanization trend in the world. Sweden is no exception. Today, approximately 85 percent of Sweden's population live in urban areas, which means that urbanization has grown considerably since the beginning of the 19th century when 90 percent of Sweden's population lived in rural areas. At the same time as urbanization has grown stronger, employment commuting, both within and across municipal boundaries, has increased. Improved infrastructure in the form of better road networks, faster and denser public transport and an increased number of passenger cars are all contributing factors to this. As an effect of the increased commuting, local labour markets have been expanded in many places and so-called regional enlargement has been created.   The aim of this study is to map and analyse the development pattern, with the focus on the population, in the Umeå region during the period 2000 to 2015. The purpose is also to discuss the development in the region and it’s connection to theories and the general development.   The study is a descriptive quantitative study based on municipal statistics from SCB. The study describes population development in different demographic dimensions for all municipalities in the Umeå region.   The study's results indicate that the Umeå region has had a positive development between 2000 and 2015, but the differences within the region are high. Umeå municipality is the municipality that had the strongest growth, while the surrounding municipalities had a weak, and in some cases also a negative development. You can see clear traces of urbanization in the region, not only Umeå municipality has had a positive development, but primarily Umeå city.     Keywords: population development, urbanization, local labor markets, regional enlargement, growth poles

No description available.