<p>Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag. Även om marknadsföringen kan anses ha grundat för den ohållbara konsumtionen och varit en bidragande faktor till miljöproblemen som vi har idag, argumenterar forskare för att marknadsföringen på ett motsvarande sätt kan vara lösningen till miljöproblemen.</p><p>I och med att samhället har kommit att bli allt mer miljömedvetet har en ökad press på de större företagen uppdagats. Det finns numera ett tryck från allmänheten om att företag skall vara miljövänliga och utveckla miljövänligare produkter för att bevara en renare, hälsosammare och en rikare miljö för konsumenterna och de nästkommande generationerna. Antalet företag som i dagsläget visar sitt engagemang för miljöfrågor upplever vi också har ökat. Detta engagemang yttrar sig delvis i företagens marknadsföring vilken benämns som ”grön marknadsföring” och definieras som ”en organisations insatser att bevara och därmed inte skada miljön genom design, prissättning, distribution och marknadsföring”. Ett verktyg inom den gröna marknadsföringen som används flitigt är ekologisk märkning. Ett företag som tillämpat och utvecklat ekologisk märkning i sitt sortiment är ICA som nyligen lanserade sitt ekologiska varumärke ICA I love eco.</p><p>Den huvudsakliga frågan som vi ställer oss är huruvida reklambudskapet når konsumenterna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är att redogöra för konsumenters uppfattningar kring ICA:s ekologiska reklamkampanj om ICA I love eco.</p><p>De teoretiska huvudområdena som vi tillämpat för denna studie är: grön marknadsföring, kommunikationsprocessen, kommunikationskanaler, framgångsrik reklam, attityder och utvärdering av reklam.</p><p>Studien har genomförts genom en surveyundersökning, detta eftersom vi ämnar göra är en form av marknadsundersökning där vi strävar efter att kunna standardisera informationen och använda mer än en metod för att samla in den. Vi genomförde även en förstudie i form av en intervju till vilken vi valde att tillämpa en kvalitativ metod. Syftet med förstudien handlade om tolka och uppfatta vilket budskap och syfte ICA hade med reklamkampanjen.</p><p>Resultatet från studien visar att både personliga fördelar och miljömässiga fördelar skulle, med framgång, kunna framhävas genom reklamkommunikationen för att påverka fler kunder till att få en positiv respons till reklamen och varumärket. Detta skulle även kunna öka troligheten att kunder utför den avsiktliga handlingen med reklam och köper varor från ICA I love eco sortimentet.</p>

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam? Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats. Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har. Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp. Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden. Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22). Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt. För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid. I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.

Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag. Även om marknadsföringen kan anses ha grundat för den ohållbara konsumtionen och varit en bidragande faktor till miljöproblemen som vi har idag, argumenterar forskare för att marknadsföringen på ett motsvarande sätt kan vara lösningen till miljöproblemen. I och med att samhället har kommit att bli allt mer miljömedvetet har en ökad press på de större företagen uppdagats. Det finns numera ett tryck från allmänheten om att företag skall vara miljövänliga och utveckla miljövänligare produkter för att bevara en renare, hälsosammare och en rikare miljö för konsumenterna och de nästkommande generationerna. Antalet företag som i dagsläget visar sitt engagemang för miljöfrågor upplever vi också har ökat. Detta engagemang yttrar sig delvis i företagens marknadsföring vilken benämns som ”grön marknadsföring” och definieras som ”en organisations insatser att bevara och därmed inte skada miljön genom design, prissättning, distribution och marknadsföring”. Ett verktyg inom den gröna marknadsföringen som används flitigt är ekologisk märkning. Ett företag som tillämpat och utvecklat ekologisk märkning i sitt sortiment är ICA som nyligen lanserade sitt ekologiska varumärke ICA I love eco. Den huvudsakliga frågan som vi ställer oss är huruvida reklambudskapet når konsumenterna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är att redogöra för konsumenters uppfattningar kring ICA:s ekologiska reklamkampanj om ICA I love eco. De teoretiska huvudområdena som vi tillämpat för denna studie är: grön marknadsföring, kommunikationsprocessen, kommunikationskanaler, framgångsrik reklam, attityder och utvärdering av reklam. Studien har genomförts genom en surveyundersökning, detta eftersom vi ämnar göra är en form av marknadsundersökning där vi strävar efter att kunna standardisera informationen och använda mer än en metod för att samla in den. Vi genomförde även en förstudie i form av en intervju till vilken vi valde att tillämpa en kvalitativ metod. Syftet med förstudien handlade om tolka och uppfatta vilket budskap och syfte ICA hade med reklamkampanjen. Resultatet från studien visar att både personliga fördelar och miljömässiga fördelar skulle, med framgång, kunna framhävas genom reklamkommunikationen för att påverka fler kunder till att få en positiv respons till reklamen och varumärket. Detta skulle även kunna öka troligheten att kunder utför den avsiktliga handlingen med reklam och köper varor från ICA I love eco sortimentet.

<p>Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?</p><p>Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig</p><p>eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.</p><p>Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.</p><p>Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.</p><p>Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).</p><p>Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se</p><p>i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.</p><p>För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga</p><p>tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är</p><p>att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.</p><p>I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även</p><p>reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.</p>

Många företag fokuserar sin reklam på sociala medier idag då de kan, utifrån användarnas beteende, utforma reklam som passar varje individ. Facebook har 2.2 miljarder aktiva användare världen över och är därmed en tacksam plats för företag att annonsera på. Som användare på webbsidan accepterar du att Facebook har rätt att samla in data om dig och ditt beteende på deras webbsida och på andra webbsidor som har en koppling till Facebook. Fördelen är att du får intressant reklam i ditt Facebook-flöde men det kan även kännas som att ”storebror ser dig”. Syftet med denna studie var att beskriva hur bekväma användare av sociala medier är med att deras data samlas in så att företag ska kunna göra individanpassad reklam i deras flöden. Ett frågeformulär skickades ut till 100 respondenter där åtta olika scenarion nämndes om insamling av data. Respondenterna fick besvara hur bekväma det var med varje scenario och resultatet var att majoriteten var obekväm med alla scenarion. Avlyssning av mobila enheter var de mest obekväma med samt insamling av data för politisk reklam. Några respondenter ansåg även att det var för mycket reklam på Facebook. Majoriteten av respondenterna svarade dock nej på frågan om de kunde tänka sig att betala för Facebook för att slippa reklamen. Slutligen togs det upp att respondenterna inte hade koll på vilket typ av data som Facebook samlar in om dem. Svaret står i användaravtalet som de en gång i tiden har accepterat men förmodligen inte läst. En diskussion om förenkling av användaravtal fördes där användaren i korthet skulle se de viktigaste bitarna utifrån deras synsätt innan de accepterade avtalet. / Today many companies focus their advertising on social media. Based on the users behaviour they can design individual advertisement for the user. There are 2.2 billion active users on Facebook world wide which makes it a gratefull place for advertisement. Facebook have the right to collect data about you and your behavior on the website and on other websites connecting with Facebook. As a Facebook user you have accepted these terms of service. You get more interesting advertisement in your Facebook-feed but it might also make you feel that ”big brother is watching you”. The purpose of this study is to describe how comfortable users in social media are with organisations collecting data to make individualized advertisement. A questionnaire was sent to 100 Facebook users including eight different scenarios on data collecting. The respondents answered how comfortable they were with each scenario. Results showed that the majority of the respondents where uncomfortable with all scenarios. The most uncomfortable scenario would be if a cellphone eavesdropped into a private conversation and then showed an ad about the product the people were talking about. Another sensitive subject was collecting data for individual advertisement from political parties. Some respondents also thought that there were too much advertisement on Facebook. However, the majority of the respondents said no to the idea of paying for Facebook in order to avoid advertisement. Finally, it was argued that the respondents wasn’t sure on what type of data Facebook were collecting. The answer can be found in the terms of service. A discussion about a simplification on user agreements were made.

This paper consists of a comprehensive look at the advertising industry as a whole and communication mould various guises in the context of technology development. It also describes a production in the form of a commercial for a network of ten companies called The Lodge. The result is discussed based on questions on the subject communications and marketing. The discussions of this work will then be transferred to a proposal for further research.

Podcast is an audio medium that has recently evolved at a rapid pace and is a phenomenon that attracts new listeners every day. Because of this, it becomes interesting for companies to advertise in the forum. The two most common ways to advertise in the medium are traditional advertising, that can also be heard on radio, and native advertising, also known as sponsorship. The study is investigating how the consumers view these two types of advertising by reviewing their attitude, credibility and clarity for a variety of ads. To test this, a questionnaire was formulated and interviews were held with a test group from the target group 18-35 years. Based on the results of the study, it could be concluded that native advertising is the most suitable form of advertising in podcast and that both types of advertising had high credibility and high clarity. Thus, it’s native advertising that advertisers should use to ensure that consumers have as positive attitude as possible for the company and the ad. / Podcast är ett ljudmedium som på senare tid utvecklats i en rask takt och ett fenomen som lockat till sig allt fler lyssnare. I samband med detta blir det intressant för företag att annonsera i forumet. De två vanligaste sätten att annonsera i mediet är antingen traditionell reklam, som även går att höra på radio, eller invävd reklam, som går att likställa med sponsring. Denna studie går ut på att undersöka hur konsumenten ser på dessa två reklamtyper genom en granskning av målgruppens attityd, trovärdighet och tydlighet till en rad olika annonser i podcasts. För att undersöka detta utformades en enkät och intervjuer hölls med en personer från målgruppen 18-35 åringar. Utifrån studiens resultat kunde en slutsats dras att invävd reklam är den annonseringsform som konsumenten ställer sig mest positiv till och att båda typerna av reklam hade både en hög trovärdighet och en hög tydlighet. Därmed är det invävd reklam som annonsörerna bör använda sig av för att konsumenten ska ha en så positiv attityd till företaget och annonsen som möjligt.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande. Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen. Undersökningen är kvalitativ och utförs med en semiotisk analys av 16 reklamer, som blivit anmälda hos RO. Resultatet av den semiotiska analysen jämförs sedan med RO:s bedömning av samma reklam. Resultatet av undersökningen visar en skillnad mellan RO och genusteorins syn på könsdiskriminerande reklam. Denna skillnad grundar sig till viss del i hur de olika begreppen tolkas, men framförallt i vad som anses vara nedvärderande och acceptabelt. / The usage of images of women and men in advertisements is subject to regulations regarding their discriminating presentation as sex objects and arrangement as stereotypical gender roles. In Sweden, every person is given the right to file complaints about individual advertisements to Reklamombudsmannen (RO), a self-regulation agency, which analyzes the complaints in accordance to the Consolidated ICC Code and decides whether the reported advertisements infringe the rules laid out by it. These regulations define three categories: 1. advertisements presenting women or men simply as sex objects; 2. advertisements using stereotypical gender roles; and 3. advertisements using obvious gender discriminating imagery. Companies are required to withdraw advertisements that fall under at least one of these three categories as decided by the RO. This thesis aims at comparing the view on the term sex objects, on devaluing stereotypical gender roles and on sexism as exhibited by the RO with the definitions of the same concepts originating from gender theory in order to identify and analyze a possible disparity between them. Starting from the theory of gender systems, this qualitative investigation, in its first step, semiotically analyzes 16 advertisements that have been reported to the RO. The results of these analyses are then compared to the individual verdicts and their reasons as given by the RO. As a result, this comparison shows a discrepancy between the view of the RO and gender theory on discriminating advertisements and imagery. This is due to differing views and definitions of the individual terms discussed in this thesis as well as conflicting opinions as to when this form of presentation of women and men is acceptable, specifically in the area of advertising.

<p>Denna uppsats behandlar prissättningen av reklamutrymme på bio. Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för hur SF Media, vilka är den störta aktören på svensk bioreklammarknad, prissätter reklamutrymmen på bio i praktiken ur ett tjänsteperspektiv. Datahar samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med representanter från SF Media. Slutsatserna som dragits är att SF Medias prissättning påverkas av både interna och externa faktorer. SF Media tillämpar en kundbaserad prissättningsstrategi där värdet för kunden styr. Det slutgiltiga priset fastställs efter förhandling mellan säljare och köpare där förhandlingsmöjligheten är stor. Prissättningen på SF Media gör det möjligt för olika kunder att köpa samma tjänst till olika pris vilket gör att kunder prisdiskrimineras framförallt genom att kunder erbjuds rabatter vid större köp.</p>

<p><p>Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.</p></p>