Denna uppsats undersöker den etiska vardagen på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprättade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebär bland annat att undvika textreklam, sponsring och ”otillbörligt gynnande av enskilt företag”. Kommersialiseringen av samhället påverkar dock innehållet i tidningarna och därmed journalisternas arbete. Vi utförde kvalitativa intervjuer med elva journalister och redaktörer på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor i Stockholm. Intervjuerna hade en gemensam intervjuguide som bas. Tidningsmedarbetarna gav exempel på den etiska diskussionen i deras arbetsvardag, med fokus på pressmeddelanden, gratisprylar och textreklam. Genom våra intervjuer kom vi fram till att journalisterna har svårt att förhålla sig till vad de kallar för ”livsstilsjournalistik”, den typen av lättare förströelse de ska erbjuda läsarna. Genomgående nämns ”journalistiska metoder och bearbetning” som förhållningssätt.

Titel: Är all publicitet bra publicitet? Kontroversiell kommunikation och reklamkampanjen Unhate Nivå: Kandidatuppsats, C-nivå Område: Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Marlene Jakobsson, V13MKand Handledare: Jonas Jonsson, Universitetsadjunkt, Institutionen för mediestudier – JMK Datum: Uppsatsen avser utfört uppsatsarbete mellan 2013-01-30 och 2013-05-21. Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att lyfta fram hur konsumenter samt varumärkesexperter upplever United Colors of Benettons reklamkampanj från 2011, Unhate.  Frågeställningar: Till denna kandidatuppsats ämnar jag utgå ifrån ett antal frågeställningar, härstammande ur en övergripande frågeställning; Hur kontroversiella PR- och reklamaktiviteter påverkar relationen mellan United Colors of Benetton och konsumenterna? Eget antagande: Mitt eget antagande är att United Colors of Benetton utgår ifrån ett politiskt och kontroversiellt ställningstagande i och med organisationens skapande och användning utav kontroversiella reklamkampanjer.  Metod: Jag har genomfört två st semistrukturerade intervjuer med organisationens konsumenter, tre st semistrukturerade intervjuer med varumärkesexperter inom PR- och reklambranschen, samt en fokusgrupp med 5 st deltagande konsumenter.  Resultat: I detta avsnitt presenterar jag mina resultat utifrån mina intervjuer. De resultat som jag kan lyfta fram utifrån min studie är att mina konsumenter upplever reklamkampanjen, i det stora hela, som ett arbete för mänskliga rättigheter, medan mina varumärkesexperter upplever reklamkampanjen som ett effektsökeri och att varumärket faller i skymundan. Diskussion: I detta avsnitt diskuterar jag huruvida Benetton som varumärke är i behov utav eventuella åtgärder för positiva associationer jämte konsumenterna, distinktionerna mellan hur konsumenterna och varumärkesexperterna upplevt reklambilderna, geografisk betydelse, samt varumärkets betydelse i reklamkampanjen. Jag styrker även min diskussion med hjälp utav tidigare forskning och utvalt teoretiskt material. Avslutande reflektioner: I detta avsnitt reflekterar jag över mitt sammanställda material samt lyfter fram min egen slutsats. Uppsatsens bidrag: Det viktigaste bidraget som jag vill lyfta fram ur min uppsats är en vidare inblick avseende hur normmässigt prövande ställningstaganden inom PR & reklam kan komma att påverka oss som konsumenter, och hur relationer mellan en organisation och dess konsumenter kan formas baserat på naturen hos organisationens PR- & reklamaktiviteter.    Nyckelord: Kontroversiellt, provokation, reklam, PR, offensive marketing, marketing, United Colors of Benetton, strategi samt varumärken.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter kontextualiserat till teori om etik, marknadskommunikation och konsument har vi frambringat resultat om synen på etik i marknadskommunikation.    Vi påvisar att marknadskommunikatörer förknippar etik i sitt arbete med sunt förnuft och en instinktiv känsla av vad som är rätt och fel utan mer precisa definitioner. Den viktigaste etiska frågeställningen i deras arbete enligt PR- och reklamverksamma är vilka uppdragsgivare de väljer att arbeta med. Marknadschefer associerar etik i deras arbete i hög grad till att följa de lagar som finns och att verka i konsumentens intresse. Kunskapen om den reglering av marknadskommunikation som idag bedrivs av stiftelsen Reklamombudsmannen är låg bland informanterna och många av marknadskommunikatörerna ser en helt självreglerande bransch med konsumentens aktiva roll som en lösning.   Slutligen diskuterar vi våra resultat och kommer fram till att en öppnare och mer etablerad diskussion om etik i marknadskommunikationsinsatser skulle gynna branschen och problematiserar de argument som lyfts fram om att ett lagstiftande skulle hämma branschens kreativa utveckling.

ABSTRACT Title: Cultural dimensions – and their relevance in the interpretation of TV commercials The purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininity and individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are. We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at the interpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:  How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials? We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimension individualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents’ a nswers fitted the best to the highlighted theories. When looking at masculinity versus femininity the respondents’ answers were not as applicable to the highlighted theories, while it mostly reflected them as individuals and showed little connection to their cultural background. We also saw a couple of other factors that are important to consider when designing TV-commercials. How the language and the music is interpreted is important to think about, while it can appear a lot of misunderstandings here that interrupts the marketing message. How humor and symbols are interpreted is also important to consider, while it can vary a lot between different cultures.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt.  I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas.  Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys.  Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol.

<p>Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen. Detta görs med metoderna fri återgivning eller igenkänning. Vid fri återgivning var det endast en person som kom ihåg en korrekt reklamannons. Igenkänningstestet resulterade i sammanlagt 19 korrekt utpekade reklamannonser. Resultatet visar på att försökspersoner som fick göra igenkänningstestet, kunde svara på vilka reklamannonser som fanns på webbsidan i högre grad än de som fick använda sig av testet fri återgivning.</p>

<p>Då TV-reklam idag är ett frekvent inslag i de kommersiella TV-kanalerna ville vi ta reda på vilken typ av reklamfilm som uppfattades som mest lämpad vid varumärkesbyggande. För att ta reda på detta valde vi att genomföra kvalitativa djupintervjuer med sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldrarna 18 - 65 år. Vi valde att avgränsa oss till de tre genrerna humorreklam, känsloreklam och kändisreklam, och valde ut två reklamfilmer inom varje genre som vi ansåg representativa för respektive genre. Vi valde att använda oss av semiotik och brand equity som teoretisk ansats då vi ansåg att de passade väl in i vår studie.</p><p>Under intervjuerna visade vi reklamfilmerna för intervjupersonerna och ställde därefter frågor utifrån två förutbestämda frågeområden; varumärke och reklamfilmsgenre. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att humor var den genre som var mest lämpad vid varumärkesbyggande, men när det gällde personligt tyckande visade det sig att humor och känsloreklam var lika mycket uppskattade. Flertalet av intervjupersonerna var överens om att val av reklamfilmsgenre var sammanlänkat med den typ av produkt som marknadsfördes. Vi kunde även urskilja att ett antal intervjupersoner ansåg att reklamfilmer till en viss grad bidrar till att intervjupersonerna skulle välja den marknadsförda produkten framför en likartad. En tendens vi fann inom kändisreklam var att om intervjupersonerna själva har en negativ uppfattning om kändisen i reklamfilmen från början så är inte det en faktor som påverkar varumärket och företaget på ett negativt sätt. En övergripande tendens vi kunde urskilja var att varumärket måste utstråla positiva associationer för att skapa värde hos TV-tittaren.</p>

<p>I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. </p><p>I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. </p><p>Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. </p><p>Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol.</p>

No description available.

In this interview study I have examined eleven Swedish advertisers and professional communicators and their view of ethics in the advertising industry. The purpose of the study was to shed light on how they see their ethical responsibilites, as well as trying to understand how they reason in regard to ethics as a whole. The main research questions regard the distinction between business and economic responsibilities towards their clients and societal ethical responsibilities, which ethical questions are of importance to them, and how they believe the industry should be regulated. The theoretical framework of the study uses media ethics, social responsibility theory, media accountability theory, and stockholder and stakeholder theory as its base. The study was performed using a qualitative method through interviews and the interpretation of these. The results of the study finds that the consulted advertisers have set opinions of what they themselves would decline to work with for ethical reasons, and has also been able to identify five main categories of ethical issues that they attach great importance to. The advertisers state a strong sense of ethical responsibility, but also that they may have a hard time exercising that sense if their clients offer resistance, as the economical implications of losing a client often is a strong incentive to let the client have their way. The study also found that the advertisers thought the current system of regulation of the industry to be invisible and toothless, and instead they sought more public discussion as a form of regulation. In conclusion I have been able to ascertain that the consulted advertisers have a generally high grade of self-reflection in regards to ethical matters, although they can feel restricted about how well they are able to exercise the responsibility they feel towards society as a whole.