Den här studien undersöker hur unga kvinnor i åldrarna 15-30 påverkas av dagens marknadsföring innehållande kvinnliga modeller och om den utvalda målgruppen upplever någon skillnad på hur kvinnor och män framställs i reklamsammanhang. I flera decennier har framställandet av kvinnan i marknadsföringssammanhang varit objekt för debatt, och den är tillsynes lika aktuell idag som för 30 år sedan. Genom att utgå från befintlig teori, som tar upp fakta om kommunikationseffekter, användandet av fysiska modeller i reklam, stereotyper, genus och kön har vi konstruerat två kvantitativa enkäter som besvarats av vår valda målgrupp. Dessa enkäter behandlar frågor om hur kvinnorna påverkas av reklam, innehållande kvinnliga modeller, och om det finns någon skillnad på hur män och kvinnor framställs i reklamsammanhang. De tillfrågade i den här studien har även utifrån olika reklambilder fått sätta ord på vad dessa bilder framkallar för känslor hos dem. För att nå ut till vår valda målgrupp på ett effektivt sätt har vi använt oss av Facebook och andra sociala forum, där våra enkäter lagts ut via länkar. Resultatet på enkäterna styrker tidigare forskning som gjorts på ämnet, då de flesta av de tillfrågade kvinnorna anser sig påverkas negativt av dagens reklam. Svaren från de tillfrågade pekar på att reklam som riktar sig till kvinnor bidrar till en normativ stereotypisk bild av kvinnan som är svår att leva upp till och i sin tur leder till störningar vad gäller kroppsuppfattning och ätstörningar. Våra undersökningar har också visat att det enligt de tillfrågade kvinnorna är skillnad på hur kvinnor och män framställs i reklam. Många av de tillfrågade anser att reklam innehållande kvinnliga modeller är mer sexistisk, mer avklädd och att kvinnan objektifieras i större utsträckning än mannen. Vi har även genom undersökningen kommit fram till att målgruppen anser att män i reklam ofta målas upp som starka och tuffa och kvinnor målas upp som sexiga och mer underlägsna. I en analys har vi sedan jämfört resultaten på enkäterna gentemot den teoretiska referensramen vi valt, vilket visat på att det mesta i befintlig teori även stämmer överens med vad målgruppen i den här studien anser. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessens olika steg i LunarWorks planeringsarbete vad gäller reklam riktad till ungdomar i åldern 12- 24 år.</p>

<p>Författare: Anna Jönsson, Marina Vourdouka</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Examinator: Thomas Knoll</p><p>Titel: Rosa Bandet - Om Positionering och Sampositionering</p><p>Typ av rapport: C – uppsats</p><p>Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap</p><p>År: HT 07</p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.</p><p>Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.</p><p>Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt. Även huvudsponsorernas varumärke gynnas av sampositioneringen med Rosa Bandet. I annonserna används klassisk retorik för att övertala.</p><p>Nyckelord: Varumärke, Positionering, Sampositionering, Semiotik, Retorik, Reklam</p>

<p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen"</p>

<p>The aim of this essay is to find some of the main developing tendencies in the advertisement genre during the period of 1930-2000. The analysis is based on three examples of Gevalia cinema and TV-advertisement. Research findings are the result of using theories from different but relevant sciences, which are media, linguistics and rhetoric. Media studies help to explain the influence of the society and technology development on the advertising business. Linguistics and rhetoric give the main methods and terminology for the basic as well as comparing analyses of the three advertisements in question. Results show unexpectedly homogeneous and strong development tendencies in both the visual product representation and the persuasive ability of the advertisement during the analysed period.</p>

<p>Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater. Betingelserna bestod av priming eller ingen priming före konformitetstestet. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp när det gäller grad av konformitet, d.v.s. primingmanipulationen har inte gett utslag, vilket går emot studiens hypotes.</p>

<p>Människor kommer och går. Stress. Press. Glädje. Idéer föds, idéer dör. Här frodas kreativitet, hårt arbete, skitsnack och pengar. Välkommen till reklambranschen.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej. Resultaten från reklamanalysen visar bl.a. att reklamens identitetsrelaterande budskap ökat under den undersökta perioden. Analoga förändringar i reklamannonsernas disposition och innehåll går också att notera. Förhoppningen är att uppsatsen ska komplettera bilden av tonåringen som konsument och utgöra en god grund för vidare forskning om marknadsföringen mot tonåringar, deras identitetsskapande och konsumentbeteende.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:</p><p>Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Metod</p><p>I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde.</p><p>Slutsatser</p><p>Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen"