Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Följande arbete är en studie i hur reklam från köttindustrin kan bidra till ett upprätthållande och skapande av den köttätande normen. Genom att låta tidigare teorier från discipliner såsom medievetenskap, sociologi och filosofi inneha en central roll, ämnar arbetet till att komma närmare en förståelse för hur ramverksbyggande inom reklam kan sätta produkter i sammanhang som anknyter till rådande normer och ideologier. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt medierna, närmare bestämt reklam från de stora aktörerna inom köttindustrin, bidrar till att upprätthålla och skapa den köttätande normen. Frågeställningar som besvaras är i vilka sammanhang som djur i reklam från köttindustrin framställs, på vilka sätt relationen mellan människan och andra djur framställs som i dessa sammanhang och huruvida det finns kopplingar att urskönja mellan föregående frågeställning till hur den enskilda individen upplever sin inställning till andra djur och att hen väljer att äta vissa av dem. Med hjälp av tidigare forskning, en analys av tre reklamfilmer från köttindustrin och med svar från tre intervjuer som komplement, besvarar arbetet ovanstående frågeställningar samt undersöker huruvida processen som löper via ideologi, reklam, konsumtion och norm kan influera den enskilda människans perspektiv på andra djur än henne själv. Jag vill med följande sidor bidra till det ekologiska fältet inom medievetenskapen och belysa hur reklam som medium kan påverka miljön; ur arbetets perspektiv hur det kan besitta den potentiella makten att influera människans förhållande till andra djur och varför människan vidare väljer att se på vissa av dem som mat.

Jag har studerat hur elever i 12 - och 15 årsåldern ser på manlighet i reklam. Det finns fler typer av manlighet representerad i reklamen idag än för 10 år sedan. Syftet med min undersökning är att studera hur unga människor ser på olika manligheter i reklambilder. Vad tittar de på och vad ser de? Jag har studerat vilka män eleverna uppfattar som manliga och vilka de uppfattar som manliga med feminina drag. Mitt resultat visar på att det finns fler varianter av manlighet i dag och att det skapats nya manligheter. Manlighet är en social konstruktion som skapas med influenser av den visuella kulturen som bland annat består av bilden (och bilder) av artister, filmer, böcker och reklamfilmer och även av reklambilder, som jag har studerat. Idag sprids nya influenser blixtsnabbt och nya trender och nya manligheter dyker upp nästan samtidigt i olika delar av världen. Avsikten är att studera hur 12 -15- åringar ser på och resonerar kring manlighet som den uttrycks just nu i reklam. Jag har använt mig av metoden fotoelicitering i samband med gruppintervjuer.Mina resultat visar att de unga jag studerade såg ”människan” utan att behöva kategorisera specifikt kön. Just nu händer det mycket med hur vi kategoriserar kön och vi har kända människor som går ut öppet med att de byter sitt kön. Klimatet är öppnare än någonsin tidigare och för de yngre generationerna framstår detta som oproblematiskt. Det var främst flickorna i undersökningen som var drivande i intervjuerna och de var även mer öppna för nya kategorier av manlighet. I studien har jag bland annat hittat nya tecken för manlighet, exempelvis att män kan bära smycken.

Uppsatsens syfte är att diskutera och problematisera hur miljö och hållbarhet används och framställs i företags reklam för att uppnå en ökad förståelse för hur dessa ämnen visuellt kommuniceras. Genom att inta ett kvalitativt perspektiv avser uppsatsen undersöka hur den grafiska designern på ett ansvarstagande och transparent sätt kan kommunicera miljö och hållbarhet till en mottagare. De forskningsmetoder som används är semiotisk analys, diskursanalys samt kvalitativ intervjustudie. Genom metoderna ämnar uppsatsen besvara frågeställningen: På vilket sätt kan grafisk design användas som ett medel för att kommunicera miljö och hållbarhet, på ett ansvarstagande och transparent sätt, i företags reklam? Det teoretiska ramverket utgår ifrån semiotik, diskurs, budskap, ansvarstagande och marknadsföring. Teorierna används för att möjliggöra djupare analys av tre reklambilder som behandlar miljö och hållbarhet, samt genomföra och diskutera utifrån en intervjustudie. Resultatet av studien visar att ärlighet genererar större trovärdighet gentemot företag. Ur perspektivet som grafisk designer är viktigt att etiskt besluta att budskap förs fram på ett sätt som uppfattas på ett ärligt sätt. / The purpose of this thesis is to discuss and problematize how the environment and sustainability are used and portrayed in corporate advertising, in order to gain an increased understanding of how these topics are visually communicated. By taking a qualitative perspective, the essay aims to examine how the graphic designer can communicate environmental sustainability with responsibility and transparency to a recipient. The research methods used are semiotic analysis, discourse analysis as well as a qualitative interview study. Through the methods the thesis aims to answer the question: In what way can graphic design be used as a means of communicating information about the environment and sustainability, in a responsible and transparent way, in corporate advertising? The theoretical framework is based on discourse, semiotics, message, responsibility and marketing. The theories are used to enable deeper analysis of three advertising images that incorporate the topic of environment and sustainability, as well as conduct and discuss the results of an interview study. The results of the study shows that honesty generates greater credibility towards companies. From the perspective of a graphic designer it is important to ethically decide that messages are conveyed in a way that is perceived in an honest way.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnor porträtteras utifrån ett genusperspektiv i reklamfilmer från svenska modeföretag. Urvalet består av tre reklamfilmer med flest visningar på youtube från tre stora svenska modeföretag. I studien har vi genom vårt urval kommit fram till att undersöka Filippa K, Kappahl och Lindex. De tre företag som vi nämner i den här uppsatsen har alla gemensamt att de skrivit på dokumentet "Swedish Fashion Ethical Charter”, ett dokument som bekräftar att de som signerat är med och kritiskt förhåller sig till riktlinjer för social hållbarhet. Genom att bryta ner filmerna till bilder har vi kunnat analysera varje bild utifrån en semiotisk bildanalys på denotativ, följt av konnotativ nivå. Resultatet av de olika bildanalyserna sammanfattas i slutet på varje kapitel för respektive film. Slutsatsen vi kommit fram till i studien är att modeföretagen väljer att porträttera kvinnorna olika i sina reklamfilmer, men att de alla har gemensamma nämnare som går att koppla till ett upprätthållande av det stereotypiska kvinnliga idealet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnokroppar framställs i klädbutikers visuella kommunikation, främst på deras webbutiker och i sociala medier. Undersökningen syftar även till att undersöka hur kvinnor i olika åldrar påverkas av de kroppar som framställs på klädbutikers webbutiker och reklam. Dessutom har uppsatsen som syfte att upplysa verksamma inom grafisk design kring frågan om hur kvinnokroppar representeras i klädföretags visuella kommunikation. De metoder som används för att besvara frågeställningen är en statistik undersökning som undersöker vilka storlekar klädbutikerna H&M och Ellos modeller bär på webbutikerna, en semiotisk analys av bilder från H&M och Ellos instagramkonton samt semistrukturerade intervjuer i form av digitala formulär med 10 kvinnor i olika åldrar. Resultatet visar att H&M främst framställer kvinnor med storlek S och att Ellos främst framställer kvinnor med storlek M. Den semiotiska analysen visar att båda butikerna presenterar kvinnor av olika storlek på sina instagramkonton, men att det finns en skillnad i hur de olika kroppstyperna representeras vad gäller kroppsrörelse och bakomliggande teorier. Intervjuerna visade att kvinnor påverkas av de smala modeller klädföretag väljer att presentera i sin visuella kommunikation och att det finns en önskan om en större representation av olika kroppar hos klädföretag.

Den här studien undersöker och jämför två reklamkampanjer från Hemfrid 2020 och AJAX 1966. Båda kampanjerna marknadsför tjänster eller produkter kopplade till städning. För att synliggöra underliggande budskap och tecken har en semiotisk bildanalys använts som metod. Med hjälp av ett genusvetenskapligt perspektiv har fokus legat på normer för genus, sexualitet, ras och tid samt hur dessa framställs i respektive kampanj. Uppsatsen är disponerad så att varje bild analyseras separat, sedan följer en sammanfattning för varje kampanj och slutligen en jämförelse av de båda kampanjerna där likheter och skillnader presenteras. Under slutdiskussionen följer sedan en sammanfattning av vad jämförelsen visat. Där framkommer hur normer för hushållssysslor, könsroller samt representation i media inte förändrats särskilt mycket under det drygt halva sekel som passerat mellan kampanjerna. Studien avslutas sedan med idéer på fördjupande framtida forskning kopplade till ämnet.

This essay aims to investigate how the representation of visible disability appears in three separate campaigns with different senders. The purpose of the essay is to reveal, through a semiotic analysis, the hidden messages that can be found in these campaigns and thus gain a better understanding of how the representation of visible disabilities can take place in advertising. The question raised in the essay is as follows: In what way is visible disability portrayed in terms of visual representation in the three campaigns - Arbetsförmedlingen's "Gör plats," Teen Vogue's "The New Faces of Fashion," and Fotografiska med Glada Hudiks' "Ikoner"? This question is answered through representation theories and by being analyzed in a semiotic analysis. The result of the analysis shows that the different senders have an impact on the representation of visible disabilities in different ways. Stereotypes surrounding visible disabilities are to some extent diluted, and in some cases, these stereotypes are broken down. However, this depends on the sender, their knowledge, and the differences in graphic elements.

<p>This paper consists of a comprehensive look at the advertising industry as a whole and communication mould various guises in the context of technology development. It also describes a production in the form of a commercial for a network of ten companies called The Lodge. The result is discussed based on questions on the subject communications and marketing. The discussions of this work will then be transferred to a proposal for further research.</p>