No description available.

<p>Mediesamhället av idag påverkar människan på olika sätt. Vi väljer medvetet medier som vi verkligen vill använda. Andra medier, som vi inte väljer, påverkar oss på ett indirekt sätt och detta kanske vi inte lägger märke till. I medieperiferin finns reklamen. Reklamen är tänkt att påverka och göra oss uppmärksamma på olika företeelser. Detta kan ske genom aktuella bilder, situationer och musik, som har konstruerats av reklambyråer, för att skapa uppmärksamhet, delaktighet och igenkännande hos den eventuella kunden.</p><p> </p><p>Vi, som blivande lärare, har velat undersöka och klargöra hur klädreklamen påverkar dagens ungdomar och om/hur skolan arbetar med dessa frågor. Syftet med vår uppsats är att empiriskt undersöka och intervjua ungdomar och därigenom tydliggöra hur ungdomar påverkas av reklam. I första hand har vi undersökt och fokuserat på TV-reklam. Vår studie är kvalitativ och vi har gjort ett<strong> </strong>urval av ungdomar och lärare. Vi genomförde vår studie<strong> </strong>på en och samma gymnasieskola för att undersöka hur man idag arbetar med, förhåller sig till reklam och begreppet identitet i skolan.</p><p> </p><p>Resultatet av vår studie har visat att medvetenheten och kunskapen kring hur reklam fungerar och påverkar är låg bland de ungdomar vi har intervjuat. För att förstå varandra bättre, motverka fördomar och märkeshysteri bör lärare och elever uppmuntras till att diskutera de grundläggande värderingar som finns i reklambudskapen. En diskussion kan motverka t ex mobbing när det gäller olika klädval d v s uppmuntra till tolerans av olika individers val av klädstil. Den slutsats, som vi har kommit fram till, är att ungdomarna anser att deras kompisar påverkas mera av reklam än de själva gör. Medvetenheten om reklamens påverkan skiljer sig också mellan killar och tjejer. Tjejer har en viss insikt och medger att de påverkas generellt av reklambudskapen medan killarna är tveksamma till om de överhuvudtaget påverkas. Lärarnas åsikter om elevers klädstil i skolan tar vi också upp i denna uppsats. Enligt vad som framkommit i vår studie kan elever genom sin klädstil uttrycka värderingar, attityder och beteenden.</p>

<p>Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.rtikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.</p>

<p>Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et. Resultatet visar att det i framtiden är viktigt för modeföretagen att upplysa kunderna om vad avtalet innebär då det genererar mer positiva och köpbenägna kunder.</p>

”Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi” är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet. I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation. I arbetet används också kvalitativa intervjuer. Dessa metoder används för att analysera det empiriska materialet dvs. reklamannonser. Intentionen med denna uppsats är att belysa framställningen och uppbyggnadsaspekten av ett etablerat varumärke i samtida reklamannonser. Samtliga annonser som undersöktes porträtterade omprofilering, former av stereotypisering och märkesproduktens kärnvärde. Jag kom fram till slutsatsen att varumärkets framställning genom det urval jag hade är ett lyckad och framgångsrik metod för att nå önskad målgrupp och visualisera sitt varumärkes profil.

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.rtikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et. Resultatet visar att det i framtiden är viktigt för modeföretagen att upplysa kunderna om vad avtalet innebär då det genererar mer positiva och köpbenägna kunder.

The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.

Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler. Ett exempel på detta kan vara att i en marknadsundersökning föra in reklambudskap. Syftet med vår uppsats var att undersöka om reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet hos konsumenter. Detta ville vi undersöka genom ett experiment. Experimentet genomfördes i två faser där tre urvalsgrupper medverkade. Som experimentobjekt valde vi en lågengagemangsprodukt, Pågens bröd Javisst!. I den första fasen utsatte vi grupperna för olika mycket reklampåverkan. Grupp 1 fick besvara en marknadsundersökning innehållande reklambudskap. Grupp 2 fick endast se en bild på Pågens bröd Javisst!. Grupp 3 utsattes inte för någon påverkan alls och medverkade därmed inte i fas 1. Efter tio dagar genomfördes en uppföljningsundersökning där vi undersökte effekten av de olika graderna av påverkan som respondenterna utsatts för i experimentets första fas. I denna andra fas medverkade alla tre grupperna. Med hjälp av en generell köpbeslutsprocess, en involveringsteori samt en kognitiv teori analyserade vi sedan den empiri som vi samlade in genom experimentet. Genom vår analys kom vi fram till resultatet att reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet, detta till följd av involverings- samt kognitiva effekter så som personlig relevans, tid, risk, insikt och lärande. Att genomföra en marknadsundersökning med reklambudskap kan ifrågasättas. Vi var vid författandet av denna uppsats medvetna om att det finns vissa etiska regler för hur en marknadsundersökning bör utformas och genomföras. Ur ett forskarperspektiv ville vi ändå undersöka reklambudskapets effekt på köpbeslutet genom en marknadsundersökning.

This study aims to research how small companies that operate on the Swedish home electronic-market utilize marketing communications to communicate their message. The focus of this study has been to research these companies use of below-the-line activities in their marketing communications. Interviews have been conducted with representatives from each of the three companies Neonode, Jens of Sweden and Tonium, that compose the selection from the population in this study. The use of below-the-line activities in small companies is mainly motivated by lower cost, which suit small company budgets. Below-the-line activities are also used for branding and the creation of credibility among the consumers when the target audience does not yet know the brand. On the other hand, above-the-line activities are used when you wish to remind the consumers of a certain product or brand once the brand already exists. The result that this study has generated is supported by previous studies that claim that companies first build their brand by the use below-the-line activities, and subsequently communicate the brand by using above-the-line activities within their marketing communications. / Denna studie syftar till att ta reda på hur små företag på den svenska hemelektronikmarknaden tillämpar marknadskommunikation för att nå ut med sitt budskap. Framförallt har fokus legat på tillämpningen av below-the-line metoder hos dessa företag. Tre intervjuer har därmed genomförts med representanter för företagen Neonode, Jens of Sweden och Tonium vilka utgör urvalet för populationen. Tillämpningen av below-the-line metoder inom marknadskommunikation motiveras till stor del av en lägre kostnad vilket passar små företags budget. Below-the-line tillämpas även vid varumärkesbyggande och skapandet av trovärdighet bland konsumenterna då man ännu inte har någon varumärkeskännedom bland målgruppen. Above-the-line metoder lämpar sig å andra sidan bäst då man vill påminna konsumenterna om en produkt eller ett varumärke då man redan har ett varumärke att kommunicera. Resultatet som denna uppsats genererat stöds av tidigare studier som menat att företag först bygger upp ett varumärke genom att tillämpa below-the-line, för att senare kommunicera varumärket genom above-the-line metoder.