<p>The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.</p>

Då konsumenter idag är mer benägna att påtala brister i reklam, är det av intresse för företaget bakom den aktuella reklamen att häva missnöjet samt att skapa en långsiktig lösning som förebygger att missnöje återkommer. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur företag, med Top Toy som exempel, kan arbeta för att mildra och häva det missnöje som härrör från reklamkampanjer, samt hur företag kan arbeta för att lära sig av denna process. Detta undersöks genom en fallstudie av leksaksföretaget Top Toy, som under en fyraårsperiod mottog klagomål på sina könsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade för att nå en lösning som kunde eliminera missnöjet. För att uppfylla syftet genomfördes studier av sekundärdata samt en kvalitativ undersökning bestående av en ostrukturerad samt två semi- strukturerade intervjuer; dels med en anställd hos Reklamombudsmannen, dels med ledningsassistenten på Top Toy. Resultatet påvisar en företagsprocess åsyftande att häva samt mildra kundmissnöjet, utifrån vilken Top Toy har lärt sig och skapat en långsiktig lösning i form av en könsneutral leksakskatalog. Slutsatsen av uppsatsen är att lärande utifrån kundmissnöje är möjligt och kan ha en positiv inverkan på företags verksamhet.

Via en rättsdogmatisk metod har gällande rätt varit i fokus för att fastställa vilka faktorer som varit avgörande vid bedömningen om marknadsföring i tv strider mot förbudet om vilseledande marknadsföring enligt 10 § MFL. Marknadsföring i tv och radio har begränsat med tid och utrymme vilket har betydelse vid bedömningen om näringsidkarens möjlighet att neutralisera det vilseledande intrycket som reklamen kan ha gett i vissa fall.  Faktorer som tagits i beaktande vid bedömning om marknadsföring varit vilseledande är dels om näringsidkaren har kunnat styrka påståendet som framförts vid marknadsföringen och dels om informationen har utelämnats eller presenterats på ett oklart sätt. Beaktande tas om näringsidkaren kunnat neutralisera det vilseledande intrycket som förekommit i reklamfilmen.

Tiden när man kunde basunera ut reklambudskap till en väntande konsument i tv-soffan är förbi, idag behöver företag etablera relationer med sina kunder och skapa interaktioner på nya sätt. Den här studien ämnar att, med hjälp av relationsmarknadsföringens teorier, undersöka det samtal om normer och representation som kommit till Sveriges reklamklimat. Är det så att företag, i större utsträckning än tidigare, bortser från stereotyper i sin kommunikation? I så fall, vilka är skälen? Och vad kan gå fel? Vem, eller vilka, har det största ansvaret för reklamens budskap? Genom nio djupintervjuer med personer verksamma inom reklam och PR, skapar uppsatsförfattarna sig en bild av hur reklambranschen ser ut idag. Det konstateras att reklamskapare har ett stort ansvar som påverkare och förändrare, men att det råder en konflikt mellan de nytänkande visionerna och hur branschen ser ut på insidan. Det råder vit, manlig hegemoni i reklambranschen vilket reflekteras i slutprodukterna. För egentligen är de icke-stereotypa kampanjerna mer omdiskuterade och omskrivna – än många till antalet.

Uppsatsens syfte var att undersöka de retoriska förutsättningarna som möjliggör att reklam-filmen Equal Pay Is Not Enough kunnat ge upphov till så olika tolkningar hos publiken. I del ett av analysen kunde jag med hjälp av pragmadialektisk argumentationsanalys samt Barthes mytbegrepp visa hur publiken argumenterat och att deras argument anknyter till myten om kvinnan som känslostyrd varelse. I del två av analysen har jag med hjälp av Qvarnströms prag-matiska perspektiv och Barthes mytbegrepp visat hur reklamfilmens utformning via användning av stereotypa miljöer och karaktärer möjliggör publikens olika tolkningar. Del tre av analysen visade att de myter som – via reklamfilmens utformning – aktualiseras i reklam-filmen samt användningen av ironi kan förklara varför den fått så olika responser.

Den här uppsatsen undersöker om karaktärerna i Comviqs populära reklamföljetong om kioskägaren Karim utsatts för någon form av reduktion och/eller stereotypisering baserad på etnicitet. Med en teoretisk ansats från verk av erkända forskare som studerat stereotyper, representation, svensk film och media bland annat, har det empiriska materialet, reklamföljetongen, analyserats enligt den semiotiska traditionen. Materialet tolkas och diskuterats med stöd i den teoretiska ansatsen, med syfte att avslöja eventuell negativ missrepresentation av etniciteter. Uppsatsen avser också att diskutera vad framställningen av karaktärerna skulle kunna ha för effekt på diverse etniska grupper i samhället. Resultatet av undersökningen landade i att en viss grad av stereotyp framställning försiggår, men att det slutgiltiga budskapet som förs fram har en positiv och antirasistisk klang.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur menstruation framställs och hur det feminina genuset representeras i fem av Libresse reklamfilmer publicerade från år 2010 till år 2016 på deras svenska Youtubesida, samt se om det finns några skillnader och likheter. Då det förefaller som om det växt fram en större grad av öppenhet och publika diskussioner om menstruation i dagens samhället är det av intresse att se om menstruationsskyddsreklam har förändrats i samma takt. De teoretiska utgångspunkterna som studien har använt sig av är genus, reklam och representation. Metoden som har använts i studien för att analysera reklamfilmerna är en semiotisk analys och bild, ljud, verbal text och skriven text. Frågeställningarna som författaren har försökt besvara är om menstruation framställs som något problematiskt eller orent för kvinnan i reklamfilmerna och i så fall på vilket sätt, samt hur det feminina genuset representeras i respektive reklamfilm. Författaren har även försökt utröna ifall det funnits några skillnader respektive likheter mellan reklamfilmerna gällande hur menstruation framställs och hur det feminina genuset representeras. Resultat visar att likheter går att finna i de analyserade reklamfilmerna där menstruationen framställs som något problematisk och orent. Likheter finns även hur kvinnan representeras som osäker, det är endast med menstruationsskyddet kvinnan kan känna sig säker. Det feminina genuset är även i många av reklamfilmerna nära sammankopplat med fräschhet. Dock visar resultatet på en förändring, menstruation framställs inte vara lika problematiskt för kvinnan i de nyare reklamfilmerna. Menstruationsblod är fortfarande frånvarande i alla de studerande reklamfilmerna, dock visar studiens resultat på en förändring. Blod visas på kvinnans kropp och det feminina genuset kopplas inte på liknande sätt ihop med fräschhet i de nyare reklamfilmerna. Det feminina genuset representeras inte heller i lika stor grad som osäker i de nyare reklamfilmerna, kvinnan ska nu leva ”fearless” och inget blod ska hålla kvinnan tillbaka.

PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE: En standard inom reklam har länge varit att attraktivitet säljer, denna standard har tagit sig uttryck i en homogen porträttering av kvinnor i media. Standarden leder till att många kvinnor inte representeras, vilket i sin tur bidrar till att skadliga normer och könsstereotyper cementeras. Detta har under de senaste årtiondena kritiserats starkt. Att fokusera mer på reklamens eventuella positiva effekter kan vara ett första steg i att uppmuntra ansvar för att undvika oavsiktliga negativa effekter, samt undersöka och ta hänsyn till potentiella positiva effekter. Som begrepp är femvertising tämligen nytt och trots att femvertising är ett välanvänt begrepp har det hittills blivit förbisett i akademiska sammanhang. Därför syftar denna studie till att undersöka begreppet femvertisings innebörd samt ta fram ett förslag på en definition för femvertising. METOD OCH MATERIAL: Studien antar en kvalitativ ansats där en litteraturstudie på 508 inspekterade titlar och 14 granskade artiklar lägger en vetenskaplig grund för förståelsen för och definitionen av begreppet. Metoden kompletteras med en intervjustudie där tre representanter från verksamhetsområden inom design och kommunikation bidrar med ett branschperspektiv. HUVUDRESULTAT: Femvertising definieras som: en reklamstrategi som ämnar att stärka
kvinnor och utmana reklamens könsstereotypa porträtteringar. Femvertising bör: vara stärkande för kvinnor; utmana könsstereotyper och normer; porträttera kvinnor på ett mångfacetterat
och autentiskt sätt; sträva efter att anställa kvinnor i reklamproduktionen. Studien visar att ‘empowerment’ lyfts som den mest centrala beskrivningen av femvertising, följt av att femvertising ska vara normkritisk och innehålla autentiska porträtteringar av kvinnor. Även representationen
i produktionen bakom reklamen anses ha betydelse. Studien visar också att det råder delade meningar om huruvida femvertising bör betraktas som trend eller strategi. I anslutning till detta lyfts kritik mot fenomenet feminism i reklam.

Studien undersöker sambandet mellan attityd och biologiskt kön med hjälp av moderatorvariabeln socialt kön samt personlighet kopplat till detta. Baserat på tidigare forskning inom ämnena socialt kön och personlighet, socialt kön och CSR samt attitydformation utformades en analysmodell. Denna modell testades sedan med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer: fem stycken med personer av kvinnligt biologiskt kön och fem med personer av manligt biologiskt kön. Studien visade att kvinnor generellt var mer positiva till CSR än män. Studien visade också att kvinnor var mer flytande i sin gradering av sig själva som maskulina eller feminina men att biologiskt kön generellt kongruerar med personlighet/socialt kön. Dessutom konstaterades att emotionalitet, som är ett drag som kopplats till kvinnligt attitydskapande, var mindre betydande än först trott. Identifikation lyftes som ett nytt bidrag till attitydskapande, vilket ansågs relevant för framtida forskning.

Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.