Denna uppsats behandlar prissättningen av reklamutrymme på bio. Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för hur SF Media, vilka är den störta aktören på svensk bioreklammarknad, prissätter reklamutrymmen på bio i praktiken ur ett tjänsteperspektiv. Datahar samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med representanter från SF Media. Slutsatserna som dragits är att SF Medias prissättning påverkas av både interna och externa faktorer. SF Media tillämpar en kundbaserad prissättningsstrategi där värdet för kunden styr. Det slutgiltiga priset fastställs efter förhandling mellan säljare och köpare där förhandlingsmöjligheten är stor. Prissättningen på SF Media gör det möjligt för olika kunder att köpa samma tjänst till olika pris vilket gör att kunder prisdiskrimineras framförallt genom att kunder erbjuds rabatter vid större köp.

Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt? Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande. Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet. Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt. För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige. Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.

Mediesamhället av idag påverkar människan på olika sätt. Vi väljer medvetet medier som vi verkligen vill använda. Andra medier, som vi inte väljer, påverkar oss på ett indirekt sätt och detta kanske vi inte lägger märke till. I medieperiferin finns reklamen. Reklamen är tänkt att påverka och göra oss uppmärksamma på olika företeelser. Detta kan ske genom aktuella bilder, situationer och musik, som har konstruerats av reklambyråer, för att skapa uppmärksamhet, delaktighet och igenkännande hos den eventuella kunden.   Vi, som blivande lärare, har velat undersöka och klargöra hur klädreklamen påverkar dagens ungdomar och om/hur skolan arbetar med dessa frågor. Syftet med vår uppsats är att empiriskt undersöka och intervjua ungdomar och därigenom tydliggöra hur ungdomar påverkas av reklam. I första hand har vi undersökt och fokuserat på TV-reklam. Vår studie är kvalitativ och vi har gjort ett urval av ungdomar och lärare. Vi genomförde vår studie på en och samma gymnasieskola för att undersöka hur man idag arbetar med, förhåller sig till reklam och begreppet identitet i skolan.   Resultatet av vår studie har visat att medvetenheten och kunskapen kring hur reklam fungerar och påverkar är låg bland de ungdomar vi har intervjuat. För att förstå varandra bättre, motverka fördomar och märkeshysteri bör lärare och elever uppmuntras till att diskutera de grundläggande värderingar som finns i reklambudskapen. En diskussion kan motverka t ex mobbing när det gäller olika klädval d v s uppmuntra till tolerans av olika individers val av klädstil. Den slutsats, som vi har kommit fram till, är att ungdomarna anser att deras kompisar påverkas mera av reklam än de själva gör. Medvetenheten om reklamens påverkan skiljer sig också mellan killar och tjejer. Tjejer har en viss insikt och medger att de påverkas generellt av reklambudskapen medan killarna är tveksamma till om de överhuvudtaget påverkas. Lärarnas åsikter om elevers klädstil i skolan tar vi också upp i denna uppsats. Enligt vad som framkommit i vår studie kan elever genom sin klädstil uttrycka värderingar, attityder och beteenden.

Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ”Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.” Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken. Frågan är vad företagen faktiskt vill förmedla med sin varumärkesbyggande TV-reklam och vad reklamen skapar för känslor och förväntningar hos konsumenterna? Detta har lett till att vi anser att ämnet är värt att undersöka med följande problemformulering: Vad är syftet med en klädkedjas varumärkesbyggande TV-reklam och vilka känslor och förväntningar skapar den hos konsumenter? Vi har i undersökningen använt oss av ett fallföretag. Syftet med rapporten är att beskriva vilka känslor och förväntningar konsumenter får genom att se den reklam som klädkedjan sänder via TV samt vad företagets syfte med reklamen är. De kvalitativa metoder vi använde oss av för att kunna uppfylla syftet var en fokusgrupp med kvinnliga konsumenter, individuella intervjuer med manliga konsumenter samt en individuell intervju med vårt valda fallföretags marknadschef. De slutsatser vi har kunnat dra genom våra intensiva undersökningar är att männens kännedom om klädkedjan är sämre än kvinnornas. Männen visade sig även vara mer negativt inställda till TV-reklamen än kvinnorna. En annan viktig slutsats var att atmosfären i reklamen och i butikerna måste stämma överens, detta var kvinnorna och männen helt överens om. Dock framkom det genom våra undersökningar att reklamen verkar rikta sig till en yngre publik än vad butikerna gör. Därför riskerar kunder efter att ha sett reklamen att få känslan av att inte känna igen sig i butiksmiljön.

Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta. Mitt arbete består av två delar: I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK. I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga Mary Kays och L’Oréals marknadsföringsstrategier samt undersöka ifall de, av våra informanter, uppfattas i enlighet med företagens värderingar. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer vid tre tillfällen med unga kvinnor i åldrarna 21-25 år. Resultat: L’Oréals marknadsföring består av medievalsstrategierna Bombmatta och Kotlers fyra P. Den första visar på hur deras TV-reklam ofta visar en ny produkt meden ny känd person. Den andra strategin visar på hur L’ORÉAL har tänkt när det gälleratt marknadsföra sina produkter, genom att de har tänkt på produkt, plats, pris ochpåverkan. Mary Kay gör tvärtemot, de och deras konsulter marknadsför sig integenom traditionella medier utan genom sociala nätverk, en så kallad “tell a friend”-metod. För att konsulterna ska få nya kunder använder de sig i sin tur av sinanuvarande kunders sociala kapital. På detta sätt kan Mary Kay nå många personer påsamma gång. L’Oréal refererar till kulturellt kapital i sina reklamfilmer. Talespersonerna tillhör en högre klass som kunderna ser upp till och antas viljaidentifiera sig med. Dessa strategier har påverkat informanterna både positivt och negativt. De känner större trovärdighet för Mary Kay, bland annat för att de har en möjlighet att prova produkterna hemma i lugn och ro. De flesta av informanterna är kritiska till L’Oréals sätt att marknadsföra sig på, då de anser att L’Oréal målar upp en förskönande bild av verkligheten. Informanternas sätt att tänka och resonera kring Mary Kay stämmer väl överens med Mary Kays vision. Majoriteten av informanterna är mer märkestrogna Mary Kay-kunder än L’Oréal-kunder. Dock stämmer inte L’Oréals värderingar med informanternas syn på företaget.

This thesis deals with young people´s attitudes towards advertising on Facebook, which type they prefer and how it should be presented. The purpose of the essay is to offer advertisers a better knowledge concerning the Facebook users advertising preferences. This knowledge can be used to produce advertising with a higher chance of acceptance among Facebook users. The results have been collected by a quantitative survey and they are presented in statistic form. One of the main results was that young people wanted a more individual adapted type of advertising. This advertising should also contain humour and be something that differentiates it from the rest.