Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs. Efter en förstudie på de av ICA:s reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige. Slutsatserna dras till att genom de här tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer. Samtidigt har ICA själva blivit en symbol för det svenska och representerar därmed nationell identitet. I idyllen agerar ICA-butiken som den familjära mittpunkten för det svenska vardagslivet. Spåren av Sverige som återfinns i ICA:s reklamfilmer, till exempel debatten om föräldraledighet, firandet av svenska traditioner och (myten om) svenskens längtan efter det genuina och traditionella, bidrar till att ICA-reklamen kan ses som ett ”miniatyr-Sverige”.

The focus of this bachelor thesis is to study the perceptions, attitudes and opinions that are created by active users on Instagram when commercial messages are incorporated into the social platform. Furthermore, an understanding is sought of how social capital can be seen as a new form of capitalism.Qualitative focus group interviews was used as the method for examining the participants views on the topic. The accumulated data was collected during six sexxions with three different focus groups, where all participants were between the ages of 21-25 and located in Kalmar Län, Sweden.The results of this study show that the perceptions of what is seen as consumption and commercial messages on Instagram differs substantially. We found that positive consumer attitudes are created when users are inspired and can identify themselves with the content. Negative attitudes are created when advertising messages are to obvious and enters in indiscreet ways.

Native advertising is a marketing strategy that aims to merge advertising into journalistic articles. It is a relatively new form of advertising that is rapidly growing and more media companies are applying this kind of content to secure their future revenues.   This study explores the understanding of native advertising and its impact on peoples trust towards today’s online newspapers. The thesis is a qualitative study based on eight interviews with online news consumers. The theoretical perspective in this study is based on research regarding trust, ethos and the struggling media landscape.   Our study shows that native advertising does have influence on the consumer’s perception towards online newspapers. It also shows that the level of confusion between journalistic content and native advertising is noticeable. For some of our respondents it was hard to define whether they were reading an article written by a journalist or a company.

Reklam är något vi möts av hela tiden, överallt. Många gånger förmedlas det till oss utan att vi ens märker det. När jag kollar på tv, blir jag hela tiden störd av de ständiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit så van vid att de nästan blivit ett sätt för mig att hämta andan under den spännande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms. Många gånger stannar jag inte ens kvar i soffan när reklamen går på, eller i alla fall inte på samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stänga av, på ett eller annat sätt, när reklamen går på. Hur som helst fick jag i uppdrag att själv göra två ”reklamfilmer” för att locka dels tävlande och dels åskådare till ett större event som kommer äga rum under våren 2014 och insåg att jag, på grund av mitt sätt att skydda mig mot reklam genom att undvika den, inte hade någon större koll på hur tv-reklamen egentligen ser ut idag. Jag bestämde mig för att verkligen kolla på hur en reklamsnutt ser ut och blev faktiskt förvånad över hur den har förändrats från att vara reklam för det de vill sälja till att istället rikta in sig på att lägga till exempel politisk tyngd i reklamen. Det här slog mig verkligen när jag såg McDonald´s nya reklamfilm ”Vi tror på Sveriges ungdomar” 23. Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet, det är ett problem och heller ingen hemlighet. McDonald´s har i sin reklamfilm, 2013, valt att framställa sig själv som nödvändig i dagens samhälle och som en av Sveriges största arbetsgivare för ungdomar istället för den traditionella reklamfilmen McDonald´s stod för som visade upp en familjerestaurang som serverar hamburgare, där man äter mat och barnen får en leksak. Detta tyder på att i alla fall McDonald´s förändrar sig för att möta samhällets efterfrågan och för att nå ut till allmänheten på nya sätt, beroende av dess samtid. De har valt att fokusera på en viktig och omdiskuterad fråga vi inte kan ignorera lika lätt som vi kan göra med hamburgare. Den här upptäckten fick mig att vilja se om andra företag arbetar på  samma sätt och där av föddes denna uppsats, vidare är just McDonald´s inte relevant för studien utan exemplet är taget för att delge hur uppsatsidén föddes som dels var för att jag vill sätta mig in mer i reklamfilmsvärlden för att göra mina egna reklamfilmer så attraktiva som möjligt och dels för att se hur och om reklamfilmen förändras för att på nya sätt attrahera åskådaren. Är dessa förändringar i så fall något individuellt för en särskild produkt eller företag eller finns det kanske trender att skåda i reklamfilmsvärlden? Trender styrda av sin tidsepok snarare än trender för en särskild produkt?

Förr fanns det en bild av IT och internet som en gräddfil till rikedomar och att om man som företag inte hade en hemsida så var man inte med på marknaden. Idag finns samma bild fast för Facebook som är ett av världens största sociala nätverk med 727 miljoner dagliga användare. Men eftersom att Facebook är relativt nytt och förändras ofta så finns det inte mycket litteratur eller forskning på huruvida Facebook är en effektiv plattform för marknadskommunikation.   Denna studie ser på om Facebook verkligen är så effektivt och om man verkligen når så många människor. Detta genom att granska företaget Picards användning av Facebook som en plattform för marknadskommunikation, från lansering till idag, samt att se på huruvida de når sin målgrupp. Undersökningen görs genom kvalitativa samt kvantitativa intervjuer.   Resultatet visar att den tidigare forskning som finns, är aktuell än idag. Facebook är en effektiv plattform för marknadskommunikation om den sköts ordentligt och på rätt sätt. Det är viktigt att ha en strategi, ett kännande, ett engagemang och ett gensvar. Man bör även vara medveten om att det är en plattform som förändras.   Resultatet visar även att Picard delvis når sin målgrupp på Facebook men att kunderna i butiken är äldre än målgruppen och har förmodligen inte ett Facebook-konto och därmed inte nås av stora delar av marknadskommunikationen. Även detta är viktigt att ha i åtanke. Även bland fansen på Facebook visade sig är de flesta vara äldre än målgruppen.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats på brittiskt TV. Med utgångspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation på en global marknad, syftar uppsatsen till att komma närmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer är tillräckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de är översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgångssagan. Genom en semiotisk analys undersöks de två huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit på brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag från den svenska kulturen i båda filmerna, något som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna är tillräckligt uttryckliga för att budskapet ska nå fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de båda filmerna är även att de fokuserar främst på historien och värderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras därefter frågan huruvida detta är det bästa sättet att skapa ett intresse och vidare framgångar på en ny marknad. Även om båda filmerna tydligt vänder sig till en bred, generell grupp av potentiella konsumenter, så stöder teorierna rörande kultur och specifikt TV-reklam, kultur och identitet utifrån ett brittiskt perspektiv, antagandet att budskapet riskerar att inte nå fram på samma sätt som på den svenska hemmamarknaden. Slutsatserna dras avslutningsvis att Clas Ohlsons TV-reklamfilmer borde vara mer anpassade för den brittiska marknaden för att nå ut med fullo med sina reklambudskap och nå sin fulla potential när det gäller ett framgångsrikt varumärkesbyggande på en ny marknad.

I dagens konsumtionssamhälle bombarderas tevepubliken ständigt med reklamfilmer om olika produkter och tjänster. Trots ett konvergerande medielandskap med en uppsjö nya teknologiska innovationer har televisionen bevarat sin starka ställning i de svenska folkhemmen och är fortfarande det mest frekvent använda mediet bland barn.  Med gemensamt intresse för reklam och dess påverkan som utgångsläge förde Piagets teori om barnets kognitiva utveckling oss in på att närmare undersöka hur barn påverkas av tevereklam sett ur ett föräldraperspektiv. Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever att barn påverkas av tevereklam som sänds med intentionen att sälja produkter. För att besvara forskningsfrågan genomfördes en totalundersökning på en avgränsad population bestående av föräldrar med barn mellan fyra och sex år på nio förskolor i Karlstad. Till vår hjälp tillämpades två olika metoder - enkätundersökning och samtalsintervjuer. Totalt fanns det 227 presumtiva respondenter i populationen varav 85 föräldrar valde att medverka i studien. Vi närmade oss forskningsfrågan genom att mäta samband och olikheter i påverkan mellan en rad olika faktorer såsom konsumtionsmängd, ålder och föredragen kanaltyp. För att tolka insamlat material analyserades det empiriska resultatet med utgångspunkt i tidigare forskning, The Persuasion Knowledge Model samt Piagets och Vygotskijs utvecklingsteorier. Resultatet visar att en betydande del av föräldrarna i populationen upplever att barnen påverkas till att vilja köpa och använda produkterna som tevereklamen marknadsför. Graden av påverkan styrs av många olika faktorer och resultatet deklarerar att barnens påverkan bland annat hänger ihop med konsumtionsmängd, ålder, kanalval och valfrihet. Fyra- och femåringar påverkas mer än sexåringar, barn som tittar på teve mest påverkas mer än barn som tittar mindre och barnen som i hög utsträckning själva får bestämma vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög uträckning. Efter samma princip påverkas också barnen som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler mer än barnen som helst tittar på icke-kommersiella kanaler. / The TV audience in today’s consumer society gets bombarded with commercial advertising about different products and services. The television has, despite a converging media landscape constituted by numerous new technological innovations, maintained its strong position in the Swedish households and is still the most frequently used medium among children. With a mutual interest for advertising and its affections as a starting point, Piaget’s theory about children’s cognitive development led us towards scrutinizing parents’ experiences on how TV commercials affect their children. The purpose was to contribute to an increased understanding on how parents’ experience that their children is affected by the TV commercials whose aim is to persuade people into purchasing products.  To answer the research question a comprehensive study were done of a defined population consisting of exclusively parents with children between the ages of four and six at nine preschools in Karlstad. To our help we used two different methods – survey research and in-person interviews.  The population contained a total of 227 potential respondents of which 85 parents chose to participate in the study. We approached the research question by measuring correlations and differences between a set of diverse factors such as the children’s age, consumption amount, and preferred type of TV channel. To interpret the collected material we analyzed the empirical data with origin in previous research, The Persuasion Knowledge Model, and Piaget’s and Vygotsky’s theories of children’s cognitive development. The result demonstrates that a significant part of the parents in the population experience that children are indeed affected by TV commercials. This affection manifests itself in an expression of a desire to buy or use the products seen in the commercials. The degree of impact is controlled by a number of various factors, and the result show that the children’s affection is associated with consumption amount, age, preferred TV channel, and level of self-determination. Four and five year olds are more affected by TV commercials than six year olds for instance. Children that consume most TV are more affected than children who consume less, and children who in a greater extent decide for themselves what they are watching are also more affected than children who do not determine what they are watching in an equal magnitude. By the same principals are the children who watch commercial TV channels more affected than vice versa.

No description available.

Syfte & forskningsfråga Uppsatsens syfte har varit att, ur ett företagsperspektiv, undersöka och analysera vad som motiverar företag att använda kändisar som talespersoner i sina reklamfilmer. Vi ville undersöka hur företag väljer vilken kändis de ska samarbeta med och vad som krävs av kändisen vid ett samarbete. Vi ville även identifiera vilka positiva och negativa effekter det kan ge för varumärken, samt vilka risker det finns med att använda kändisar i sina reklamfilmer. Utifrån vårt syfte formade vi vår forskningsfråga: Hur påverkas varumärken av att använda kändisar som talespersoner?   Metod Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Vårt empiriska material har samlats in genom sju kvalitativa intervjuer med respondenter som vi anser är relevanta för ämnet, både via telefon och personliga intervjuer. Vi har under hela uppsatsens gång strävat efter att våra teoretiska källor ska vara så aktuella och ämnesspecifika som möjligt. Därför har vi lagt stor vikt vid att i största möjliga mån använda oss utav artiklar publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.   Slutsatser I vår uppsatsprocess har det framkommit att kändissamarbeten är en mycket lyckad marknadsföringsstrategi eftersom det kan ge varumärket uppmärksamhet, ökad varumärkeskännedom och ett ökat kundintresse. Det har även tydliggjorts att om matchningen mellan kändisen och varumärket inte stämmer överens kan detta ge negativa effekter för företaget. Trots det har ändå studien visat att fördelarna med kändissamarbeten väger över de eventuella riskerna.   Nyckelord: Kändisar, talespersoner, varumärken, reklam. / The purpose of this study has been to analyze, through a business perspective, how brands get affected by using a celebrity as a spokesperson and what motivation factors that drives the collaboration. We wanted to examine how brands choose which celebrity to collaborate with and what is required from the celebrity. We also wanted to identify the positive and negative effects as well as the risks that may occur when using a celebrity as a spokesperson.   In relation to our purpose we have chosen the following question: How do brands get affected by using celebrities as spokespersons? This study is based on a qualitative research methodology with an inductive approach. To gather our empirical material we conducted seven interviews with respondents relevant to our essay. Throughout the essay process our mission has been to gather theoretical sources that are up-to-date and as relevant as possible. That is why we have aimed to use articles published in scientific publications as widely as possible.   Our essay process has revealed that celebrity endorsement is a very successful advertising strategy, since it can increase brand attention, brand awareness and create customer interest. It has also emerged that if the match does not fit between the brand and the celebrity, negative effects for the brand may occur. Despite this, the study has shown that the benefits with celebrity endorsement overcome the potential risks.       Keywords: Celebrities, spokespersons, brands, advertising.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008.