Mot bakgrund av förändringar i den samhällsdebatten gällande jämställdhet och könsroller,ämnar denna uppsats att undersöka hur menstabut tar sig uttryck i reklam och hur detta harförändrats under de senaste tre decennierna. Genom en kvalitativ innehållsanalys med ettmultimodalt angreppssätt hittade vi förändringar i hur menstabut har skildrats imensskyddsreklamer mellan åren 1995 och 2018. I reklamfilmerna från 90-talet behandladesmenstruationen som ett tabu och olika marknadsföringsstrategier användes för att kringgå detkänsliga ämnet för att inte uppröra mottagaren. Under tidigt 2000-tal fokuserades det mycketpå fräschhet och feminitet men efter 2005 går det att urskilja en skillnad; i de senaremensskyddsreklamerna motsägs den traditionella porträtteringen av mens som tabu genom attuppmuntra till fysisk aktivitet under menstruation och ett minskat fokus på fräschhet.

Reklam och media har en stor påverkan på samhället och består ofta av homogena och stereotypa representationer av människor. Syftet med studien är att undersöka HBTQ-personers uppfattning och åsikter om normbrytande reklam och deras representation i media. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer i form av respondentintervjuer och en informantintervju. Huvudresultatet är att uppfattningen om normbrytande reklam skiljer sig bland respondenterna då några är positivt inställa medan andra ställer sig negativt till den typen av reklam.

En gång för länge sedan fanns en värld där kunder och företag levde i kärlek och harmoni, utanatt företagen tvingades tävla om kundernas uppmärksamhet. Idag ser dock världen annorlunda uteftersom utbudet av varumärken och produkter har ökat till det enorma. Det har bidragit till attallt fler företag slåss om kundernas uppmärksamhet, i ett mediebrus som är tätare än någonsin.Mottagare av företags marknadsaktiviteter är inte längre lika mottagliga, och därför utvecklashela tiden nya marknadsföringsmetoder. En av dessa är gerillamarknadsföring, där syftet är attskapa så stor uppmärksamhet och genomslagskraft som möjligt. Metoden hjälper varumärken attskapa den uppmärksamhet som krävs genom att använda marknadsföring på annorlunda sätt somskapar reaktioner i sin omgivning. Flera av dessa reaktioner är emotionella, och påverkarmottagares attityd till reklam och varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur emotionella attityder påverkas i samband medgerillamarknadsföring, och senare hur dessa kan påverka mottagarens syn på detkommunicerande varumärket. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där emotionellaattityder studeras i samband med tidigare utförda gerillakampanjer. För att ta fram djupare datakring fenomenet använde vi oss av ett antal fokusgrupper, där kampanjerna och metodendiskuterades.Studien har visat att gerillamarknadsföring är en mycket effektiv metod, som till största delskapar både uppmärksamhet och positiva emotioner. Dessa emotioner upplevdes även somstarkare än när det kommer till traditionell marknadsföring, eftersom metoden framstås somannorlunda och spännande. Dock har vi konstaterat att det vid gerillamarknadsföring finns en finlinje mellan positiva och negativa emotioner. För mycket av det goda kan istället fördärvagerillamarknadsföringens effektivitet.

While social media continues to grow, we are seeing more and more companies trying to adapt to the new platforms. As a constantly evolving marketspace finding the best way to spread information is not as clear cut as it used to be. Paying for air-time has been changed to paying for promotion on the platforms och paying for prints has been changed to paying for visibility in consumers feeds. But paying to accomplish this reach is but a small part in the equation. Being able to have the information spread by the consumers is the goal for many companies. But what motivates consumers to share posts, pictures and videos? The purpose of this study is to generate knowledge and understanding as to what might cause consumers to share posts. By focusing on the platform Facebook and the ten most shared and liked posts in Sweden we aim to break down the reasons that attributed to their spread. Interviews and observations have been conducted and the data generated has served to identify aspects that stimulate engagement and a willingness to share post.

<p>”Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi” är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.</p><p>I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation. I arbetet används också kvalitativa intervjuer. Dessa metoder används för att analysera det empiriska materialet dvs. reklamannonser. Intentionen med denna uppsats är att belysa framställningen och uppbyggnadsaspekten av ett etablerat varumärke i samtida reklamannonser. Samtliga annonser som undersöktes porträtterade omprofilering, former av stereotypisering och märkesproduktens kärnvärde. Jag kom fram till slutsatsen att varumärkets framställning genom det urval jag hade är ett lyckad och framgångsrik metod för att nå önskad målgrupp och visualisera sitt varumärkes profil.</p>

<p>Vi har som examnesarbete utformat en informationsbroschyr åt Munktell Science Park (MSP), med hjälp av god textdesign har vi förmedlat MSP:s koncept till en bred målgrupp. Vi har haft fokus på texterna då det redan fanns en grafisk manual. Genom materialinsamling och undersökningar kom vi fram till hur vi på bästa sätt kunde producera den här informatinosbroschyren.</p>

No description available.

<p>Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt?</p><p>Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande.</p><p>Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet.</p><p>Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt.</p><p>För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige.</p><p>Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.</p>

<p>Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler. Ett exempel på detta kan vara att i en marknadsundersökning föra in reklambudskap.</p><p>Syftet med vår uppsats var att undersöka om reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet hos konsumenter. Detta ville vi undersöka genom ett experiment.</p><p>Experimentet genomfördes i två faser där tre urvalsgrupper medverkade. Som experimentobjekt valde vi en lågengagemangsprodukt, Pågens bröd Javisst!. I den första fasen utsatte vi grupperna för olika mycket reklampåverkan. Grupp 1 fick besvara en marknadsundersökning innehållande reklambudskap. Grupp 2 fick endast se en bild på Pågens bröd Javisst!. Grupp 3 utsattes inte för någon påverkan alls och medverkade därmed inte i fas 1. Efter tio dagar genomfördes en uppföljningsundersökning där vi undersökte effekten av de olika graderna av påverkan som respondenterna utsatts för i experimentets första fas. I denna andra fas medverkade alla tre grupperna. Med hjälp av en generell köpbeslutsprocess, en involveringsteori samt en kognitiv teori analyserade vi sedan den empiri som vi samlade in genom experimentet. Genom vår analys kom vi fram till resultatet att reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet, detta till följd av involverings- samt kognitiva effekter så som personlig relevans, tid, risk, insikt och lärande.</p><p>Att genomföra en marknadsundersökning med reklambudskap kan ifrågasättas. Vi var vid författandet av denna uppsats medvetna om att det finns vissa etiska regler för hur en marknadsundersökning bör utformas och genomföras. Ur ett forskarperspektiv ville vi ändå undersöka reklambudskapets effekt på köpbeslutet genom en marknadsundersökning.</p>

<p>This study aims to research how small companies that operate on the Swedish home electronic-market utilize marketing communications to communicate their message. The focus of this study has been to research these companies use of below-the-line activities in their marketing communications. Interviews have been conducted with representatives from each of the three companies Neonode, Jens of Sweden and Tonium, that compose the selection from the population in this study. The use of below-the-line activities in small companies is mainly motivated by lower cost, which suit small company budgets. Below-the-line activities are also used for branding and the creation of credibility among the consumers when the target audience does not yet know the brand. On the other hand, above-the-line activities are used when you wish to remind the consumers of a certain product or brand once the brand already exists. The result that this study has generated is supported by previous studies that claim that companies first build their brand by the use below-the-line activities, and subsequently communicate the brand by using above-the-line activities within their marketing communications.</p> / <p>Denna studie syftar till att ta reda på hur små företag på den svenska hemelektronikmarknaden tillämpar marknadskommunikation för att nå ut med sitt budskap. Framförallt har fokus legat på tillämpningen av below-the-line metoder hos dessa företag. Tre intervjuer har därmed genomförts med representanter för företagen Neonode, Jens of Sweden och Tonium vilka utgör urvalet för populationen. Tillämpningen av below-the-line metoder inom marknadskommunikation motiveras till stor del av en lägre kostnad vilket passar små företags budget. Below-the-line tillämpas även vid varumärkesbyggande och skapandet av trovärdighet bland konsumenterna då man ännu inte har någon varumärkeskännedom bland målgruppen. Above-the-line metoder lämpar sig å andra sidan bäst då man vill påminna konsumenterna om en produkt eller ett varumärke då man redan har ett varumärke att kommunicera. Resultatet som denna uppsats genererat stöds av tidigare studier som menat att företag först bygger upp ett varumärke genom att tillämpa below-the-line, för att senare kommunicera varumärket genom above-the-line metoder.</p>