Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten används så ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger på och vilka från naturen tillskrivna egenskaper som eftersträvas. För att svara på detta använder jag en retorisk bildanalys av reklambilder från ett hälsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska värden. Utifrån detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga används för en lång rad syften, från att lova skönhet, via att locka de ”gröna”konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att även om det som sägs i bilderna skiljer sig mycket åt, reproducerarde alla en antropocentrisk värdegrund som sätter människan i centrum.

Att marknadsföra sig rätt har idag blivit A och O för företag. För att överleva är det av högsta vikt att finna nya forum att placera sin reklam i. Idag finns det dock så mycket reklam som cirkulerar i samhället att företagen måste konkurrera om konsumenternas uppmärksamhet. Det gäller alltså att sticka ut och finna nya marknadsföringskanaler hela tiden.  Internet och bloggar har haft en enorm genomslagskraft och i Sverige är det de temabaserade modebloggarna som står i centrum. Då bloggarna blivit så stora som de är och då bloggerskorna uppfattas som förebilder diskuteras det en hel del kring vad son skrivs i bloggarna. Inte minst har all reklam i bloggarna fått enorm uppmärksamhet.  Enligt denna undersökning har det visat sig att de placerade produktreklamen över lag upplevs som positiv och att den mer ses som tips än som reklam. Läsarna tar emot den på ett bra sätt och de tar uppenbarligen den till sig då 70% av respondenterna köpt något som det annonserats om i bloggar. Undersökningen visar också att det generellt anses vara helt okej att ta emot pengar eller annan ersättning för att publicera reklam på bloggarna så länge det som skriva är sanning och egna åsikter ifrån bloggerskorna. Osann reklam uppskattas ej! Slutligen visar undersökningen att bloggar är ett mycket bra forum att placera sin reklam i om den placeras i texten. Pop-ups, banners och övrig reklam upplevs som störande och kan ses som förlorade pengar för företaget. Antingen ses denna reklam förbi eller som sagt upplevs som störande för de som läser bloggarna, vilket ger negativ respons.

In this study, we have explored a new area called ’gamification’ – a word and concept that was first introduced on the Internet autumn 2010. Gamification concerns integrating game design, with emphasis on game mechanics and game dynamics, into non-gaming contexts – such as marketing. At its basic definition, it concerns the process of transforming all kinds of activities into games. In this study we have looked at how gamification can be integrated into advertising and what challenges/opportunities may arise when one does so. Since there is no previous research regarding this area, we have used qualitative interviews to explore the field. By comparing the answers of gamification experts and those who’ve worked or work with advertising or closely related areas of interest, we have identified a few challenges and opportunities. One of the main challenges for advertising, the last two decades, has generally been the shifting from mass media consumption such as television, print and radio to fragmented media consumption; with the advent of the Internet and cellular telephones. The questions has constantly been: ”How can we (companies) stay relevant and catch consumers attention even though them being more informed and skeptic then ever before?” Here we have found that gamification may be a relevant and interesting tool in capturing the attention of consumers while delivering an advertising message, due to the basic idea that gamification is about making activities fun and engaging – working directly with the consumers behavior.  As such, advertising creators are in need of looking at behavioral-related effects when setting communication goals for their campaigns. At the downside, we have found indications that gamification will be primarily used in parts for specific advertising campaigns, meaning advertisement creators will be using certain elements rather then using the whole palette of gamification as a strategic resource. This may be due to the fact that the area of gamification is still immature, and that the definition of the word isn’t even universally accepted or known by those who show interest in it. The future of gamification, and especially integration of it into advertising shows much potential and we are hoping to add, with our study, to the growing body of knowledge.

Bilder av barnrum och produktbilder med leksaker står i centrum för denna uppsats, där huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och könsroller förmedlas i marknadsföringen vänd till barn. Källmaterialet har bestått av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjälp av en bildanalysmodell där flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de båda könsrollerna. Genussymboler som förekommer i bildmaterialet är allt ifrån bildtexter, färgval, kläder och utseende, föremål, idrott, aktiviteter till miljö. Tillsammans med ett närvarande barn är detta de symboler som gör bilden tydlig för sin tänkte mottagare. Genom bildanalysmodellen uppenbarar sig de genusspecifika symbolerna. Produktbilderna visar att könsschabloner är riktförekommande bland de bilder som visar leksaker respektive barnrum. Det går alltså att påvisa att det finns skapade barnrum för flickor och pojkar som har iscensatts med hjälp av genussymboler för respektive kön, detsamma går även att utläsas i bilderna av leksakerna.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring. Bara under år 2013 var marknadsföringsbudgeten 90 miljoner kronor. Detta kan jämföras med samma budget 2009, ett år innan avskaffandet av värnplikten, som då låg på blygsamma 19 miljoner kronor.             Studiens syfte är att undersöka vad Försvarsmakten väljer att kommunicera i sina rekryteringskampanjers printannonser med bakgrund i dess egna utsatta mål och vision. Studien ska även undersöka på vilket sätt, och med vilka metoder, Försvarsmakten väljer att kommunicera dessa budskap. I studien behandlas material från fem olika kampanjer som varit aktiva mellan åren 2011 till 2013 där en medveten avgränsning har gjorts till att bara analysera kampanjernas printannonser. Detta då print innehar egenskapen av att övertalning bara kan ske via bilden, synen. I och med avsaknaden av till exempel rörelse, ljud och lukt, som är tre oerhört starka medel för övertalning, måste den bild som finns representerad vara självgående stark och slagkraftig för att kunna få effekt.             Printannonserna har analyserats genom en semiotisk- och retorisk analys där det största fokuset kretsar kring det visuella. Denna analys har även operationaliserats i ett analysschema modifierat för att på bästa sätt kunna uppfylla studiens syfte. En diskussion förs sedan med hjälp av teorier kring organisations-kultur och dess inverkan på organisationers kommunikation samt kring reklam och propaganda. Dessa två teoretiska huvudområdenmoment ligger även till grund för studiens resultat och slutsats.             Studien visar på att Försvarsmaktens värdeord öppenhet, resultat och ansvar speglas i dess kommunikation där vilja och motiv premieras framför både kön och etnicitet. De tar ansvar för katastrofer och hjälper nödställda med en säker övertygelse om att lyckas. Samtidigt hamnar deras kommunikation i en gråzon mellan vanlig reklam och propaganda. Kampanjerna visar genomgående positiva sidor av yrket med en garanti för att den som tar värvning kommer att kunna göra skillnad. Samtidigt är det ett riskabelt yrke med potentiellt livet som insats. Detta nämns aldrig samtidigt som kampanjerna spelar på mottagarens känslor. Sammantaget finns således tendenser till propagandaliknande förfaranden i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer.

I dagens globaliserade värld, har mångfaldsmanagement vuxit fram som en nödvändighet likväl ett verktyg för att nå konkurrensfördelar. Forskning tyder på att mångfald bidrar till fördelar som kreativitet och bättre problemlösning. Undersökningar talar för att heterogena team, medlemmar med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser, presterar bättre i jämförelse med homogena team. För att ta tillvara på de positiva effekterna av mångfald vid teamarbete, behövs ett aktivt förhållningsätt till mångfald och mångfaldsklimat. Studien undersökte hur företag arbetar med den existerande mångfalden, och belyser sambandet mellan företags mångfaldsmanagement och sammansättning av team. En kvalitativ undersökning utfördes på fyra svenska företag inom kommunikationsbranschen.     Resultatet belyser att de undersökta företagen upplever att en väl hanterad mångfald leder till ökad kreativitet och nyskapande idéer.  Studien påvisar att samtliga företag har individfokus på sin mångfaldsmanagement. Resultatet redogör för att medvetenheten om mångfaldens fördelar påverkar hur företagen arbetar med sammansättning av team.

Title: Women's best beautiful will never be good enough: a rethoric and semiotic analysis of four advertisements for beauty products. Because of the medias central role in peoples lives in the modern society we today live in, they have become a reference in peoples processes of making sence of their subsistences and environments. Commercial companies also want to present an as good image as possible of them towards the recipients through their marketing. Both parts can lead to a distorted picture of the real och everyday and norms and ideals easily form, for example about the correct way a woman should act and be, as the media affect which references should be made available for society. The purpose of this thesis is to examine how four advertisements for beauty products produce ideals and norms of beauty as well as construct and reconstruct femininity through the ways women are represented. The study will also contain the question about how rethoric and semiotic tools are used to strengthen the messages and sell the products. The following questions will be answered within this study: How is femininity being represented in the advertisements? How can the advertisements contribute to the creation of ideals and norms of beauty?  How do the companies use rethoric and semiotic tools in the four advertisements to sell their products and/or strengthen their brands? The study will be executed with a qualitative rethoric and semiotic analysis and the theories applied to it are Mediatization theory, Envisionment theory as well as a theory about gender and femininity.    The foremost results of this study has been that women are represented as constantly striving towards a better beauty to be able to also feel better about themselves, gain better self-esteem and to have more fulfilled and successful lives. The women in the advertisments were shown to usually be displeased with their appearances and unsure about themselves because of it before their use of the product. A maintained need for beauty and beautyproducts was also identified to be conveyed from the companies through the advertisements, towards the recipients. This could be understood as a way for them to strengthen the messages and create a constant need among women for their beautyproducts. These tendencies has also been identified to be factors which create beautyideals and norms for women to follow to be normalised and considered as feminine. Keywords: advertisments, communication, femininity, beauty, ideals, rethorics, semiotics, gender, receptiontheory

Today, we are surrounded by stereotypical representations of gender in advertising. We have chosen to focus on the question: What can the use of gender stereotypes result in and what are the motives for companies not to use gender stereotypes in advertising? The aim is to discuss how and why companies use gender stereotypes in their advertising and what the consequences are. We have chosen to target the sports industry as the sports movement is created by men, for men and is still characterized by male norms and power structures. It is therefore interesting to examine how sports companies in Sweden convey their view of gender through its marketing and more specifically their commercials. We have used focus groups to learn the consumers thoughts about three different commercials by Intersport, XXL Sport & Vildmark and Stadium (three big sports companies with business in Sweden). We have used Kotler’s basic theories of marketing with a focus on needs, wants, demand and segmentation. We have also focused on brand theory as a corporate brand is now one of the biggest intangible assets a company owns and it is increasingly important for companies to have a strong brand to differentiate themselves in today's fierce competition. We have also used theories about gender and sports to see patterns that cannot be recognized using only marketing theory.Based on the discussions of the focus groups, gender stereotyping in advertising and advertising focused on appearance resulted in negative feelings which created no sense of belonging (one of the basic human needs according to Kotler) and was considered exclusionary.

The purpose of this study was to examine the various influences and advertising in particular affecting travelers' choice of destination. Data collection was conducted through quantitative method in the form of a survey to identify how travelers choose a destination, and to what extent they are influenced by advertising. Interviewees were travelers who were in Stockholm's central station would be passed on to Arlanda. The results from this study indicate that underlying factors such as economy, security, seasonal and service in place. The results also show that advertising is an important factor in selecting the destination. The results were analyzed based on different theories of marketing mix and other related theories about advertising. By this study has identified the important factors are the economy; security is the main influence factors. Survey shows that advertising has the fourth place among other factors.

Problem: Betydelsen av ett starkt, välkommunicerat och originellt varumärke kan knappast överskattas i dagens globala marknad. Inom modeindustrin är betydelsen ofta än mer signifikant då varumärket och dess kärnvärden till stor del utgör företagets största konkurrensfördel gentemot konkurrenterna. Frågeställningar: Hur har GANT:s kärnvärden kommit till uttryck i företagets varumärkesreklam från 1980 fram till 2010 och hur har varumärkesreklamen i sin tur påverkat bilden av varumärket? Hur har GANT:s varumärkesreklam förändrats över tid? Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda hur ett framgångsrikt företag inom modeindustrin, GANT, har kommunicerat sina kärnvärden genom reklam mellan åren 1980 till 2010. Undersökningen ämnar även att gå igenom hur reklamen i sin tur har påverkat bilden varumärket samt hur reklamen har förändrats över tid. Metod: Vi har valt att undersöka reklamen och kopplingen till företagets kärnvärden utifrån en kombination av semiotik och retorik. För att få reda på företagets kärnvärden så har vi genomfört en intervju med en företrädare för företaget. Teori: De teoretiska perspektiven i undersökningen utgår från varumärkesteori i allmänhet samt kärnvärden, positionering och marknadskommunikation i synnerhet. Empiri: Vi ämnar studera representationen av GANT:s kärnvärden i sin reklam genom att analysera utvalda reklamuppslag från företagets produktkataloger mellan åren 1980-2010. Resultat: Undersökningen visar att kärnvärdena till viss mån går igen i reklamuppslagen, samtidigt som flera av GANT:s kärnvärden är så abstrakta att de är svåra att definiera och därmed även att identifiera. Den visar också på stora skillnader i reklamen från 80-talet och reklamen idag.