Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier. Den grundläggande idén var att se om hans teorier kunde användas som redskap i bildanalyserna tillsammans med eleverna i skolår sju till nio. Lärare och elever uppfattar och tolkar reklamen de möter från olika perspektiv.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism. Vår undersökning har omfattat barn i 6-årsåldern samt två pedagoger som arbetar i förskoleklass. Dessa har vi intervjuat och observerat för att se om reklam finns i barnens lek och vardag. Undersökningen visade att barn har reklam i sin lek men att den är omedveten, i första hand utgår leken från barns intresse.

Syfte med det här examensarbetet har varit att titta på vad det finns för bilder i de miljöer i skola och fritidshem där ett mer informellt lärande sker. Detta för att undersöka hur arbetet med bilder bedrivs, synen på bilder och bildskapande inom verksamheten och att utifrån ett normkritiskt synsätt titta på hur bilder placeras samt vad som går att se i bildernas innehåll gällande identitetsskapande, genusmönster och reklambudskap. Utrustade med varsin kamera har vi på fyra skolor i Malmö gjort en kartläggning över vilka bilder som finns i de miljöer där fritidshemsverksamhet bedrivs. I vår process har vi arbetat utifrån följande frågeställningar: Vad finns det för bilder i de mer informella lärandemiljöerna i skola och fritidshem och hur placeras bilder i dessa miljöer? Vad går att avläsa i bilderna i korridorer, kapprum och matsalar gällande synen på bilder och bildskapande i skola och fritidshem? Vilka mönster går det att se i bilderna kopplat till identitetsskapande, genus och olika reklambudskap?Vi har arbetat utifrån teorier kopplade till bild, bildanalys och kulturanalys där de flitigast refererade författarna varit Terje Borgersen och Hein Ellingsen. I den forskning vi använt oss av har Rob Barnes varit framträdande gällande synen på bildskapande, Nils Hammarén och Thomas Johansson i fråga om identitetsskapande, Lena Gemzöe och Nina Björk rörande genus och könsroller samt Bo Bergström när det kommer till reklam. Ute på de skolor som vi besökte syntes det tydligt att bilder är ett väsentligt inslag i miljön och bildskapande en viktig del av arbetet i skola och fritidshem. Vi såg mycket som visade på medvetenhet kring vikten av bilder och kreativt skapande men också en hel del tecken på okunskap kring metoder för bildskapande samt tanklöshet i fråga om placering och bildernas innehåll.

Annonsformen native advertising är ett växande koncept i Sverige. Studier har visat att det föreligger svårigheter i att skilja native från redaktionell text, samt att förtroendet till både publicister och journalistik påverkas av den. Samtidigt är annonsformen ekonomiskt framgångsrik vilket underlättat för publicister under den digitala övergången. Ett flertal medieforskare har diskuterat detta dilemma i relation till konsumenternas uppfattning. Även generationstillhörighet har belysts i sammanhanget. Därför undersöker denna studie generationerna baby boomers och millennials uppfattning av native i journalistisk kontext. Detta undersöks genom en fokusgruppstudie bestående av två grupper för att besvara de tre huvudfrågorna 1) identifiering av och 2) inställning till native, samt 3) hur detta påverkar förtroendet för journalistik. Resultaten indikerar en påverkan på förtroendet till journalistiken, oavsett generation. Grupperna skiljer sig dessutom åt i hur de identifierar native, vilket kan bero på generationstillhörighet samt kulturella faktorer.

The study aims to examine the construction of the image of white snus, specifically focusing on the growing trend of female snus use. The analysis will shed light on overall perceptions and attitudes towards white snus, along with its social construction among young adults. The  research questions addressed by the study is: How is the image of white snus constructed in the interaction between media and young adults? How is white snus coded as masculine and feminine? The theoretical framework, comprising decoding of advertisements, the gender system, corporate branding, and femvertising will be applied to answer the questions. Situated within the qualitative research tradition, the study employs a reception analysis through two distinct methods: a semiotic image analysis of snus advertisements and focus group interviews to explore audience interpretations. The results indicate an evolving perception of white snus over time, now integrated into daily life, influenced by changing  gender norms and strategic maneuvers within snus advertising. Diverse media channels and advertising play a central role in shaping these norms and influence how individuals perceive themselves and others. The study establishes a close connection between snus consumption and gender identity, including both subconscious behavioral patterns and more explicit statements and behaviors related to white snus. From a scientific standpoint, the results contribute to the understanding of societal shifts in the perception of white snus, shedding light on the complex interplay between evolving gender norms, advertising strategies and individual behavior.

Denna uppsats granskar hur konsumenter påverkas av reklammusik och sloganer i reklamfilmer. För att få en större förståelse för dessa tekniker har tidigare forskning, samt olika psykologiska fenomen presenterats. Huvudsyftet med denna studie var att ta reda på vilka av dessa tekniker som var mest resultatrik och därigenom skapar den största varumärkesassociationen samt varumärkesåterkallningen. Resultatet av denna studie påvisar att reklammusik, framför allt jinglar, har en större påverkan på konsumenterna. Resultatet visar också att sloganer, måste vara konsekventa och minnesvärda för att deltagarna ska kunna placera ut dessa genom varumärkesåterkallning.

Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Voguerepresenteras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder. Avsikten med denna del var att befria de kvinnliga reklammodellerna från objektifiering, det vill säga ett alternativtbildperspektiv till de befintliga, av hur kvinnor i modemagasinet Vogue gestaltas. Den tredje delen bestod av en receptionsanalys som undergrenats i en gruppintervju där jag undersökte de underliggandefaktorerna till respondenternas tolkning av bilderna. Gruppintervjun behandlar hur kvinnor från olika kulturer ser på konstruktionen av kvinnlighet i reklam, samt vilken betydelse den kulturella skillnaden mellan respondenterna har vid bildförståelse, det vill säga hur de tolkar en och samma bild.I min semiotiska analys kom jag fram till att det inte går att befria den kvinnliga reklammodellen i Vogue ifrån objektifiering eftersom man inte kunde undgå från att framhäva reklammodellernas kroppsdelar, som var de avgörande faktorerna i Vogues reklambilder. I gruppintervjun framgick det attrespondenterna inte var påverkade av sin kulturella bakgrund vid sin tolkning av den kvinnligareklamkvinnan. Det visade sig även att det inte fanns någon kulturell skillnad mellan respondenterna eftersom de är uppväxta i Sverige och därför påverkas de av medierna och vännerna snarare än sin egen kultur.

The aim of this study is to examine how areas such as advertising, graphic design and overconsumption are related to each other. The advertising we see today mostly expresses and glamorizes a lifestyle based on over-consuming. Consumption critical advertising about the consequences of this lifestyle is not really exposed in today's media. The consumption critical magazine Adbusters was chosen for that reason. The method used is semiotic photo analysis of two consumption critical ads from Adbusters. This method was chosen to bring insight to how Adbusters communicates and what the meaning is behind their messages.The critique that Adbusters expresses is analyzed and discussed so that other graphic designers can learn from that to make more responsible choices when designing ads.No concrete suggestion on how graphic designers can take more responsibility was concluded through this study. However, different ideas are suggested for further research.The study resulted in that the graphic designer has an important role in the process of growing the country’s economy when marketing products. By doing that, the standard of living is increased for example. Though, the line between increasing living standards, and the exaggeration of the over-consuming lifestyle in advertising, is quite thin and should be carefully taken in to consideration when working with and designing ads.

Människor utsätts dagligen för tusentals reklambudskap, varav flertalet sållas bort. Budskapen behöver således finna nya vägar mottagaren, något som görs bland annat genom dold reklam i bloggar. Konsumentverket gav i slutet av 2015 ut en vägledning marknadsföring i bloggar och sociala medier, vars syfte var att höja kunskapsnivån kring marknadsföringslagen hos bloggare och som tydliggör att mottagarna ska kunna skilja mellan marknadsföring och övrigt innehåll. Med bakgrund i vägledningen var syftet med studien att undersöka hur bloggar kan användas som verktyg för marknadsföring, hur unga förhåller sig till den dolda reklam som förekommer på bloggar och den problematik som uppkommer på grund av bristande transparens.Undersökningens inledande metod utgjordes av kvalitativa intervjuer med två personer som ansågs ha kännedom om forskningsområdet, för att skapa en bakgrund och en bild av forskningsområdet och dess problematiker. Därefter skickades en enkät ut, baserad på den kunskap som genererats i intervjuerna samt den teori som studerats. Enkätens syfte var att kartlägga ungas medvetenhet och tankar kring Konsumentverkets vägledning, samt att undersöka hur de uppfattar och förhåller sig till dold reklam på bloggar.Resultatet visar att endast en fjärdedel av studiens totala antal respondenter känner till Konsumentverkets vägledning om marknadsföring i bloggar och att ännu färre känner till syftet och innehållet i den. Det visar även att respondenterna känner ett bristande förtroende för bloggare. Respondenterna uppger att de föredrar reklammärkning och transparens i bloggarna i teorin, vilket verkar baseras på en uppfattning kring att det är ”rätt” att reklammärka. Samtidigt verkar de i praktiken inte lägga lika mycket vikt vid reklammärkningen. Slutsatsen är således ett förslag om att sprida vägledningen bland bloggläsarna för att öka medvetenheten bland bloggarna, då det skulle kunna resultera i att läsarna ställer ytterligare krav på bloggbranschen. / People are exposed to thousands of advertising messages on a daily basis, most of which are ignored by them. Therefore, the messages need to find new ways to the recipient, which can be done by hidden advertising in blogs. Konsumentverket published a guidance on advertising in blogs and social media, in 2015. It aimed to raise awareness among bloggers and clarify how to distinguish advertising from other blog content. The aim of this study was to investigate how blogs can be used as marketing tools, how young people relate to the hidden advertising messages on blogs and the problems that can occur because of a lack of transparency.The study initially consisted of interviews with two people who were considered to have knowledge regarding the topic, to create a background and an understanding of the research area and its problems. A questionnaire was then distributed, based on the knowledge generated in the interviews. The objective was to identify young people's awareness and thoughts on Konsumentverkets guidance, and to investigate how they perceive and relate to hidden advertising on blogs.The results show that only a quarter of the total number of respondents was familiar with Konsumentverkets guidance on marketing in blogs and even fewer had any knowledge of the purpose and content. It also shows that the respondents have a lack of confidence in bloggers. The respondents prefer labelled advertising and transparency in blogs, in theory, which seems to be based on an idea around that it is "correct" to label advertising. At the same time, they seem to not put as much emphasis on labelled advertising when they actually read blogs. The conclusion therefore involves a suggestion to distribute Konsumentverkets guidance among blog readers to raise awareness among bloggers, as it could result in readers demanding more transparency regarding labelled advertising in the blog industry.

This essay will examine and analyse the advertising dispute between the dairy company Arla and oat drink company Oatly that played out in Swedish media 2014 and onwards. In this essay six advertisements, three from each company, will be discussed and analysed. The advertisements analysed were all produced through the years 2015-2021. Both TV-commercials and advertising images will be included in the analysis. The advertisements will be examined by a method based on semiotic image analysis and image rhetorics. They will then be compared to each other in search of differences and similarities. The aim for this essay is to answer the following questions: * What design language is used by Arla and Oatly? What themes are conveyed through this design language? * Are there any similarities or differences in the visual design languages of the two companies? * How is the rivalry between Arla and Oatly expressed visually through their advertisements? The analysis concludes that both companies use similar design choices in order to visually remind the viewer of their competitor. Color schemes typically associated with the other company is used in both commercials and advertising images. In the advertisements text is combined with pictures in order to convey a certain message to the consumer. The companies portray their competitor and their products as inferior to their own and shine a negative light on each other by for an example coming up with and displaying fake products visually similar to their competitors or encouraging consumers to flush the competitors products down the drain. Throughout the dispute both parties are seen using new takes on well known Swedish quotes in their advertisements. In the comparing analysis only a few similarities are found. The similarities include the usage of similar motifs and the play on common themes such as solidarity and alcohol consumption. Some of the differences found can be traced back to fundamental differences in the way the two companies see their own businesses. Oatly portrays themselves rather as a positive movement than an actual company and Arla portrays themselves as the obvious choice, both cooler than their competitor and superior when it comes to the taste of their products. The essay also concludes that there is yet no official end to this advertising dispute as Oatly in April of this year launched yet another advertising image referring to their competitor, this time going as far as naming Arla in the text.