Detta är en B-uppsats inom datasäkerhet och datajuridik. Uppsatsen består av först en litteraturstudie. Där tar vi upp vilka hot som finns mot information som hanteras med hjälp av datorer. Med hjälp av olika säkerhetsverktyg ökar man skyddet mot hoten. Vi beskriver de vanligaste verktygen som företag och även privatpersoner använder sig av. Ämnet dataintrång förklaras samt en beskrivning av externt- och interntdataintrång. I och med IT-utvecklingens snabba framväxt och förändringar på samhället ger det nya tillfällen till brott, ökningen av brott kan bero på att det finns en ökad skicklighet hos förövarna samtidigt som skyddet är svagt. Vad lagen säger om IT-brott och vilken lag som hanterar dataintrång tas upp. I empiridelen har vi studerat olika rättsfall för att se hur dataintrång har skett i verkligheten, samt några olika tidningsartiklar som berättar om olika databrott. Uppsatsen avslutas med diskussion, där vi kopplar ihop teorin och empirin med varandra för att få en helhetssyn över valt ämne. Problemet dataintrång är komplicerat och det finns ingen enkel lösning för att motverka att sådana brott sker För att komma åt dem som utför brotten lagen ses över och vad gäller den svaga säkerheten så får datoranvändarna se över skyddet. / This is an essay within computer security and data law. First the essay contains a literature study. There we take up what kind of threats there are against information that handles with the help of computers. With help from different security tools you increase the protection against the threats. We describe the most common tools that companies use and also private persons use. The subject computer-trespass explains and describes internal and external computer-trespass. As the IT-development fast growth and changes on the society it gives new opportunity to crimes, the increase of crime may due on the fact that there is an increased skill within the perpetrators at the same time the protection is weak. What the law says about IT- crime and witch law who handles computer-trespass brings up. In the Empire part we have studying different cases of how computer-trespass has been done in reality, and some different news-articles who tells about different computer-crimes. The essay ends with a discussion, in which we connect theory with empire to get a whole point of view over chosen subject. The problem computer-trespass is complicated and has no simple solution to counteract that those crime happens. To catch those who carry out the crimes the law should be looked over and what concern the weak protection the computer- user must revise the protection.

Världen vi lever i blir allt mer teknisk för var dag som går, men följer vår kunskap med i denna utveckling? Tyvärr är det inte så, allt för få reflekterar över de risker denna utveckling medför samt hur våra lagar appliceras i denna miljö. På grund av detta kan det vara svårt för både unga och vuxna att veta vad som är tillåtet och ej i den teknologins värld. Numera introduceras barn och ungdomar tidigt för tekniken och debuten för deras självständiga användande av tekniken i allt lägre åldrar och har en stor roll i både utbildningen samt för det sociala umgänget. De sociala medierna har blivit en del av ungdomars vardag och detta har medfört att handlingar som näthat dessvärre har ökat.   Vårt mål med arbetet har varit att skapa en dialog om IT-relaterade brott ungdomar emellan, men även för att upplysa äldre generationer om problemet. Det vi kan konstatera är att det definitivt finns ett behov av att informera ungdomar om ämnet, då mer än hälften av eleverna själva (59.2 %) säger att de vill ha en halvdag i skolan om IT-relaterade brott. Elevernas kunskap om IT-relaterad brottslighet varierade mellan åldrarna, de yngsta kände sig säkrare på vad som på Internet är tillåtet och inte medan enbart 60.5 % av de äldsta eleverna kände sig tillräckligt informerade. Ett annat framtaget resultat är att flera av eleverna har en oroväckande inställning till kränkningar och hat på Internet. De menar att det numera sker så mycket och ofta att de inte längre ser det som ett större problem. Dessutom är det inte många som känner sig oroliga för konsekvenserna om de skulle utföra något olagligt via Internet, endast drygt hälften av de äldre.   Omfattningen av vårt arbete är långt ifrån stor då fallstudien enbart genomfördes på en skola, detta då det var den enda skolan som anmälde sitt intresse till att medverka. Trots detta, är resultaten från vår undersökning mycket intressanta och säger även en hel del om hur medvetenheten antagligen ser ut hos många ungdomar idag. / The world we live in is becoming more technological each day that goes by, but does our knowledge follow this development? Unfortunately that’s probably not the case, because it seems that all too few reflect over the risks caused by these developments and how the Swedish laws are applied in this environment. Because of this, it can be difficult for both young and adults to know what is allowed and not in the world of technology. In this modern age the use of technology has its debut in earlier ages and plays a major role in both the education and for social interactions. The social media has become a part of young people's everyday lives and also unfortunately contributed to the increase of actions like hate crimes over the Internet.   The goal of this project was to create a dialogue about cyber crimes among young people, but also to educate the older generation of the problem. More than half of the students involved in our study, (59.2 %), said that they wanted devote some of their time at school to address cyber-crimes. With this at hand we can establish that there definitely is a need to inform young people about this subject. The pupils knowledge about cyber crimes varied between the ages, the youngest were more confident about what they are allowed to do on the Internet or not. While only 60.5 % of the oldest students felt sufficiently informed. Another finding is that several of the students have a disturbing attitude towards not only hate crimes over the Internet but also cyber crimes in general. They are under the impression that because of the increased frequency of the crimes they no longer consider it to be a major issue. Also, if they would perform an illegal act, there are only a few of the students that would worry about the consequences, in this case it was only about half of the older students.   The extent of this study is far from substantial, since the study was limited to one school, this because there was only one of the schools that wanted to participate. Despite that fact, the results from the study are very interesting, and it says a lot about how the mentality towards these kinds of crimes are amongst young people today.

Ansamling av amyloid beta (Aβ) i de extracellulära miljöerna är associerad till många svåra sjukdomar som Alzheimers och ålders-relaterad makuladegeneration (AMD). Amyloider karaktäriseras av att de är olösliga, toxiska mot neuron och orsakar därför svår skada. AMD är den ledande orsaken till blindhet och irreversibelt förlorande av skarp syn då Aβ manifesterar i makula. I AMD orsakar Aβ inflammatorisk aktivitet där det retinala pigmentepitelet bryts ned och ljuskänsliga fotoreceptorer dör genom apoptos. Idag lever ca 150 miljoner människor med AMD där mänga har svårt att utföra vardagliga uppgifter till följd av förlust av skarp syn. Idag är Kongo röd en av de vanligaste metoderna för att visualisera amyloider in vitro. Den patogenes som orsakas av amyloider kan analyseras med immunofluorescens och immunohistokemi. Syftet med studien var att undersöka förekomst av amyloider i samband med celldöd i näthinna från gris, undersöka den patogenes som amyloider orsakar med immunofluorescens och immunohistokemi, samt undersöka om det finns korrelation mellan amyloider och celldöd. Resultatet visade att amyloider var förekommande i näthinnan och hade orsakat celldöd och ansamling av aggresomer. Amyloider och den patologi som orsakats kunde visualiseras i det yttre lagret av näthinnan. / Deposition of amyloid beta (Aβ) in the extracellular environment are associated to some severe diseases, like Alzheimer’s disease and age-related macular degeneration (AMD). Amyloids are characterized by insolubility, toxicity towards neuron and are there-for damaging to tissues. AMD is the primary cause of blindness and irreversible loss of central vision through manifestation of Aβ in the macula. In AMD, Aβ drives an inflammatory action that degenerates the retinal pigment epithelium and cause atrophy of photoreceptors. Today ~150 million people live with AMD where many find difficulties performing everyday tasks due to loss of sharp vision. Congo red is a gold standard for visualizing amyloids in vitro and the pathogenesis caused by amyloids can be analyzed by immunofluorescence and immunohistochemistry. The purpose of this study was to show the presence of amyloids relating to cell death in pig retina, show the pathogenesis caused by amyloids by using immunofluorescence and immunohistochemistry, and investigate whether there is correlation between amyloids and cell death. The result showed that amyloids were present in the retina and caused cell death and gathering of aggresomes. Amyloids and the caused pathology could be visualized in the outer layer of the retina.

Hälso- och sjukvården befinner sig under ett allt större tryck av patienter som söker hjälp på grund av utmattningssyndrom. Kognitiva nedsättningar är en kärnkomponent i utmattningssyndrom och effektiva och korta screeninginstrument för att upptäcka dessa behövs för identifiera tillståndet tidigt. Syftet med föreliggande studie var att utveckla ett modifierat Symbol Digit Modalities Test. De totalt 90 deltagarna bestående av studenter delades in i två grupper efter självskattad utmattning. Tjugofyra individer identifierades i gruppen med låg utmattning och trettiofyra i gruppen med hög utmattning. De två grupperna jämfördes med prestation på testet. Testet bestod av tre block bestående av symboler, neutrala ord och hotfulla ord och vardera blocks testtid var 90 sekunder. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan låg och hög utmattningsgrupp och prestation på testet. Däremot fanns signifikanta skillnader mellan blocken när samtliga deltagares prestation jämfördes. Det modifierade testet lyckas inte att differentiera mellan deltagare med låg och hög utmattning. Resultatet som visade att det fanns skillnader mellan blocken är intressant och visar på att det kan finnas en effekt av uppmärksamhetsvridning som framtida forskning kan bygga vidare på. / The Swedish healthcare system is under increasing pressure from patients seeking help due to fatigue syndrome. Cognitive impairments are a core symptom of the syndrome; effective screening tools to detect cognitive impairment related to fatigue are warranted to identify the condition. The aim of the present study was to develop a modified Symbol Digit Modalities. A total of 90 participants consisting of undergraduate students were divided into two groups after self-assessed fatigue. Twenty-four individuals were identified in the low fatigue group and thirty-four in the high fatigue group. The two groups’ test performance were compared. The test consisted of three blocks consisting of symbols, neutral words, and threat words; the duration of each test block was 90 seconds. The results showed no significant differences between low and high fatigue in terms of performance on the tests. However, there were significant differences across the blocks when comparing all participants' performance. The modified test failed to differentiate between low and high fatigue participants. The result indicating significant differences across the blocks is interesting and shows that there may be an effect of attentional bias that future research can build upon.

Background: Information technology (IT) is today a large part of our everyday life and it is here to stay, develop and become an even larger part of our society. Today's industries are investing to digitize the industry for a sustainable future for both man and the environment. IT-stress begins to become a more familiar concept that emphasizes that we humans are affected by IT. Aim: To investigate industrial workers perceived IT-related stress and whether they feel that education received has been appropriate and that their competence development is enough for managing the implementation of industry 4.0. Method: Inductive approach with exploratory goals. A qualitative semi-structured interview was conducted on 6 respondents followed by a manifest content analysis. Result: The digitization generates several aspects that affect the individual and can lead to stress. Conclusions: More research is needed to ensure how implementation of industry 4.0 can be done with reduced IT-related stress / Bakgrund: Informationstekniken (IT) är idag en stor del av vår vardag och den är här för att stanna, utvecklas och blir en ännu större del av vårt samhälle. Dagens industrier satsar idag för att digitalisera industrin för en hållbar framtid för både människan och miljön. IT-stress börjar bli ett mer känt begrepp som understryker att vi människor påverkas av IT. Syfte: Undersöka industriarbetares upplevda IT-relaterade stress och om de upplever att kompetensutvecklingen varit ändamålsenlig för att hantera implementeringen av industri 4.0. Metod: Induktiv ansats med explorativa mål. En kvalitativ semi-strukturerad intervju utfördes på 6 respondenter därefter en manifest innehållsanalys. Resultat: Digitaliseringens förändringar medför flera aspekter som påverkar individen. Slutsats: Mer forskning behövs för att säkerställa hur implementering av industri 4.0 kan ske med minskad IT-relaterad stress.

This study aims to gain deeper insights in digital technology supported teaching in Swedish early childhood education (ECE) settings. Introduction of digital goals in Swedish ECE curriculum obliges preschool teachers to integrate digital technologies into educational practices and calls for a relevant definition and a defined content for this teaching area. By examining teachers’ perspectives, this thesis contributes to obtaining valuable experience-based knowledge that can eventually fill the existing research gap.   In a curriculum context, digital technologies have traditionally been associated with technology as a teaching tool, while digital goals (i.e., training children’s digital competence) redefine technology as a teaching content. However, integrating digital technologies in educational practices is still reported to be a challenge, and preschool teachers demonstrate ambivalent attitudes towards use of digital technologies in play-based pedagogy. Previous research has shown that to embed technologies in preschool practices, teachers need to enhance their technological knowledge, which involves a complex coupling between technical knowledge and pedagogical expertise. In the study, eleven preschool teachers were interviewed. A phenomenographic approach was used to identify and analyze the teachers’ conceptions. As a result, several categories related to digital technology use were discerned in teachers’ descriptions. Teaching situations were identified within both planned and spontaneous activities whilst activities for entertainment, relaxation and staff relief were referred to as mere “media consumption”. Paradoxically, nearly all teachers define digital technology supported teaching as a goal-directed, planned and adult-led activity. However, plenty of examples given by the teachers show that situations originating from spontaneous use of digital technology, particularly tablets, play an essential role in everyday teaching practices. Such a rigid understanding of the teaching concept on a definition level may have a counterproductive effect on ECE task with a traditional focus on child-initiated, spontaneous activities.  Other findings show that various combinations of hard- and software (apps) may offer teachers multiple teaching options. However, lack of time and technical knowledge in one group of teachers is reported to lead to a scarce use of technologies. In most examples, digital technology is described as a teaching tool for training language, science, mathematics, or arts, while technology as a content is seen as a challenging task and focuses mainly on introducing programmable toys. The teachers describe several examples where technology does not align with their didactic intentions. However, tablet with Google Search is the technology that demonstrates both frequent and organic use. Providing immediate answers on the screen, tablets enable to capture children’s spontaneous questions and, at the same time, support teachers’ educational goals. The preschool teachers’ critical observations and didactic value judgements can contribute with a more nuanced view on what a particular digital technology makes possible in a certain teaching situation.   Key words: early childhood education (ECE), preschool, digital technology supported teaching, digital competence, tablet, phenomenography, teachers’ beliefs. / Studiens syfte är att bidra med fördjupad kunskap om undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan. Två uppdrag i den reviderade läroplanen Lpfö18 – undervisningsuppdraget och digitaliseringsuppdraget ­­- innebär att alla förskollärare har ansvar för att organisera undervisning som inkluderar digitala tekniker. Vad som ingår i denna undervisning och hur den ska bedrivas är dock inte självklart. Genom att undersöka förskollärares perspektiv kan studien bidra med att mejsla ut professionskunskap i detta innehållområde och ge viktiga insikter för både praktiken och den fortsatta forskningen.     Den digitala teknikens funktioner i förskolans läroplan formuleras på två skilda kvalitativa sätt: som ett verktyg för att nå ett visst mål eller som ett mål i sig, i syfte att utveckla barns digitala kompetens. Förskolan och digitala tekniker kan beskrivas ha en ”problematisk relation” där många förskollärare fortfarande känner sig oförberedda och tveksamma inför integreringen av digital teknik i lekbaserad pedagogik. Tidigare forskning visar att förskollärare behöver både teknisk och didaktisk kompetens kring användandet av en viss teknik.  Studien utgår från den fenomenografiska ansatsen som ett sätt att närma sig fenomenet undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan och baseras på intervjuer med 11 förskollärare. Flera kategorier har urskilts som representerar hur undervisning och andra aktiviteter relaterade till digitala tekniker beskrivs av förskollärarna på kvalitativt olika sätt.  Undervisningssituationer identifierades inom både planerade och spontana aktiviteter medan underhållande, avkopplande och avlastande aktiviteter uppfattades endast som tidsfördrift och ”konsumtion” av digital teknik. Förskollärares definition av undervisning relaterad till digitala tekniker som en målstyrd, planerad och vuxenledd aktivitet står i stark konstrast till många exempel där det återkommande lyfts spontana aktiviteter. En sådan rigid förståelse av begreppet undervisning i förskolan kan verka kontraproduktivt och bidra till en skolifiering av förskolan.  Ett annat resultat visar att olika kombinationer av hård- och mjukvaror (appar) i olika sammanhang erbjuder varierande, multipla användningsområden i undervisningen. Samtidigt uppges brist på tid och teknisk kunskap orsaka en begränsad användning av teknik i en grupp lärare. Medan digitala tekniker som ett verktyg beskrivs med fördel användas i naturvetenskapliga projekt, skapande och språkarbete, refererar de flesta förskollärare endast till programmerbara robotar som exempel på digitala tekniker som ett mål, vilket endast utgör en del i det arbetet. Studiens resultat visar att digitala tekniker inte alltid lyckas ge stöd åt förskollärarnas didaktiska målsättningar. Samtidigt är datorplatta med sökmotor Google ett exempel på teknik som både används frekvent och organiskt, dvs. i harmoni med barnens idéer och förskollärarens didaktiska intentioner. Med hjälp av sökmotorn får förskollärare och barn en omedelbar tillgång till information vilket skapar ett konstant flöde av barnens spontana frågor och svar från datorplattan som kan läsas eller visas direkt. Studiens resultat innebär att förskollärares observationer och kritiskt didaktiska reflektioner kan ligga till grund för vad som faktiskt blir möjligt att erbjuda barn i undervisning.

This thesis investigates how site-specific art manifest itself in different ways, specifically in the biennial format. The focus is on the Luleå Biennale, one of Scandinavia's oldest biennales that returns every two years. Through a case study of four different works of art from two of the biennale's editions, two from the year 2018 and two from 2020, I want to broaden the understanding of the concept of site specificity and how to curate such an exhibition. The theory is based on Miwon Kwon's One Place to Another: Site-Specific Art and Locational identity (2004) and Nick Kaye's Site-Specific Art: Performance, Place and Documentation (2000) which deal with the concept of site specificity and its various expressions. The questions that arose were centered around research, audience and how art activates the place. Through my investigation, I came to the conclusion that all four artworks are strongly connected to their context, not only the context of the biennial but also the physical location they treated, and that a long process of research made the groundwork for this. One of the works was not newly produced for the place in which it was exhibited, but was realized by translating its original meaning to the place of the biennale with the help of curatorial work. I also come to the conclusion that the audience is of great importance in realizing these site-specific works of art exhibited in places that are otherwise not accessible to the public. The biennale opens up new places and memories. / Denna uppsats är en undersökning av hur platsspecifik konst kan uttrycka sig på olika sätt och specifikt hur det kan se ut i biennalformatet. Fokus ligger på Luleåbiennalen, en av Skandinaviens äldsta biennaler som återkommer vartannat år. Genom en fallstudie på fyra olika konstverk från två av biennalens utgåvor, två från år 2018 och två från 2020, vill jag vidga förståelsen för begreppet platsspecificitet och hur man curerar en sådan utställning. Den grundläggande teorin utgår från Miwon Kwons One Place to Another: Site-Specific Art and Locational identity (2004) och Nick Kayes Site-Specific Art: Performance, Place and Documentation (2000) som behandlar begreppet och dess olika uttryckssätt, vilket ledde till frågor kring research, publik och hur konsten aktiverar platsen. Genom min undersökning kommer jag fram till att alla fyra konstverk är starkt kopplade till sin kontext, inte endast kontexten av en biennal men även den fysiska platsen de behandlar, samt att en lång process av research har lagt grunden för detta. Ett av verken var inte tillverkade för platsen som den ställdes ut på men blev ändå realiserad genom att dess ursprungliga mening översattes till platsen för biennalen, detta med hjälp av curatoriskt arbete. Jag kommer även fram till att publiken utgör en viktig del för att realisera dessa platsspecifika konstverk som ställts ut på platser som annars inte är tillgängliga för allmänheten. Biennalen möjliggör besök av nya platser och minnen.