Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vad lärare uppfattar som kränkningar från elever. Jag vill även undersöka hur lärare bedriver förebyggande arbete mot kränkningar och hur kränkningar från elever påverkar lärare. För att få lärares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer.   Studien visar att lärare upplever att kränkningar från elever består av fysiska angrepp såväl som psykiska. Undersökningen visar att lärarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta kränkningar är skapandet av goda relationer med eleverna. Lärarna påtalar hur viktigt det är att inse att kränkningar kan ske när eleverna är i obalans, har problem utanför skolan eller känner sig osäkra.    Sammanfattningsvis kan sägas att kränkningars påverkan på lärare kan leda till problem, då kränkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lärare blir utmattade.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet. Enkäten bestod av totalt 36 frågor varav fyra stycken berörde elevernas bakgrund och resten olika fenomen inom Perssons maktbegrepp. Eleverna fick svara på påståenden på en värdeskala. Genom att gruppera dessa frågor inom de olika maktfenomenen har vi genom medianer analyserat materialet för att besvara syftet. Databearbetningen skedde i statistikprogrammet SPSS v.21. Resultatet visar att eleverna sällan upplever att de blir tvingade att göra saker i skolan men att det förekommer. Det finns en relativt stor grupp som aldrig väljer att göra motstånd när de utsätts för maktutövning från lärare. Vi har vidare funnit att eleverna upplever sin relation till andra elever mer samtyckeorienterad och lyckas i större utsträckning uppnå sina mål samt ta initiativ till maktutövning än i sin relation till lärare. Slutsatsen av studien är att en så pass stor andel av eleverna aldrig gör motstånd mot sina lärare och bara ibland uppnår sina mål mot läraren är problematisk. Detta med tanke på att medborgare i vårt samhälle behöver förmågan att kunna kritiskt granska och göra sin röst hörd när det behövs.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med studien var att undersöka sex gymnasielärares uppfattning om och arbetemed, relationer till elever och hur de sex lärarnas uppfattning och relationsarbeteförhöll sig till relevant forskning om lärares relationsarbete. Syftet var också att tolkakvaliteten på lärarnas egenrapporterade uppfattning om relationsarbetet utifrånAspelins teori, där kvaliteten antingen kan tolkas som en första nivå/relationellttillvägagångssätt eller tolkas som en andra nivå/relationellt förhållningssätt, Skolverket (2017) och Aspelin (2013).Metoden som använts för att undersöka lärarnas uppfattning om och arbete medrelationsskapande till eleverna var kvalitativa intervjuer i semistrukturerad formutifrån en övergripande frågemall.Resultatet visade att alla sex intervjuade lärare hade ett medvetet förhållningssätt ochett medvetet arbetssätt i relationsskapandet till eleverna. En försiktig tolkning avintervjuerna utifrån Aspelins modell visade att två lärare gav uttryck för en kvalitet pårelationen som kan tolkas som den första nivå/relationellt tillvägagångssätt och deövriga lärarnas relationsarbete som en uttalad ambition att möta eleven på en andranivå/relationellt förhållningssätt. Slutsatsen som kan dras av resultatet från intervjuerna med de sex gymnasielärarnastämmer överens med aktuell forskning på området, nämligen att relationer iundervisning är mycket viktigt och att de intervjuade lärarna i studien är mycketmedvetna om sin roll i det relationsskapande arbetet och agerar därefter.

Syftet med denna studie är att undersöka de funktionshindrade elevernas tankar om sina relationer och lärarnas och föräldrarnas syn på dessa. Huvudsyftet är att utifrån både elevernas och de vuxnas åsikter och tankar belysa de vuxnas förhållningssätt till funktionshindrade tonåringarnas relationer och det känslomässiga livet, samt att tydliggöra denna.Arbetet bygger på ett antal kvalitativt genomförda intervjuer av särskoleelever, deras lärare och föräldrar till barn med funktionshinder. Anledningen till att jag valt kvalitativ undersökning är att jag ville ta reda på informanternas upplevelser och tankar kring det temat jag skriver om. Resultatet visar att eleverna är ganska nöjda med sin tillvaro. Att umgås upplevs som trevligt och viktigt men eleverna är också ibland ensamma vilket de accepterar och även tycker om. Lärare har både erfarenhet och kunskap om funktionshindrade tonåringar, och arbetar medvetet med att stärka dess självkänsla. Målet är att eleverna ska utvecklas till självständiga individer. I särskolan arbetas mycket med att fysiskt integrera särskoleeleverna med de övriga för att på så vis undvika missförstånd och utveckla förståelse eleverna emellan. Familjen betyder mycket för tonåringarna och är ofta deras fristad. Föräldrarna har stor kunskap om sina barn och är villiga att stötta. Föräldrarna är märkbart oroliga för sina barn men ser moget och realistiskt på framtiden. De är införstådda med att det kommer att krävas en insats och mycket stöd från deras sida och det kommer de att bistå med. Det finns, trots alla svårigheter, mycket optimism och vilja att göra sitt bästa i syfte att stärka dessa ungdomar i att bli starka och självständiga individer som förhoppningsvis kommer att kunna ingå och hantera sina relationer själva.Mycket forskning behövs för att ytterligare belysa denna problematik med känslor och kommunikation hos funktionshindrade tonåringar, vilket skulle i förlängningen leda till större förståelse för olikheter i samhället samt bättre redskap för hantering av de uppkomna svårigheterna.

Hur elever i år fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlärning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det är med goda relationer till såväl pedagoger som kamrater.

<p>Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel. Diskussionen tar upp huruvida resultatet beror på arbetarnas avsaknad av kontroll- och utvecklingsmöjligheter och det föreslås att detta kontrolleras i vidare forskning.</p>

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel. Diskussionen tar upp huruvida resultatet beror på arbetarnas avsaknad av kontroll- och utvecklingsmöjligheter och det föreslås att detta kontrolleras i vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring hur de arbetar för att främja och skapa förutsättningar för goda relationer. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare1 och deras utsagor kring hur arbetet med sociala relationer på fritidshemmet sker. Fritidslärarna arbetar på två olika skolor och har varierande arbetslivserfarenhet inom fritidshemmets kontext. Som teoretisk utgångspunkt används lärares relationskompetens och relationell pedagogisk förmåga (Aspelin, 2018). I resultatet framkommer att ett vanligt förhållningssätt fritidslärarna resonerar kring att de arbetar utifrån när det kommer till hur de pratar om goda relationer i verksamheten, är att utgå från skolans och fritidshemmets gemensamma värdegrund. En annan aspekt att lärarens engagemang i verksamheten är avgörande för hur relationsarbetet går till. För att främja och skapa förutsättningar för goda relationer initierar fritidslärare ofta planerade aktiviteter och lekar. När det gäller relationsarbete är det fritidslärarna som är med på planeringen ansvariga för att föra det vidare till de andra som jobbar i verksamheten. I arbetet med relationer är det enligt fritidslärarna en viktig aspekt att vara delaktig i samt stötta elever i deras relationsskapande.

Sammanfattning Titel: Konflikt, vad händer med revisor-klient relationen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annika Milgunoff och Jessica Wass Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016– Januari Syfte: Det är sparsamt med tidigare forskning om hur revisorer upplever att klientrelationen påverkats vid en revisionsrelaterad konflikt. Vi vill belysa tio revisorers personliga uppfattning om hur deras klientrelationer har påverkats då de stått fast vid sin professionella åsikt. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vi har använt en abduktiv ansats för att tolka och analysera svaren. Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att respondenterna anser att de flesta motsättningar som uppstår löser sig genom god kommunikation och blir på så vis aldrig någon konflikt. När en motsättning ändå resulterar i en konflikt har relationen försämrats efteråt i de fall där relationen redan från början var dålig. I de fall där relationen ansågs god innan konflikten upplevs relationen oförändrad eller förbättrad efteråt. Förslag till fortsatt forskning: Tydligare fokus på situationer som revisorerna relaterar till motsättningar och meningsskiljaktigheter. Utförande av studien så att fler respondenter har en erfarenhet av påverkan på relationen. Uppsatsens bidrag: Relationen mellan revisor och klient försämrades när relationen var dålig redan före konflikten. Studien visar också att revisorn var nöjd med det utfallet då kunden ansågs utgöra en risk. Om relationen ansågs god före konflikten, blev relationen oförändrad eller förbättrad efter en konflikt. Vetskap om att relationen kan stärkas är positiv kunskap för en revisor som värnar sitt oberoende. Nyckelord: Revisor- klient konflikt, relationer, oberoende, påverkan / Abstract Title: Conflict, what happens to the auditor-client relation? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annika Milgunoff and Jessica Wass Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: Previous research on auditor perceived effects on the client relationship in an auditor-conflict issue, is sparsely represented. We aim to shed light on ten auditor’s personal opinion about the impact on their client relationships when maintaining a professional judgement. Method: We have used qualitative interviews in a semi structured form. We have had an abductive approach to understand and analyze the answers. Result &amp; Conclusions: The results show that respondents believe that most of the disagreements that arise were dissolved through good communication. When the relationship was poor to begin with, a conflict made it even worse. When the relationship was good to begin with the relationship was either unaltered or improved afterwards. Suggestions for future research: A more direct focus on situations that the auditors consider related to disagreements and difference in opinion. Perform a study where more respondents have experiences on the impact on the relationship. Contribution of the essay: The study shows that the auditors where content with the outcome as the client was considered being a risk. If the relationship was considered good before the conflict, the relationship remained unchanged or improved afterwards. Knowing that the relationship can be strengthened is positive knowledge for an auditor who cherishes their independence. Key words: Auditor-client conflict, relations, independence, impact.