No description available.

No description available.

De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa en trygg och utvecklande miljö med potential för en framgångsrik genuspedagogik.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet. Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall. De fem storbankerna Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har agerat respondenter. Efter sammanställningen av empiriunderlaget jämfördes svaren mot den teoretiska referensramen. Påträffade samband och avvikelser mellan empiri och teori har i ett logiskt resonemang fått utgöra studiens analys. Slutsatser: Resultatet av studien visar att studiens respondenter i kreditbedömningsprocessen beaktar avsevärt fler faktorer, som teoretiskt benämns intellektuellt kapital, än vad de är medvetna om. Intellektuellt kapital har därmed en anmärkningsvärd inverkan på kreditbeslutet, även om det inte enskilt är avgörande för beslutet. Vidare visar studien att den främsta problematiken med intellektuellt kapital i kreditbedömningsprocessen rör värderingssvårigheten. / Background and problem: There is a problem in the credit valuation process relating to the difficulty of estimating the value of a company and its repayment ability. Generally organizations are valued by their financial statements but since financial statements not always include intangible assets in forms of intellectual capital an information asymmetry is created. The information asymmetry may be a reason for an incorrect assessment of a company’s risk exposure and future development and thus to a refusal of sought credit. Researchers blame the accounting system but we wish to raise the question whether the problem also may lie in the credit valuation process. Aim: The purpose of this master thesis is to investigate how banks treat intellectual capital in knowledge-intensive firms in a credit valuation process. The aim is to describe, interpret and reflect around the credit valuation process in order to demonstrate the importance of intellectual capital for the credit decision. Method/Empirical data: The study was conducted as a qualitative study based on interviews and case studies. Five of the largest banks in Sweden - Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank - have acted as respondents. After compiling the empirical material the responses were compared with the theoretical framework. Located relations and differences between empiricism and theory constitute the analysis of the study. Conclusions: The results of this study show that the respondents in the credit valuation process examines significantly more factors, which in theory is defined intellectual capital, than they are aware of. Intellectual capital has thus a remarkable impact on the credit decision, although it does not individually determine the decision. The study also shows that the main problem with intellectual capital in the credit valuation process is the difficulty of valuation.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

I dagsläget finns det ett stort gap mellan det bokförda värde till vilket organisationer värderar sina tillgångar och det marknadsvärde till vilket organisationerna är värderade. Vad detta osynliga värde består av kan delvis beröra något som teoretiker och praktiker kommit att kalla intellektuellt kapital (IC). IC består av bland annat anställda, kompetens, strukturer, system, kundbaser och relationer. I dagens kunskapsföretag kan detta omfatta stora delar av företagens tillgångar. Anledningen till att detta gap uppstår beror till stor del på en problematik att värdera dessa tillgångar inom IC med det nuvarande ramverket för redovisning. Då det inte existerar några lagar gällande hur IC ska redovisas har företagen hamnat i en situation där detta sker genom frivillig redovisning. Detta tar sig i uttryck på olika sätt, vilket skapar spretiga presentationer inom ett redovisningsfält som annars styrs av en röd tråd och kontinuitet. Ett kommunikationsmedel som kommit att användas för att presentera information om IC är årsredovisningen.Syftet med denna studie är att undersöka hur, i termer av omfattning, företag inom rekryterings- och bemanningsbranschen presenterar information om IC i sina årsredovisningar. För att studera IC används begreppen humankapital, strukturkapital och relationskapital vilka utgör en väl vedertagen uppdelning. Dessa bryts ned i ett antal indikatorer vilka undersöks. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en kvantitativ innehållsanalys. Detta med bakgrund av att det är ett effektivt medel för att studera mönster i kommunikation och göra bedömningar av förmedlad information.Resultatet från studien talar för att relationskapitalet är det som generellt rapporteras mest, följt av humankapital och slutligen strukturkapital. Det framgår att samtliga företag redovisar information om IC i sina årsredovisningar, och samlat utgör medelvärdet och medianen för redovisningen över hundra rapporterade indikatorer per företag. Det förekommer vissa skillnader mellan vilka faktorer som mest frekvent redovisas hos företagen, där exempelvis två av företagen redovisade humankapital mer och några andra företag redovisade betydligt mycket mer IC generellt. Resultaten diskuteras utifrån ett antal redovisningsteoretiska utgångspunkter och det framgår att det skulle kunna röra sig om geografiska och nationella skillnader. Det som slutligen kan fastslås är att företagen tycks lägga stort fokus på att redovisa information om kunder, anställda och olika partners. Det var vanligt förekommande att olika nöjdhetsindex presenterades för att visa hur bra dessa behandlas. Det som var utmärkande inom redovisningen av strukturkapitalet var att företagen lade mest vikt på att redovisa information om kultur inom organisationerna. / There is a significant gap between the book value in which companies’ valuate their assets and the market value. What this invisible value consists of is something that theorists and practitioners are calling intellectual capital (IC). IC contains information about employees, competence, structures, systems, customer base and relations, to mention a few. In today’s knowledge-based companies, the IC is often a vast part of a company’s assets. The reason this gap exists is because of shortcomings in today’s restrictions and laws within accounting. Because there are no laws regarding how the IC should be reported, companies have found themselves in a position where this occurs through voluntarily disclosure. This is expressed in different ways, which creates straggling presentations of IC within an otherwise structured accounting field. A mean for communication of companies’ IC is through the annual report.The purpose of this study is to examine, in terms of the extent, how companies within the recruitment and staffing industry presents information about IC in their annual reports and to compare the companies to each other. To study IC, the terms human capital, structure capital and relational capital is used. These are broken down into several indicators that are examined. A quantitative content analysis is used as a research method to answer the research question. This is used because of its efficiency in studying patterns in communication and later drawing conclusions about a given set of information.The result of the study proves that the relational capital is what is most frequently reported, followed by human capital and lastly structure capital. It appears that all companies disclose information about IC in their annual reports, and that together the mean and median of indicators reported exceeds one hundred. However, there are a few differences among the organizations regarding the most frequently reported factors. For instance, two of the companies reported most of human capital, while other reported more IC in general. The results are discussed from an accounting theoretical approach, and factors including geographical and national differences seem to influence the IC reporting. What is finally concluded is that companies tend to put focus on reporting information about customers, employees, and partners. It was common that companies disclosed information about indexes where employee, customer and partner satisfaction was highlighted. What was remarkable within the disclosure regarding structure capital was that the companies focused mostly on information about the culture within the organizations.

Titel: Svenska företags redovisning av intellektuellt kapital i spåren av covid-19-pandemin -En kvantitativ studie av 120 börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Lindström och Saga Djäkner Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023 - maj Syfte: I början av år 2020 drabbades världen av en pandemi som haft betydande påverkan på stora delar av samhället, såväl människor som företag. I svåra ekonomiska tider kan företagen behöva framhäva andra kvalitéer inom bolaget än de finansiella. Tidigare forskning visar hur redovisningen av intellektuellt kapital ökat under ekonomiska kriser, som finanskrisen eller generellt under en lågkonjunktur. Vi såg därför en möjlighet att bidra till att fylla ett kunskapsgap och undersöka om covid-19-pandemin har fått företagen att öka eller minska sin redovisningsmängd av intellektuellt kapital. Syftet med studien är därmed att utifrån finansiella rapporter undersöka om den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag har minskat eller ökat på grund av covid-19-pandemin. För att uppfylla syftet har vi formulerat två frågeställningar som vi besvarat i studien. Metod: Metoden vi har tillämpat i denna studie är en kvantitativ metod. En innehållsanalys har använts genom ett index av sökord och kodning. Därefter har det genomförts en korrelationsanalys mellan de oberoende variablerna bransch och företagsstorlek. Därefter har vi utfört två multipla regressionsanalyser mellan beroende variablerna (redovisningsmängd 2019 samt 2021) och de oberoende variablerna. Datan för studien har samlats in genom Nasdaq där studien har begränsats till svenska företag noterade på Stockholmsbörsen som har sina årsredovisningar tillgängliga på engelska för år 2019 respektive 2021. Resultat och slutsats: Slutsatsen för studien är att redovisningen av intellektuellt kapital har ökat mellan år 2019 och 2021. Det går däremot inte att fastställa att ökningen är helt eller delvis på grund av coronapandemin. Studien påvisar ett statistiskt säkerställt samband mellan företagens storlek och deras benägenhet att redovisa intellektuellt kapital. Ett statistiskt säkerställt samband fanns däremot inte mellan branschen respektive företag var verksam i och deras redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat anser vi kan hjälpa företag att få en ökad kunskap om ämnet intellektuellt kapital och därtill hur redovisningen av fenomenet kan utgöra en fördel för företagen, speciellt under en finansiell kris. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat ser vi en möjlighet för framtida forskning att bygga vidare på vår studie och utföra en kvalitativ studie där företagen själva får motivera anledningen bakom ökad redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Ännu ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns ett samband mellan försämrad lönsamhet och högre redovisningsnivå av intellektuellt kapital. / Title: Swedish companies level of disclosure regarding intellectual capital in the wake of the covid-19-pandemic - A quantitative study of 120 listed companies. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Hanna Lindström and Saga Djäkner Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: Early year 2020, the world experienced the beginning of a pandemic. Since then, this pandemic has had a major influence in the life of both humans and cooperations. Companies were forced to adjust their way of doing business, creating safe working environments but also cutting down operations and workforce. At the same time, a crisis could also mean a need to highlight other qualities than just financial, as the latter tends to underperform. Previous research has proven an increase in the level of disclosure of intellectual capital following a financial crisis. This pandemic could be seen as a new phenomenon, therefore we found a possible knowledge gap to fill by examining if the covid-19-pandemic affected the level of disclosure regarding intellectual capital. The purpose of this study is therefore to investigate, based on annual reports, whether the voluntary intellectual capital disclosure of Swedish listed companies has increased or decreased due to the covid-19-pandemic. To fulfill our purpose, two research questions were defined and later on answered.  Method: We applied a quantitative method with the data collected from companies on Nasdaq Stockholm. A content analysis were performed by using indexes of keywords and coding. We carried out a correlation analysis between the independent variables in order to facilitate a multiple regression analysis of the disclosure level due to size or industry in 2021 as well as 2019. The study has been limited to listed Swedish companies that have had their annual reports for 2019 and 2021 available in English. Results and conclusions: We found that the disclosure level of intellectual capital increased from 2019 to 2021. Although it cannot be determined that the increase is entirely or partly due to the covid-19-pandemic. The study shows a statistically reliable relationship between the size of the companies and their disclosure level of intellectual capital. However, a statistically reliable relationship could not be found between the companies disclosure level and theindustries they operate in. Contribution of the thesis: We believe that the results of the study could help companies gain an increased knowledge of the subject of intellectual capital and, in addition, how the disclosing level could act as an advantage for companies, especially during a financial crisis. Suggestions for future research: Based on the result of this study, we see an opportunity for future studies to conduct a qualitative study where the companies themselves can explain the reason behind the increased disclosure level of intellectual capital. Another suggestion may be to examine whether there is a relationship between declining profitability and a higher level of intellectual capital disclosure.