Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut: Hur ser undervisningsmiljön ut? Vilka är det som sköter undervisningen? Hur går kurserna till? Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut? Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet? Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94? / Uppsatsen är inte helt komplett i föreliggande form.

Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna. För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna. De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad som ligger bakom beslutet att välja ett liv inom en religiös traditionsbunden systerorden, i dagens samhälle där individualism, kommersialism och sekulära värden dominerar. Genom ett fokus på systerorden Daughters of Saint Paul och en kvalitativ analys av publicerat material i form av boken Millennial Nuns- reflections on living a spiritual life in a world of social media, samt det material de själva publicerat under hashtaggen #medianuns på plattformen Instagram, var syftet att försöka uttyda vilka motiv och drivkrafter som legat bakom systrarnas beslut att välja ett vigt religiöst liv där löftet om avhållsamhet, fattigdom och lydnad avges. Syftet har även varit att utröna vilka värden och normer dessa kvinnor ut millenniegenerationen vänder sig till respektive ifrån när de väljer ett liv som syster. Zygmunt Baumans perspektiv, genom boken Liquid Modernity, har tillsammans med tidigare forskning inom religionssociologi och religionspsykologi agerat som guide och tolk till det moderna samhället och i utforskandet av systrarnas bakgrund och omständigheter. Resultatet av undersökningen tyder på att gemenskap och det kollektiva gemensamma syftet, i form av Daughters of Saint Pauls mission genom diverse medier, är av större vikt än ett fokus på individualism. Att tydliga ramar i ett dogmatiskt religiöst sammanhang med ledarskap och vägledning i form av katolska kyrkans lära, vigningslöftets betydelse och en vilja att dedikera sitt liv till en gudsgestalt, väger tyngre än tvåsamhet, karriär och ett individfokus.

This interview study examined the religiosity of eight Ukrainian refugees. The aim of the bachelor thesis was to study how religiosity and religious commitment are affected as a result of war and flight. The data was collected through eight semi-structured interviews and then analyzed based on previous research and theories, like Charles Glock´s theory of deprivation and Peter L. Berger and Thomas Luckmanns theory of plausibility structure. The results of the study showed that no one lost their faith in God due to the war, the escape and the arrival in Sweden. For some of the refugees, faith in God had become stronger and religious commitment had increased. This can be explained by the theories about deprivation and change in plausibility structure. The distinguishing feature of the study was that the bomb shelters in Ukraine became a place for faith in God, even for people who had not been religious believers before. The confined place, the physical proximity to other people, the collective in prayer created an important community for the affected people. People who were not believers before the war did not develop a religious faith after the escape. The conclusion of the study was that faith in God becomes tangible in war-torn situations where people fear for their lives. Religious affiliation and community was important for the Ukrainian refugees and was shown for example through increased church involvement in Sweden to find comfort and meaning.

Does mediation via the Internet contribute to the use of the Bible as a cultural resource, and if so does this contribute to other ways of relating to the Bible as an authority? This is investigated in three steps. Firstly, quantitative survey data concerning Bible reading and other forms of contact with the Bible as well as attitudes to the Bible are scrutinized for variation over time and generational differences. Secondly, patterns of use on a Swedish Christian ecumenical web site on the Bible targeted at teenagers are explored. Thirdly interviews with young users of this web site are assessed in terms of detraditionalization. Earlier results emphasizing the privatizing effect of the mediation of religion are complemented by considering a cultural component against which the individual relates to religion in a manner which is both private and social. This study supports the findings of earlier studies on the Internet and religion, as to the significance of factors such as offline experiences of religion, attitude to pluralism, and technical features online. This study adds to those results by exposing how these features come into play in the use of a Christian website, and that such a site may also work as an arena for young people from diverse religious backgrounds. Thirdly, the role of the mediation of religion via the Internet for religious and social change is understood in a reciprocal manner: the Internet is a product of a time of insecurity, an agent contributing to this insecurity, as well as a cultural response to this insecurity. It is argued that the use of the studied website can be seen as detraditionalization, in terms of weakening of traditions and individualization of religion. The concept virtual plausibility structure is suggested for understanding the role of the Internet in between the individual and the social in late modernity.

<p>Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut.</p><p>De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna.</p><p>Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts<strong>. </strong>Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.</p><p> </p>

<p>The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the “translation” of Bellahs theory does not come without problems. A methodological discussion concludes with methods focusing on national self-conceptions. Through this method, the Swedish social democratic notion of the “folkhem” can be related to the notions included by “the American way of life”. The “folkhem” as well as “the American way of life” includes ideas of the nation, made up by specific historical events, in both nations. Those ideas are vital parts of the national self conception in both nations. Historical premises are constantly reborn through the rhetorical reinterpretation, and through the eyes of Bellah, the notion of the folkhem creates a national embracive, ethical value system. The notion of the folkhem still is viable in the Swedish society. Contemporary use of the folkhem-notion is discerned by the threats of globalization and neoliberlismic tendencies. In the light of these threats, the folkhem-notion includes the preservation of Puritanism ideals.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats handlar om sambandet mellan kvinnor och New Age-rörelsen och om kvinnor är överrepresenterade i denna rörelse. Som utgångspunkt för detta arbete har jag studerat litteratur angående livsåskådning både historisk och nutida. Jag har vidare gjort två intervjuer med en Reikihealer och en aromamassageterapeut i Gävle för att ta reda på ifall kvinnor är överrepresenterade som kunder hos dem och vad det kan bero på, i så fall.</p><p>New Age-rörelsen är en synkretism, det vill säga en blandning av många religioner, så det finns en historisk bakgrund till dessa religioner vilket kortfattat tas upp i uppsatsen. Definitionen av vad New Age kan vara för den som är utövare samt vad forskare tycker belyses även i uppsatsen och diskuteras, eftersom definitionen är omdiskuterad. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att ta reda på om kvinnor är en dominerande grupp inom New Age-rörelsen och varför det kan vara så.</p><p> </p>

<p>I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.</p><p>Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.</p><p>Några frågor som kommer att behandlas är :</p><p>Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?</p><p>Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?</p><p>Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?</p>

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.</p><p>Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;</p><p>· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?</p><p>· Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?</p>