In Stockholm, there is a great shortage of supply on the housing market and many newly established on the market find it hard to find a home. During 2014 the Planning and building act was changed, allowing for a new kind of small buildings, so called Attefall-houses, of up to 25 sqm to be built without building permit on single family housing units. This thesis evaluates the impact that Attefall-houses have on the housing shortage in Stockholm and how these houses could be property tax assessed. As a part of this, the profitability when those are let out have been calculated and whether they have a potential to become more popular has been investigated. Comparisons with foreign renting markets with a more widespread secondary market have furthermore been carried out. The thesis is limited towards Attefall-houses classified as residential. Few Attefall-houses have been built and are available for rent. Since the number of transactions pertaining to single family housing units with Attefall-houses was insufficient, market values have been estimated by studying the attitude of market actors, by an income based approach and by a cost approach. In order to get a more perspicuous view of the profitability, repayment times on those let out have been calculated. The value an Attefall-house entails on a single family housing unit has been estimated to between 200 000 SEK and 300 000 SEK. The repayment times when the Attefall-houses are let out and then are sold at this value vary between 5 and 12 years with the current  egislation, depending on financing and municipality. If all rental income had been tax-free, the repayment times would vary between 4 and 7 years instead. If the Attefall-house, on the other hand, is reformed into a tenant ownership unit, the sales prices vary between 1 500 000 and 2 100 000 SEK. According to this, Attefall-houses have the potential to be a profitable investment. A couple of problems and misleading incentives when building and renting them have, however, been found. A property with an Attefall-house will get two property tax assessment fees after 15 years. In addition, the rental income is taxable, which creates trouble for the property owner but also for the taxation authorities. It is also more economically profitable to re-form the Attefall-houses into tenant-ownership units rather than to keep them as complementary buildings. If the house is re-formed into a tenant ownership unit it is less of a clear alternative for newly established on the market hence not as good complement to the exiting property market as if the owners rent out the dwelling. The process when the houses are built is, furthermore, not as easy as it sounds since the municipality requires detailed documents and the buildings have to meet tough building standards to be allowed to be let out. The processing time before starting decision can be given also varies a lot between different municipalities. There are also a lot of ambiguities and grey areas that have been found. It is not clear when letting of Attefall-houses should be classified as a business rather than a private activity and it is also not clear on which market value maximum rent and property tax assessment should be based. Possibilities for a good investment and economic benefits exist but to make the Attefall-houses more popular, misleading incentives should be removed and incentives for renting should instead be created. The legislation should also be clarified to lower the risk for property owners. At the end, time is needed for Attefall-houses to become an established alternative on the residential market. / I Stockholm råder det brist på bostäder och många nya på bostadsmarknaden har svårt att hitta en bostad. Under 2014 förändrades Plan- och bygglagen, vilket gjorde att en ny typ av byggnader, så kallade attefallshus, på upp till 25 kvm kunde byggas utan bygglov på småhustomter. Denna uppsats utvärderar den påverkan som attefallshus har på  ostadsbristen i Stockholm och hur dessa hus bör taxeras. Som ett led i detta har lönsamheten om husen hyrs ut beräknats samt huruvida de har potential att bli mer populära utretts. Dessutom har jämförelser gjorts med hyresmarknader i länder som har en mer utbredd andrahandsmarknad. Uppsatsen är avgränsad till att fokusera på attefallshus som används som självständiga boenden. Det är inte många attefallshus som har byggts eller som hyrs ut. Då transaktionsmaterialet för småhusfastigheter med attefallshus var bristfälligt har marknadsvärden uppskattats genom att studera olika marknadsaktörers syn på attefallshus, genom en avkastningsmetod där attefallshusen hyrs ut samt genom att uppskatta produktionskostnaderna. För att få en mer överskådlig bild av lönsamheten har även återbetalningstiderna vid uthyrning av dessa hus beräknats. Det mervärde ett attefallshus ger upphov till på en småhusfastighet har uppskattats till mellan 200 000 och 300 000 SEK. Återbetalningstiderna om dessa hyrs ut och sedan ger detta mervärde vid försäljning varierar med dagens lagstiftning mellan 5 och 12 år, beroende på kommun och finansiering. Om alla hyresintäkter vore skattefria skulle återbetalningstiden istället vara mellan 4 och 7 år. Om attefallshuset däremot ombildas till bostadsrätt kan dessa säljas för mellan 1 500 000 och 2 100 000 SEK. Mot bakgrund av detta borde attefallshus kunna vara en lönsam investering. En rad problem och missledande incitament för byggande och uthyrning av dem har dock identifierats. De fastigheter som har attefallshus kommer att få två fastighetsavgifter om 15 år. Därutöver beskattas hyresintäkterna. Det skapar besvär för fastighetsägaren men också vad gäller kontroll av uthyrning. Det är även mer ekonomiskt lönsamt att ombilda attefallshusen till bostadsrätter än att behålla dem som komplementbostäder. Ombildas attefalllshusen till bostadsrätter utgör de sedan inte samma tydliga förstagångsboende för nyetablerade på marknaden och bidrar därigenom inte lika tydligt till att lösa bostadsbristen, då de inte kompletterar nuvarande fastighetsmarknad lika bra. Processen då attefallshusen ska byggas är heller inte så enkel som det låter då kommunen kräver detaljerade dokument och byggnaderna måste uppfylla hårda byggkrav för att få hyras ut. Handläggningstiden innan startbesked kan ges är även mycket varierande mellan kommunerna. Dessutom har flera oklarheter och gråzoner i lagstiftningen hittats. Det är inte tydligt när uthyrning av attefallshus klassas som näringsverksamhet kontra privat verksamhet och det är heller inte tydligt vilket marknadsvärde maximal hyressättning och taxering bör baseras på. Möjligheter till en bra investering och samhällsekonomiska vinster finns men för att göra attefallshusen mer populära bör missledande incitament tas bort och incitament för uthyrning bör istället skapas. Lagar bör också förtydligas för att minska risken för fastighetsägare. Därefter krävs tid då boendeformen behöver bli etablerad i samhället.

No description available.

No description available.

There is little research covering the Swedish fashion renting market (SFRM), regarding which companies operate on the market, what they communicate or how the market is connected to the environmental perspective. The purpose of this study is to outline the SFRM, as well as to analyse brand communication through Instagram and how the media present the SFRM. The study is based on a mixed method, consisting of company information, Instagram posts and articles from Swedish sources. Furthermore, the methods used to analyse the data are Qualitative Content Analysis and Critical Discourse Analysis. Our results show that SFRM consists of five companies, mostly small enterprises located in the Stockholm area. The companies main messages on Instagram is overall community building and inspiration. We found three themes that create the identity within SFRM, namely sustainability, consumption and entrepreneurship. A combined result from the analysis of articles, Instagram and business information shows that there is a big difference in how the companies front themselves. Most companies on SFRM are trend-driven, as they more or less distribute the same clothes that can be found in stores, as they are trend-driven and follow the trends on what the customer wants. The division between trend-driven and not trend-driven companies could be the answer to why the sustainability perspective in SFRM is not so well addressed by all companies, as their goal is similar to the traditional fashion market: to provide consumers with fashion.

No description available.

Le droit d'auteur – dont l'identité reste controversée – n'échappe pas à la discussion quant à la nature et au régime des contrats qui le mettent en œuvre. D'une terminologie légale ancrée dans une certaine tradition, mais hasardeuse, on infère l'originalité de l'ensemble des contrats de la matière. Or, la spécificité n'est sur ce point qu'apparente. De l'édition littéraire aux contrats de l'audiovisuel et aux œuvres diffusées sur les réseaux, l'analyse démontre que si l'auteur peut "céder" son œuvre – ce que dit la loi – il peut aussi la louer, c'est-à-dire en concéder la licence – ce qu'elle ne dit pas. Ce constat s'appuie sur une méthode de lecture renouvelée des contrats du droit d'auteur. L'attention portée par la loi impérative à certains contrats (édition, production audiovisuelle, etc.), a pu perturber l'étude de la licence, l'acte par lequel l'auteur se borne à autoriser l'exploitation de son œuvre pour un temps. Or, si la licence apparaît dans un premier temps en contrat spécial du droit d'auteur, elle sera également amenée à devenir la composante élémentaire d'un contrat complexe organisant une exploitation. Il importe donc de distinguer ces deux objets pour mieux en apprécier ensuite les interactions. Le droit d'auteur, droit "spécial", fait ainsi la preuve de son aptitude à accueillir - autant que de raison - les mécanismes du droit des contrats, droit "commun". Cette étude a pour ambition une meilleure compréhension de cette matière complexe des contrats du droit d'auteur, sans omettre le principal objectif de notre loi : la protection de l'auteur. / In the field of the author's right (a concept with a controversial identity), the nature and regime of many contracts is a subject for debate. A traditional but somehow uncertain terminology has often led to infer the originality of most of these contracts. However, this peculiarity is only apparent. From literary publishing to audiovisual contracts through creations published on networks, not only can the author of a work "assign" it – as stated by the law – but also rent it, or in other words license it – even though the law does not state it. This observation rests on a renewed reading method applied to the author's right contracts. Focusing on some of these contracts (e. g. books publishing, audiovisual production, etc.), mandatory copyright law hindered the study of license itself, i. e. the act by which an author authorizes the exploitation of his work for a fixed time. License is a special contract in the field of author's right ; it is also a basis element in a complex agreement designed to organize an exploitation. These two objects should therefore be distinguished and their interactions thoroughly analysed. A "special" right, the author's right nevertheless proves able to host (to a certain extent) the typical process of contract right – a "common" right. The present study aims to attain a better understanding of a complex matter, the author's right contracts, not forgetting the main purpose of the law itself : the protection of the author.

No description available.

The purpose of the study is processing a real business plan for extension of drone renting of the specific company whose core business is selling RC models. The thesis presents the most convenient way how to realize the extension. Outcome of thesis is comprehensive business plan helping owners implement this project.

According to the conducted survey the majority of municipalities in Sweden own their municipal school premises, and only a few municipalities hire that type of premises. The reason why municipalities own their schools varies. In many cases it will depend on one or more of the following reasons; because of political reasons, because they have "always done so”, because of policies to own social infrastructure, or because it is considered more economically feasible. In theory, the claim that it will be cheaper to own since a private operator requires a premium to make profit, is correct. Traditionally, municipalities have also been able to borrow money cheaper than private operators. Reasons that some municipalities instead choose to rent their school premises is for instance due to the long-term benefits that the renting option brings. A building will for instance be erected faster if the municipality, instead of a traditional procurement, chooses the renting-procurement alternative. A faster erected building can have socio economic advantages. In addition, the municipality does not lock up a large portion of capital in real estate. Similar to private investors, municipalities has a limit for lending of capital. The rent option of community buildings in general, and school buildings in particular, can therefor enable investments in other buildings that contribute to the municipality's attractiveness. More tax revenue leads to the possibility of investing more in social and traditional infrastructure. The study showed no significant cost difference for renting versus owning. With the increased population and need of new school premises it is important that municipalities conduct investment analysis and base their decisions on the option that is most economically advantageous. Allowing a long-term private operator to construct and rent out the new school should therefore be seen as an option for more municipalities in Sweden, municipalities should hence conduct economic comparing calculations for the two options. The economic assessment, and later the action plan for future school constructions, should be based on the municipality's economic conditions. The assessment should also most probably result in a mix between renting and owning schools, to promote, inter alia, competitiveness and quality. / Enligt den kartläggning som genomförts framkom det att flertalet kommuner i Sverige äger sina kommunala skollokaler och endast ett fåtal kommuner hyr den typen av lokaler. Anledningen till att kommuner äger sina skollokaler varierar men beror i många fall på en eller flera av följande orsaker; på grund av sitt ideologiska styre, för att “de alltid gjort det”, för att kommunen har som policy att äga sina samhällsfastigheter, eller för att det anses vara ekonomiskt fördelaktigt. I teorin stämmer påståendet att det blir billigare att äga eftersom en privat aktör är vinstdrivande och därför kommer kräva en premie på sin affär. Traditionellt sett har även kommuner kunnat låna pengar billigare än privata aktörer. Anledningar till att vissa kommuner istället väljer att hyra sina skollokaler kan bero på de kort och långsiktiga fördelar som hyra-alternativet frambringar. Det kan till exempel gå snabbare att uppföra en skola om kommunen väljer att utlysa en hyresupphandling istället för en vanlig utförandeentreprenad. Rent samhällsekonomiskt kan det vara fördelaktigt att skolan står klar så snabbt som möjligt samt att kommunen inte låser upp för stor andel kapital i fastigheter. Kommuner har dessutom, precis som privata investerare, ett lånetak som försvårar en alltför stor kapitalanskaffning och med tanke på Sveriges rådande och kommande tillväxttakt kan ett allt för stort fokus på att äga bli en utmaning. Genom att välja hyraalternativet av samhällsbyggnader generellt, och för skolbyggnader i synnerhet, kan möjliggöra alternativa investeringar som bidrar till kommunens attraktivitet och därigenom lockar fler medborgare. Mer skatteintäkter leder till möjligheten att investera ytterligare i social och traditionell infrastruktur. I realiteten skiljer sig inte kostnaderna för att hyra kontra äga märkvärt men med den befolkningstillväxt och befolkningsprognos som i dagsläget beskrivs bör investeringsbedömningen utgå ifrån de alternativ som är mest samhällsekonomiskt fördelaktigt. Att låta en långsiktiga privata aktör uppföra den nya skolan för att sedan hyra tillbaka den bör således vara ett fördelaktigt alternativ för fler kommuner i Sverige. Istället för att göra som man ”alltid har gjort” bör det vara självklart att genomföra samhällsekonomiska jämförelsekalkyler för de två alternativen.

The purpose of this study was to examine how a web application can be designed with focus on different appeal and functionality features to increase trust. This was examined through the development of a peer-to-peer car renting web application. When developing a web application, an important aspect is to meet the needs and demands of the users. Therefore, understanding why and how users develop trust for a web application by implementing different features is crucial. Because of this, four different versions were implemented where either functionality, appeal or both were high or low. The versions were referred to as "low functionality and low appeal", "high functionality and high appeal", "high functionality and low appeal" and lastly "low functionality and high appeal". For each version, eight different test subjects were given tasks to perform on the web application while using the Think Aloud Procedure. Afterwards they were asked to fill out ananonymous survey where they rated different statements evaluating functionality and appeal according to the Likert scale. The results implied that both functionality and appeal are important factors regarding users trust for a web application. Furthermore, the results implied that the appeal of a web application had greater impact on the test subjects experienced trust than the functionality. Lastly, this study can provide recommendations for future web developers to create a trustworthy and user-friendly web applications that both attracts and retains users. / Syftet med denna studie var att undersöka hur en webbapplikation kan designas med fokus på olika attraktiva och funktionella funktioner för att öka förtroendet. Detta undersöktes genom utvecklingen av en biluthyrningswebbapplikation. När man utvecklar en webbapplikation är en av de viktiga aspekterna att möta användarnas behov och krav. Därför är det avgörande att förstå varför och hur användare utvecklar förtroende för en webbapplikation genom att implementera olika funktioner. För detta syfte utvecklades fyra olika versioner där antingen funktionalitet, attraktivitet eller båda var höga eller låga. Versionerna benämndes "låg funktionalitet och låg attraktivitet", "hög funktionalitet och hög attraktivitet", "hög funktionalitet och låg attraktivitet" och slutligen "låg funktionalitet och hög attraktivitet". För varje version fick åtta olika testpersoner utföra uppgifter på webbapplikationen medan de använde Think Aloud-proceduren. Därefter ombeddes de att fylla i en anonym undersökning där de betygsatte olika uttalanden som utvärderade funktionalitet och attraktivitet enligt Likert-skalan. Resultaten antydde att både funktionalitet och attraktivitet är viktiga faktorer när det gäller användarnas förtroende för en webbapplikation. Dessutom antydde resultaten att webbapplikationens attraktivitet hade större påverkan på testpersonernas upplevda förtroende än funktionaliteten. Slutligen kan denna studie ge rekommendationer till framtida webbutvecklare för att skapa tillförlitliga och användarvänliga webbapplikationer som både attraherar och behåller användare.