Theoretical framework: The Theory of Human Caring by Jean Watson was used as a theoretical framework. Aim: The aim of this literature review was to describe the attitude of nursing patients who go through an induced abortion, from a nurse perspective. Method: This literature review is based on a sample of nine qualitative and quantitative studies, collected in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. The qualities of the studies were assessed through modified templates. Analysis of the results from the studies was inspired of a content analysis. Findings: The nurses experienced their work as meaningful since they give support to the patient. The nurses felt that their work was justified when the decision to have an abortion was well thought through and they felt respect towards the patient when they were aware of the patient’s circumstances. The nurses experienced stress and emotional impact when they faced ethical dilemmas and contradictions to abortion. Conclusion: Nurses experience can affect how patients experience care. Many nurses feel that they do not get enough support to handle difficult situations that they encounter in their work. Nurses who experience a high level of support in the workplace perceive tasks as less demanding what leads to better treatment.

Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer.  Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern 16-18 år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data.  Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap. Majoriteten av kvinnorna hade hört talas om ”ett vaccin” och de flesta hade en positiv inställning till det. De hade även en positiv inställning till kondom men det var ett flertal som inflikade att de inte trodde att den användes i praktiken. Den främsta anledningen till att unga kvinnor har kunskaper om livmoderhalscancer är på grund av informationen kring HPV vaccinet. Kvinnorna har främst erhållit informationen om vaccinet från media, mamma och kompisar. De önskade att skolan skulle ta ett större ansvar att ge information.  Slutsats: De unga kvinnorna som ingår i denna studie var positiva till att förebygga livmoderhalscancer. De anser att de inte har fått tillräckligt med information om livmoderhalscancer och att den kan förbättras. / Aim: The purpose of this study was to investigate young women´s attitudes to cervical cancer prevention. The aim was also to examine the young women´s opinions of information about cervical cancer.  Method: Explorative qualitative study using semi-structured interviews were used. Women aged 16-18 years were recruited at Youth Clinic in Uppsala and 20 interviews were performed. Conscious selection was used. Manifest content analysis was used to analyze data.  Results: Women's attitudes to prevention were based on their knowledge. The majority of women had heard of "a vaccine" and most had a positive attitude towards it. The majority of participants had a positive attitude towards condom but a number of informants mentioned that they did not believe that it was used in practice. The main reason that young women have knowledge of cervical cancer is due to the HPV vaccine. Women are primarily received information about the vaccine from the media, mother and friends. They wanted the school to take more responsibility to provide information.  Conclusion: The participants in this study were positive to prevention methods to cervical cancer. They think that they have not received enough information about cervical cancer and that the information can be improved.  Keywords:

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats. Data samlades in genom ett frågeformulär med strukturerade frågor som har utarbetats av författaren. Analys: Beskrivande statistik. Resultatet sammanställdes med hjälp av programmet Excel. Resultat: 252 (n=656) föräldrar deltog i studien. 202 föräldrar (123 mammor och 79 partner) hade deltagit i grupperna. 145 föräldrar hade deltagit i alla träffar. Resultatet visar på att föräldrarna tyckte att grupperna var meningsfulla (84,5 %) och uppfyllde deras behov (85,9 %). Föräldragrupperna anses som en bra förlossningsförberedelse (85,1 %) och kan stärka föräldrarna i föräldraskapet (75,5 %). Hälften av föräldrarna (50, 4 %) har tack vare grupperna skapat kontakter och gemenskap med andra föräldrar. Slutsats: Nästan alla föräldrar känner sig nöjda med sitt deltagande (97,8 %) och kan rekommendera andra (93,3 %) att delta i grupperna.

No description available.

The main purpose of this stydy was to evaluate the Aurora clinic (for women afraid of birth/delivery) in the south of Sweden. Questionnaires were sent to 197 women who had contact with the Aurora clinic during 2007 and 2008. The group of participants contained both pregnant women and women who have given birth. A total of 136 women replied. The results showed that both the average age and the level of education of the women were high. Nulli-paras and multi-paras had different reasons for fearing delivery. The study also showed that most women felt that the contact with an Aurora midwife helped them to feel secure and to be better prepared before delivery, that the midwife understood them and took them seriously and that the content of the meetings was satisfactory. Three out of four women, who initially wished for a caesarean section, subsequently accepted a normal delivery. This study supports previous research that shows the importance of the supportive conversation provided at the Aurora clinic for women with fear of delivery.

<p>Ett missfall är en stor och omtumlande händelse i en kvinnas liv. Under denna tid har vårdgivaren stor betydelse i hur kvinnan klara sin situation och för att kunna gå vidare. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd vid missfall. Detta kan hjälpa sjuksköterskor att förstå kvinnan bättre i hennes situation vid missfall.  <strong>Metoden</strong> var en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Materialet som använts för att få fram översikten är nio stycken vetenskapliga artiklar. I <strong>resultatet</strong> framkom två huvudområden: känslomässigt stöd och praktiskt stöd med fem olika underområden: socialt stöd, professionellt stöd, bemötande och attityd, uppföljning och information. För kvinnor spelade bemötandet en stor roll i hur de upplevde sin situation. En negativ aspekt var att personalen i vissa fall inte behandlade kvinnorna individuellt. Det stöd och den vård som ges vid ett missfall ska göras så bra som möjligt med tanken att varje fall är individuellt och unikt. Detta genom att lyssna till vad kvinnan behöver och forma vården efter henne.</p> / <p>A miscarriage is a big and chaotic event in a woman's life. During this time caregiver has an important role in how women cope with their situation and how they move forward. <strong>The purpose</strong> of this literature review was to highlight women’s experiences of support at miscarriage. This can help nurses to better understand the woman in her situation in a miscarriage. <strong>The method</strong> was a literature review according to Friberg (2006). Nine scientific articles formed the base of the review. <strong>The results</strong> revealed two main areas: emotional support and practical assistance with five different sub-areas: social assistance, professional support, treatment and attitude, follow up and information. It appeared both positive and negative experiences of the provided care. The support and care provided by nurses at an miscarriage should be as good as possible with the idea that each case is individual and unique. This by listening to what the women need and shaping health care for her.</p>

<p>Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort. Metodensom använts är kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Datainsamlingen har skettgenom en enkät med öppna frågor. Sex kvinnor valde att delta i studien. Resultatet indelades isex kategorier och ett tema. Resultatet visar att även fast kvinnorna upplever utsatthet, är denöjda med det stöd de erbjuds. Kvinnorna känner sig väl informerade, delaktiga och trygga;de uppskattar telefonsamtalet från barnmorska under abortdagen samt att de kan nå sjukhusetdygnet runt.</p> / <p>Medical abortion means termination of pregnancy in a pharmacological way, it can beperformed until the ninth week of pregnancy. Abortion at home means that women completea medical abortion in their homes, it has been allowed in Sweden since 2004. Previous studiesillustrate that women experience abortion at home as more natural than abortion performed athospital. Support can be seen from four different dimensions; informational, instrumental,emotional and appraisal. The aim of the study was to describe women’s experiences ofsupport from midwives in connection to induced medical abortion at home. The method usedis qualitative content analysis with an inductive approach. The collecting of data has beenmade through a questionnaire with open questions. Six women chose to participate in thestudy. The result was divided into six categories and one theme. The result shows that eventhough the women feel vulnerable, they are satisfied with the support they are offered. Thewomen feel that they are well informed, involved and safe; they appreciate the call from themidwife during the day of the abortion, also that the hospital can be reached day and night.</p>

Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort. Metodensom använts är kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Datainsamlingen har skettgenom en enkät med öppna frågor. Sex kvinnor valde att delta i studien. Resultatet indelades isex kategorier och ett tema. Resultatet visar att även fast kvinnorna upplever utsatthet, är denöjda med det stöd de erbjuds. Kvinnorna känner sig väl informerade, delaktiga och trygga;de uppskattar telefonsamtalet från barnmorska under abortdagen samt att de kan nå sjukhusetdygnet runt. / Medical abortion means termination of pregnancy in a pharmacological way, it can beperformed until the ninth week of pregnancy. Abortion at home means that women completea medical abortion in their homes, it has been allowed in Sweden since 2004. Previous studiesillustrate that women experience abortion at home as more natural than abortion performed athospital. Support can be seen from four different dimensions; informational, instrumental,emotional and appraisal. The aim of the study was to describe women’s experiences ofsupport from midwives in connection to induced medical abortion at home. The method usedis qualitative content analysis with an inductive approach. The collecting of data has beenmade through a questionnaire with open questions. Six women chose to participate in thestudy. The result was divided into six categories and one theme. The result shows that eventhough the women feel vulnerable, they are satisfied with the support they are offered. Thewomen feel that they are well informed, involved and safe; they appreciate the call from themidwife during the day of the abortion, also that the hospital can be reached day and night.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet. Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2). Data samlades in via enkäter vid baslinje och telefonintervju vid uppföljning. Av de 75 kvinnorna var det 70 som fullföljde studien. Resultat: Få kvinnor uppgav att de tidigare hade funderat speciellt mycket på frågor kring fertilitet. Kunskapen om reproduktion och fertilitet var jämn mellan grupperna vid baslinjemätningen. Vid uppföljningen visade resultaten en kunskapsökning bland den tredjedel av kvinnorna som tagit del av interventionen. Det mest utmärkande fyndet var att flertalet av kvinnorna i interventionsgruppen var ganska eller mycket positiva till att barnmorskan frågade dem om deras Reproduktiva Livsplan. Alla kvinnorna svarade att det var ganska eller mycket sannolikt att de skulle vända sig till sin barnmorska om de hade fler frågor angående fertilitet. Flertalet ansåg att vårdpersonal borde ha som rutin att diskutera frågor om en Reproduktiv Livsplan. Slutsats: Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal med unga kvinnor vad gäller deras Reproduktiva Livsplan och för att informera om hälsoförebyggande faktorer inför en graviditet. Genomförbarheten för denna studie var god och materialet väl lämpat för syftet, därmed kan det även rekommenderas för kommande forskning. Ytterligare visade det sig även att kvinnorna som deltog i interventionen ställde sig positiva till samtalet med barnmorskan om en reproduktiv livsplan. / Research indicates that there is a shortage among Swedish young women in terms of knowledge about fertility and reproduction. There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversation about a Reproductive Life Plan and to provide information about health prevention before a possible pregnancy. Objective: The aim of this study was to conduct a pilot study on the implementation of a Reproductive Life Plan in a Swedish caring context. A second aim was to test the instrument and procedure for future research projects and to evaluate its effect. Method: The present study had a quantitative approach and was designed as a randomized controlled intervention study. In total, 75 young women participated in three groups; intervention group (IG), control group 1 (CG1) and control group 2 (CG2). Data were collected via questionnaires at baseline and at follow-up by telephone interview. Out of the 75 women, 70 completed the study. Results: Few women reported that they had previously thought much about issues surrounding fertility. The knowledge of reproduction and fertility was similar between the groups at baseline. At follow-up there was a knowledge increase among the third of the women who took part of the intervention. The most striking finding was that most of the women in the intervention group were somewhat or very positive about the midwife asking them about their Reproductive Life Plan. All the women replied that it was somewhat or very likely that they would turn to their midwife if they had more questions about fertility. The majority felt that healthcare professionals should routinely discuss issues of a Reproductive Life Plan. Conclusion: There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversations with young women in terms of their Reproductive Life Plan and to provide information on health prevention factors before pregnancy. The feasibility of this study was good, and the material well suited for the purpose, thus it can be recommended for future research. Furthermore the results also showed that the women that participated in the intervention where positive to the talk they had with the midwife concerning the reproductive life plan.

Plats och stöd för födande är faktorer som påverkar kvinnor vid barnafödande. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på förlossningsklinik. Att kvinnor får längre till sin närmaste förlossningsklinik är något som ökar i samband med centralisering av förlossningsvården. Det saknas studier i Sverige på kvinnors erfarenheter av att ha långt avstånd mil till närmaste förlossningsklinik. Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av att ha över tio mil till närmaste förlossningsklinik. En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där telefonintervjuer genomfördes med tio kvinnor bosatta i Norrbotten. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och ledde fram till fyra kategorier; “Strategier inför färden: Att försöka få kontroll”, “Att komma iväg: Med målet att föda i trygghet”, “Att vara på förlossningen: På gott och på ont”, “Eftertankar: Med facit i hand”. Kategorierna utmynnade i temat: Kvinnor tar ett ansvar för att hinna föda i trygghet. Avståndet medförde en oro och kvinnor utvecklade strategier för att försöka få kontroll över den otrygga situationen. Att ta beslutet om när de skulle åka in till förlossningen kunde vara förenat med osäkerhet och beslutet var något som kvinnorna hade önskat få bekräftelse i. Att vara på förlossningen beskrevs som en trygghet. Där fanns kompetens och resurser och möjlighet att överlåta ansvaret för förlossningen till barnmorska. Efter förlossningen fanns en oro för vad som kunde ha hänt och tankar om att det var tur att allt gick bra. Resultatet visar att det långa avståndet påverkar kvinnor med en oro innan, under och efter förlossningen.