No description available.

Bakgrund Att inducera en förlossning innebär att försöka manipulera igång ett förlossningsarbete i syfte att åstadkomma en vaginal förlossning. Nyttan med induktionen måste alltid överväga riskerna för förlossningskomplikationer. Riksgenomsnittet för inducerade förlossningar var år 2007, 13,2 %. Syfte Kartlägga inducerade förlossningar på en förlossningsklinik i södra Sverige under året 2009. Kartläggningen inbegrep induktionsindikation, använda induktionsmetoder samt förlossningsförlopp och utfall. Metod Retrospektiv observationsstudie där samtliga inducerade förlossningar med levande foster vid induktionsstarten under 2009 på förlossningskliniken inkluderades. Detta gav ett underlag på 306 inducerade förlossningar. Chi-två test och Fisher´s exakta test användes för att testa skillnader i resultatet. Resultat Indikationerna till förlossningsinduktion fördelade sig så att 250 (82 %) utgjorde medicinsk indikation, där vattenavgång utgjorde den främsta anledningen, och 56 (18 %) på humanitär indikation. Det var 220 kvinnor som krävde minst ett upprepat induktionsförsök innan de kom i aktivt förlossningsarbete. Det fanns en signifikant skillnad som talade för att ju högre Bishop score det var vid första induktionsförsöket, desto kortare tid till partus. Förlossningsutfallet blev 71% partus normalis, 18% sectio, 6% vakuum extraktion och 5% partus cum haem. Slutsats Studien visade att det kan finnas anledning för förlossningskliniken att förbättra journalföringen och öka följsamheten av PM vid förlossningsinduktioner. / Background To induce labour means trying to manipulate labour to start in order to achieve vaginal childbirth. The benefits of induction must always outweigh the risk of labour complications. The national average of induced labour in 2007 was 13, 2%. Aim To map induced labours at a childbirth clinic in Southern Sweden during 2009. The mapping included induction indication, used methods of induction, childbirth processes and outcome. Method Retrospective observation study which included all induced labours with living foetuses at the start of induction, at the childbirth clinic during 2009. This gave a basis of 306 induced labours. Chi-squared testing and Fisher’s exact testing was used to test significant differences in the result. Result Indications of labour induction were divided where 250 (82%) constituted medical indication, the water breaking constituting the main reason, and 56 (18%) humanitarian indication. 220 women required at least one repeated induction try before they were in active labour. There was a significant difference indicating that the higher the Bishop Score was at the first induction try, the shorter the time until delivery. Labour outcome was 71% partum normalis, 18% caesarean sections, 6% vacuum extractions and 5% post partum haemorrhages. Conclusion The study showed that there might be reasons to improve the journal keeping and follow the PMs regarding labour induction at the childbirth clinic.

SAMMANFATTNING   Amningen kan ibland vara svår att komma igång med. En del mammor får det att fungera utmärkt medan andra behöver mera stöd. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) och ”tio steg till lyckad amning” var tänkt att uppmuntra amningen på BB genom åtgärder som utbildning av barnmorskorna i att stödja mammorna. Syftet med denna studie var att beskriva mammors känslor inför amning och deras upplevelse av stöd från personal och pappa under BB-tiden samt att jämföra med en grupp mammor från 1993. Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkätstudie genomfördes bland mammor på en förlossningsklinik i Sverige. Deltagande mammor var fördelade på 91 mammor 1993 och 16 mammor 2010. För bearbetning av data användes Statistical Package for the Social Science (SPSS). Resultatet visade att mammorna upplevde en större känsla av osäkerhet och oro 2010 jämfört med 1993. Av mammorna 2010 kände också majoriteten att amning var något de ”måste lära sig”. Mammorna upplevde papporna som mer stödjande 2010 jämfört med 1993. Initiativet till den första amningen togs 2010 i högre grad av en barnmorska än 1993. År 2010 fick en högre andel av mammorna hjälp av personalen på BB vid amningstillfällena jämfört med 1993. Konklusionen är att amningen kunde vara en känslig tid för mammorna och det behövdes stöd. BFHI har haft en positiv effekt på arbetet med att stödja mammorna vid amningen på BB, men det finns fortfarande behov av uppföljning och kontroll av verksamheten. Papporna tar ett större ansvar och är mera stödjande 2010 jämfört med 1993. / ABSTRACT   Sometimes breastfeeding initiating can be hard. Some mothers get a good start others need more support. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) and “ten steps to successful breastfeeding” were meant to encourage breastfeeding at maternity hospital through measures like education of midwifes in supporting the mothers. The aim of this study was to describe mother’s feelings for breastfeeding and their experience of support from nursing staff and fathers during the stay on BB and to compare with a group of mothers from 1993. The method was a quantitative cross-sectional study. A survey study was accomplished among mothers in a birth-Clinique in Sweden. Participating mothers was 91 in 1993 and 16 in 2010. Statistical Package for the Social Science (SPSS) was used to processing data. The result showed that mothers experienced a greater feeling of uncertainty and anxiety in 2010 compared with 1993. The majority of mothers 2010 also felt that breastfeeding was something they “had to learn”. Mothers experienced that fathers were more supportive in 2010 than 1993. Initiative to the first breastfeeding was in most of the cases in 2010 taken by a midwife and a higher share of the mothers 2010 got help from the nursing staff at breastfeeding time. The conclusion is that breastfeeding might be a sensitive period to the mothers and that support was needed. BFHI has had a positive effect on the work in supporting mother’s breastfeed in the maternity hospital, but there are still needs of following-up and controls of the activity. The fathers took in 2010 more responsibility and are more supporting to the mothers compared with 1993.

Bakgrund: Ugandas snabba befolkningsökning som följd av låg användning av familjeplanering leder till ohälsa, ojämlika könsnormer samt minskade möjligheter till hållbar utveckling. Tidigare forskning har påvisat ugandiska mäns motstånd till familjeplanering, men en nyanserad och gedigen kunskap kring de faktorer som leder till motståndet saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en fördjupad förståelse kring de faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2017. Samtliga artiklar uppsöktes i databaserna PubMed samt Scopus och behandlade studier med kvalitativ metod och ugandisk kontext. Med en induktiv ansats bearbetades artiklarna sedermera med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ugandiska mäns involvering i familjeplanering påverkas av sociokulturella normer vilka kan härledas till vedertagna traditioner och samhällsstrukturer, inklusive normer som förespråkar ett högt familjeideal samt könsmaktsordning. Männens deltagande påverkas även av en omfattande misstro och kunskapsbrist, vilket enligt resultatet beror på bristande struktur och service inom hälso- och sjukvården. Resultatet visar vidare att samtliga faktorer både leder till och delvis är resultatet av ojämlika könsnormer. Destruktiva strukturer och normer som innebär ojämlika livsvillkor för kvinnor är därmed en avgörande faktor för den låga familjeplaneringen och således den ökande befolkningsmängden i Uganda. Slutsats: Genom att sammanställa och analysera vetenskapliga studier vilka undersökt faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering har en fördjupad samt nyanserad förståelse vuxit fram. En kunskap som tillsammans med den socioekologiska modellen SEM och till den kopplade kommunikationsstrategin C4D har möjlighet att bidra till evidensbaserade folkhälsointerventioner för ökad användning av modern familjeplanering i Uganda och liknande kontexter. / Background: Uganda's rapid population growth due to low use of family planning leads to ill-health, unequal gender norms and reduced opportunities for sustainable development. Earlier research has shown that Ugandan men's resistance to family planning is crucial, but a nuanced and solid knowledge of the factors that lead to resistance is lacking. Purpose: The purpose with this literature review was to gain a deeper understanding of the factors that affect Ugandan men's involvement in family planning. Method: A systematic literature study has been conducted on six scientific articles published between 2010-2017. All articles were searched in the PubMed and Scopus databases and treated studies with qualitative method and Ugandan context. With an inductive approach, the articles were subsequently processed with qualitative content analysis. Results: Ugandan men's involvement in family planning is influenced by socio-cultural norms, which can be derived from established traditions and social structures, including norms advocating a high family ideal well as gender power relations. Men's participation is also affected by an extensive mistrust and lack of knowledge, which, according to the result, is due to lack of structure and service in the health care sector. The result further shows that all factors both lead to and, in part, are the result of unequal gender norms. Destructive structures and norms that impose unequal living conditions for women are thus a decisive factor in the low family planning and thus the increasing population in Uganda. Conclusion: By compiling and analyzing studies which has investigated factors affecting the involvement of Ugandan men in family planning, a deeper and nuanced understanding has emerged. Along with the Social Ecological Model SEM and the connected communication strategy C4D this knowledge has the ability to contribute to evidence-based public health interventions for increased use of modern family planning in Uganda and in similar contexts.

Kvinnor världen över menstruerar och sjuksköterskor möter dagligen menstruerande kvinnor i sitt arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av menstruation. Studien var utformad som en allmän litteraturstudie baserad på kvinnors berättelser kring menstruation. Genom analys av datamaterialet kunde olika nyckelord identifieras för att sedan skapa två huvudteman: Menstruationens hälsa och Menstruationens ohälsa. Utifrån dessa två huvudteman kunde sex subteman utformas: Kvinnlighet, Samhörighet, Acceptans, Fysiska besvär, Den dömda kvinnokroppen och Att känna sig smutsig. Menstruation som hälsa var ett bevis på en fungerande och fertil kropp samt ett attribut till kvinnlighet. Menstruation som ohälsa präglades av negativa erfarenheter. Detta var ofta baserat på okunskap kring den kvinnliga kroppen samt upplevelsen av menstruation som skamfull. Kopplat till menstruation har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd och utbildning. Då forskning gällande kvinnors upplevelser av menstruation i Sverige är begränsad, behövs vidare forskning inom ämnet i denna del av världen. / Women all over the world menstruate and nurses meet menstruating women in their daily work. The purpose of this literature study was to describe womens' experiences of menstruation. The design of this study was a general literature study based on womens' stories about menstruation. By analyzing data, different key words were identified to create two main themes, The Menstrual Health and The Menstrual Illness. Of these two main themes, six different subthemes could be formulated: Femininity, Cohabitation, Acceptance, Physical discomfort, The condemned female body and Feeling dirty. Menstruation was a proof of health and evidence of a functioning and fertile body and as an attribute to femininity. Menstruation like ill health was characterized by negative experiences. This was often based on ignorance of the female body as well as the perception of menstruation as shameful. Linked to menstruation, nurses have an important role in providing support and education. As research on womens' experiences of menstruation in Sweden is limited, therefore further research is required regarding the subject in this part of the world.

No description available.

Background: Involuntary childlessness and infertility affect a large group of people and WHO calls it a global public health issue. Donated gametes can be used when a pregnancy is not achieved. Embryo donation involves the full genetic material of the donating couple and embryo donation for reproductive purposes are often associated with many emotional, ethical, legal and psychosocial aspects. Aim: The aim of the study was to examine views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos. Methods: A literature review was conducted in order to answer the aim. Two databases (PubMed and Web of Science) were used to identify relevant qualitative literature. A smaller search on Google Scholar was also included. Inclusion and exclusion criteria were pre-determined in order to limit which studies to include. Results: A total of 20 studies were included in the results. The results show that there are different views towards the status of the human embryo, views towards the genetic link, information sharing and screening, views towards the selection of recipients, views towards the contact and relationship between donors, recipients and offspring, and views towards the decision-making and whether to donate surplus embryos or not. Conclusion: The multiple understandings of the status of the human embryo emphasizes the complex nature of human embryos and may explain couples’ views on embryo donation for reproductive purposes. It has also the potential to explain what couples decide to do with their surplus embryos. The interests of the receiving couple, the donors, the future child, and the society should continuously be assessed and balanced when society regulates ART and embryo donation. / Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet och infertilitet påverkar många människor och WHO kallar det ett globalt folkhälsoproblem. Donerade könsceller kan användas när en graviditet inte kan uppnås. Vid embryodonation innebär det att det donerande paret har full genetisk koppling till embryot och embryodonation för reproduktiva syften associeras ofta med många emotionella, etiska, rättsliga och psykosociala aspekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka synen på embryodonation för reproduktiva ändamål hos par med erfarenhet av frysförvarade embryon. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Två databaser (PubMed och Web of Science) användes för att identifiera relevanta kvalitativa studier. En mindre sökning utfördes även i Google Scholar. Inklusions- och exklusionskriterier bestämdes i förväg för att begränsa vilka studier som skulle ingå. Resultat: Totalt inkluderades 20 artiklar i resultatet. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om det mänskliga embryots status, om den genetiska kopplingen, informationsutbyte och screening, om synen på kontakt och relationen mellan donatorer, mottagare och avkomma samt synen på beslutsfattandet och om överskott av embryon ska doneras eller inte. Slutsats: De många uppfattningarna om det mänskliga embryots status betonar den komplexa karaktären hos det mänskliga embryot och kan förklara parens syn på embryodonation för reproduktiva ändamål. Det har också potential att förklara vad par väljer att göra med sina överskott av embryon. Det mottagande parets, donatorernas, det framtida barnets och samhällets intressen bör kontinuerligt bedömas och balanseras när samhället reglerar ART och embryodonation.

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%). Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet. / Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health. Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR. Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their lives.

Uppsatsens syfte är att undersöka förändringar och motiveringar inom aborträtten i Sverige från 1938 års abortlag till nutid samt undersöka på vilka sätt makt manifesterats inom dessa. Forskningsfrågan är att ta reda på hur förändringen och utformandet av makt över kvinnors kroppar ser ut i relation till aborträtten i Sverige. Detta undersöks genom en diskursanalys med teorier om biopolitik, biomedicin, feminism och en rättsociologisk diskussion om reproduktiv frihet. Studien avgränsar sig till abortfrågan inom Sverige utifrån Statliga offentliga Utredningar som primärkällor som behandlar aborträtten från Sveriges första abortlag 1938 till Sveriges nutid. Uppsatsens slutdiskussion klargör för vilka former av makt som manifesterats över kvinnors kroppar genom aborträtten. Uppsatsens slutsats visar därefter på en ständig reglering av kvinnors kroppar utifrån olika former av makt samt en väsentlig förändring i aborträtten av en makt som såg aborträtten som en befolkningsfråga till en makt som fokuserade alltmer på kvinnans självbestämmande. / The purpose of this essay is to examine changes and justifications within the abortion law in Sweden from the abortion law in 1938 to our present day as well as to investigate how different forms power has been manifested within these. The research question is to find out the change and forms of power over women’s bodies in relation to abortion rights in Sweden. The method used is a discourse analysis with theories of biopolitics, biomedicine, feminism and a legal sociological perspective regarding reproductive freedom. The delimitations are to focus on Sweden based on State Public Investigations as primary sources. The essay clarifies various forms of power that are manifested over women’s bodies. The conclusion of the essay demonstrates the constant regulation of women’s bodies as well as a significant change from abortion as a population issue to an increased focus on women’s self-determination.

Bakgrund: Många barn kommer i kontakt med pornografiskt material under sin uppväxt. Pornografi är lättillgängligt och kan påverka beteenden, kroppsideal och föreställningar av sexualitet. Det kan problematiseras utifrån hälsa, jämställdhetssynpunkt och Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Arbetet med SRHR sker både inom skolan och hälso- och sjukvård. Det finns behov av att prata om pornografi inom det hälsofrämjande arbetet med barn, där skolsköterskan har en viktig roll. Motiv: Tydliga riktlinjer kring hur skolsköterskor bör adressera ämnet saknas. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattning kring att prata om pornografi kan en djupare förståelse fås för de behov, utmaningar och möjligheter som finns och därmed kan en förståelse erhållas för hur arbetet kan utvecklas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattning av att prata om ämnet pornografi i sitt hälsofrämjande arbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor inom grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Skolsköterskorna upplevde det viktigt att prata om pornografi med barn. Att våga prata, vara lyhörd, respektfull och inge förtroende lyftes som viktiga egenskaper för att få barnen att känna sig bekväma i samtalen. Skolsköterskorna ville förmedla en medvetenhet kring ämnet, såsom kritiskt förhållningssätt samt förmedla en annan bild av sexualitet. Det fanns svårigheter i när och hur ämnet skulle börja pratas om. Ett behov av ökad kunskap i ämnet och förståelse för vad barnen möter lyftes. Det upplevdes finnas behov att prata om ämnet kontinuerligt, och samverkan med andra kunde utgöra antingen ett hinder eller en tillgång. Konklusion: Att prata om ämnet pornografi med barn är känsligt och komplext men sågs som viktigt utifrån professionen. Ämnet kan bemötas på olika sätt men det behövs mer kunskap, kontinuitet och god samverkan. Utformning av evidensbaserade arbetsmodeller för samtal om pornografi skulle kunna minska osäkerheten bland skolsköterskorna. / Background: Many children encounter pornography during their childhood. Pornography is easily accessible and may affect behaviours, body ideals and ideas in relation to sexuality. This can be problematised from a health, gender equality and SRHR (sexual and reproductive health and rights) perspective. The work with SRHR is carried out within schools and healthcare, where the school nurse plays an important role. Motive: There is an absence of guidelines on how school nurses should address pornography. By describing school nurses’ perceptions about talking about pornography, a deeper understanding about the existent needs, challenges and opportunities can emerge and enable an appreciation on how to improve the work. Aim: To describe school nurses’ perceptions regarding talking about pornography within their health promoting work. Methods: Semi-structured interviews with nine school nurses were conducted. The data was analysed using qualitative content analysis. Result: The school nurses expressed that it was important to talk about pornography with the children. Courage, confidence, being careful and respectful, was described as valuable qualities in making the children feel more comfortable when discussing pornography. The school nurses wanted to convey a critical approach to pornography, and reveal a different view of sexuality. However, determining when and how the subject should be brought up proved difficult. The school nurses expressed a need for increased knowledge and understanding regarding children's experiences online, as well as a need to address the subject regularly. Cooperation with other professionals in the school could either be an obstacle or an asset. Conclusion: Talking about pornography is complex and sensitive, but it was thought of as important within the profession. The subject can be addressed in different ways but an increased knowledge, continuity and cooperation is required. A formation of evidence based working models for talking about pornography could decrease insecurity among school nurses.