Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna män i Stockholm och Uppsala skapar en maskulin identitet genom kläder och uttryck ur ett etnologiskt forskningsperspektiv. I arbetet har det genomförts sex stycken intervjuer som fokuserat på informanternas erfarenheter och upplevelser av kläder och uttryck. Jag har sedan använt mig av diskursanalys och fenomenologi som analysmetod för att både utröna hur diskursen kring kläder, kroppar, kön och sexualitet sett ut samt hur kläder fungerar som en materiell förlängning av kroppens identitetsskapande. Jag har därefter använt mig av teorier som berör maskulinitet och makt för att utröna vilka maskulina identitetsprocesser som finns närvarande samt hur maktaxlar kan urskiljas genom analysen av diskurser och uppfattningar om kläder och kroppar. Det teoretiska ramverket har främst utgått från Raewyn Connells teorier om maskulinitet där begrepp som hegemoni och underordnad maskulinitet är essentiella. Jag har även använt mig av Michel Foucaults teorier om makt där begrepp om disciplinering och foglighet diskuteras samt Judith Butlers teorier om heterosexuella matrisen. Uppsatsen tar slutligen upp och undersöker fenomenet ’Metrosexualitet’ och hur det genom olika nyanser av maskulina uttryck kan gestaltas.

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande. Inom Abchazien finns icke-statliga organisationer som arbetar för att tillgodose människors grundläggande rättigheter. Avangard är en av dessa och arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali-distriktet. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur vårdpersonalen på en icke-statlig organisation kan möjliggöra säker sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali, Abchazien. Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, baserad på deltagande observationer med etnografisk ansats. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys, där kategorier samt teman arbetats fram. Resultat: Framkomna fynd presenteras utifrån tre teman med totalt sex inkluderande kategorier: Kompetens – Utbildad personal och Engagemang, Sammanhang - Undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och gynekologisk vård, Resurser – Miljö och Material. Slutsats: Studien belyser hur flertalet komponenter möjliggjorde den sexuella och reproduktiva hälsan. Genom utbildad och lokalt förankrad personal, kunde Avangard bidra till att hälso- och sjukvård samt kunskapsförmedling genomfördes trots vissa hinder. Klinisk betydelse: Denna studie kan bidra till ökad förståelse i hur rättigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa kan möjliggöras. Vidare förhoppning är att sjuksköterskan ska reflektera över kvinnors situation världen över, för att kunna bidra till ökad sexuell och reproduktiv hälsa. / Background: Everyone has fundamental rights just of being human. The right to health is one of these, which includes safe sexual and reproductive health. In the Georgian breakaway region Abkhazia, all the people can’t claim the right to health. Gali district, near the border to the rest of Georgia, is considered as a low priority area. Domestic violence is common in the region and women’s positions are described as extra vulnerable. In Abkhazia several non-governmental organizations operates to incorporate people's basic rights. Avangard is one of them, and they’re working with women’s sexual and reproductive health in Gali district. Aim: The aim of this study was to illuminate how the staff of a non-governmental organization incorporate safe sexual and reproductive health for women in Gali, Abkhazia. Method: An empirical study using a qualitative method, based on participant observations with ethnographic approach. The data were processed through content analysis, which ended up in categories and themes. Results: The presented findings are collected in three themes, including total six categories: Competence – Educated staff and Engagement, Context - Training in sexual and reproductive health and gynecological care, Resources - Environment and Materials. Conclusion: The study illuminated how several components incorporated safe sexual and reproductive health. By local and educated staff, Avangard created opportunities that made the work possible, despite some obstacles. Implications for practice: This study may contribute to an increased understanding of how fundamental rights in sexual and reproductive health can be made possible. Furthermore, there is a hope that nurses should reflect on women's situations worldwide, to improve the sexual and reproductive health. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

The average age of first-time mothers is increasing, along with the incidence of sexually transmitted diseases. This indicates a low level of knowledge about fertility and an increased sexual risk-taking among young people. The aim of this study was to explore knowledge, attitudes and values about reproductive and sexual health among adolescents and young adults. An overview of the current literature was made using an integrated analysis method, including sixteen studies. The result showed an extensive lack of knowledge among young people regarding fertility, reproductive and sexual health. Many youths lacked knowledge about contraception and sexually transmitted diseases. A majority of the young people were not aware of the significance of age or the impact that sexually transmitted diseases had on their fertility. Many of the young people did however have knowledge about lifestyle factors such as smoking and diet and their impact on health. There was a positive attitude towards fertility treatments along with an overestimation of the efficiency of such treatments. The main part of the young people felt that the sex education they received was inadequate and lacked depth. It was also normative and old-fashioned. With a lack of proper education in school young people used other sources of information such as parents, friends or pornography. Young people expressed a want for easily accessible sources of information and more discussion about relations, consent and sexual abuse. More practical information was requested also. Midwives and nurses were good sources of information, a good opportunity to discuss their reproductive and sexual health was in connection with testing against sexually transmitted diseases or contraceptive counselling. In conclusion, this study showed a need for more sources of correct information regarding reproductive and sexual health that young people can easily access. Sexual education today needs to be modernized to be more inclusive to meet the needs and expectations of young people. / Medelåldern för när kvinnor föder sitt första barn har stigit, det har också förekomsten av sexuellt överförbara infektioner. Dessa fakta kan tyda på en låg kunskap om fertilitet och ett sexuellt risktagande hos unga personer idag. Syftet med studien var att undersöka vad ungdomar och unga vuxna har för kunskaper, attityder och värderingar avseende reproduktiv och sexuell hälsa. En litteraturöversikt gjordes med en integrativ analysmetod. Litteraturöversikten inkluderade sexton studier. I analysen framkom en utbredd kunskapsbrist hos ungdomar gällande fertilitet, reproduktiv och sexuell hälsa. Många ungdomar saknade kunskap om preventivmedel och sexuellt överförbara infektioner. En majoritet var inte medvetna om ålderns betydelse för fertiliteten eller hur sexuellt överförbara infektioner kan påverka fertiliteten. Många hade dock kunskap om livsstilsfaktorer som till exempel rökning och kost och dess påverkan på hälsan. I analysen framkom också en positiv inställning och övertro till fertilitetsbehandlingar. Huvuddelen av ungdomarna ansåg att den sexualundervisning de fått i skolan var bristfällig och saknade djup. Den upplevdes också som normativ och gammeldags. I brist på undervisning från skolan användes alternativa källor till information såsom föräldrar, kamrater eller pornografi. Ungdomarna efterfrågade lättillgängliga källor för information och mer diskussion om relationer, samtycke och sexuella övergrepp. Även praktisk information efterfrågades. Barnmorskor och sjuksköterskor ansågs vara bra källor i undervisningen, ett bra tillfälle att diskutera sin reproduktiva och sexuella hälsa var i samband med provtagning av könssjukdomar och preventivmedelsrådgivning. Slutsatsen från denna studie var att ungdomar behöver flera källor för korrekt information om sin reproduktiva och sexuella hälsa. Skolans sexualundervisning behöver moderniseras för att bli mer inkluderande och för att möta de behov och önskemål som finns hos ungdomar.

Bakgrund   Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt, men en minoritet av de som drabbas är kvinnor i ett fertilt åldersspann. En bröstcancerdiagnos inom detta åldersspann är dock ofta sammankopplat med en sämre prognos på grund av sen upptäckt samt högre risk för invasiv cancer. Det finns en mängd olika behandlingsformer som kan leda till biverkningar såsom förtida klimakterium, fertilitetspåverkan och påverkan på sexualitet. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i en människas uppfattning av hälsa, och innefattar både fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnor i fertil ålders upplevelser av sexuell och reproduktiv hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad dataanalys och granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultat Till resultatet formulerades de två huvudkategorierna fysiska och psykiska upplevelser samt sociala och emotionella upplevelser med tillhörande subkategorier sexuell dysfunktion, förändrad kroppsbild och identitet, partnerrelationen och familjeplanering samt informationsbehov och vårdrelationen. Slutsats Sexuell dysfunktion förekommer i stor utsträckning hos kvinnor i fertil ålder efter bröstcancerbehandling tillsammans med upplevelsen av otillräcklig information från hälso- och sjukvården gällande sexuella och reproduktiva besvär, nedsatt fertilitet samt fertilitetsbevarande behandling inför och efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer och dess behandling väcker även tankar om kroppsbild, upplevd identitet och framtidssyn gällande familjeplanering. Rutinmässiga frågor bör därför ställas gällande sexuell och reproduktiv hälsa efter behandling för att fånga upp besvär och normalisera samtalet. / Background Breast cancer is the most common form of cancer globally, but only a minority of those affected are women in their reproductive age. However, a breast cancer diagnosis within this age group is often associated with a poorer prognosis due to late detection and a higher risk of invasive cancer. There are various treatment options available that can lead to side effects such as premature menopause, fertility impairment, and impact on sexuality. Sexual and reproductive health is an important aspect of an individual's perceived health, encompassing physical, mental, emotional, and social wellbeing.  Aim The purpose was to illuminate the experiences of sexual and reproductive health among women of reproductive age after breast cancer treatment. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review was conducted of 16 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed with an integrative data analysis and reviewed using Sophiahemmet's assessment criteria for quality review. Results The findings resulted in the formulation of the two main categories physical and psychological experiences and social and emotional experiences, along with the associated subcategories sexual dysfunction, altered body image and identity, partner relationship and family planning, as well as information needs and healthcare provider relationship. Conclusions Sexual dysfunction is widely prevalent among women of reproductive age following breast cancer treatment, along with the experience of insufficient information from healthcare providers regarding sexual and reproductive issues, reduced fertility and fertility-preserving treatment before and after breast cancer treatment. Breast cancer and its treatment also evoke thoughts about body image, perceived identity, and future prospects concerning family planning. Routine inquiries should therefore be made regarding sexual and reproductive health after treatment to identify issues and normalise the conversation.

I barnmorskans ansvarsområde ingår handläggning av normal förlossningen. Studier visar att förlossningsvården blir alltmer medikaliserad och att barnmorskor har svårt att främja den normala förlossningen eftersom tydliga gränser för vad som anses vara normalt saknas. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors uppfattning kring normal förlossning. I studien används en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt har tio barnmorskor deltagit i tre fokusgruppdiskussioner under våren 2015. Texten har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen har resulterat i tre kategorier, med det övergripande temat Osäkerhet kring innebörden av begreppet normal förlossning. Kategorierna visar olika aspekter som bidrar till barnmorskors osäkerhet, dessa är; Olika synsätt på normal förlossning, Det som är vanligt blir normalt samt Barnmorskor känner sig styrda. Resultatet visar att barnmorskor har olika uppfattning av vad en normal förlossning innebär. De upplever också att läkare har ett annat synsätt på normal förlossning. Medicinska interventioner som är vanligt förekommande har normaliserats och uppfattas ingå i normal förlossning. Även förlossningsavdelningarnas organisation och riktlinjer påverkar synen och handläggningen av normal förlossning. I barnmorskans huvuduppgifter ingår det att främja normal förlossning och att stödja och stärka kvinnor i barnafödandet. Det är av stor vikt att barnmorskan har kunskap om den normala förlossningen så att rätt stöd och beslut om adekvata åtgärder vidtas för att främja den. / Normal childbirth is the midwife´s responsibility. Previous studies shows that the normal childbirth becomes more and more medicalised. Midwives have a hard time promoting normal birth, since there are no distinct boundaries. The aim for this study is to examine the midwives perceptions of the normal childbirth. The study was conducted with a qualitative inductive approach. A total of ten midwives participated in three focus groups discussions during spring 2015. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories, with a connecting theme Uncertainty about the concept of normal childbirth. The categories show different aspects that contribute to the midwives uncertainty, they are; Different approach to normal childbirth, What’s commonly used becomes normal and Midwives feels controlled. The result shows the midwives have different perceptions of what a normal birth entails. They also feel that doctors have a different approach to normal childbirth. Medical interventions that were commonly used become normalized and are now a part of normal childbirth. The organization and guidelines set by the ward also affected the perspective and management of normal birth. The midwife has a responsibility to promote normal childbirth but also to support and empower women during the delivery. It is therefore important that the midwife has knowledge of the normal childbirth so she can give the right support and make appropriate decisions to promote it.

När den reproduktiva hälsan sviktar kan känslor av att vara mindre värd uppkomma och såväl manlighet som kvinnlighet är begrepp som tycks vara starkt knutna till människans förmåga att reproducera sig. Infertilitet är ett problem vilket uppstår i en relation. Trots detta har det under lång tid setts som ett kvinnligt problem. Studien syftar till att belysa fenomenet infertilitet ur mäns perspektiv och utgår från ett livsvärldsperspektiv. Totalt deltog sju män i studien, livsvärldsintervjuer genomfördes och materialet analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Materialet mynnade ut i sammanlagt tolv subteman vilka resulterade i fyra stycken teman. Framtidstro, Intimitet, Maktlöshet samt Uthärdande tycks tillsammans stå för innebörden av fenomenet. Männen har ett behov av att finna strategier och på så vis öka känslan av att hantera och begripa den egna livssituationen vilket ses som en röd tråd genom resultatet. Männen tycks se sina upplevelser kring infertilitet som något positivt. De har intagit en ny roll och en stärkt relation till partnern belyses. Kopplingar till Antonovskys teorier kring KASAM kan ses och vikten av delaktighet betonas i resultatet. Diskussion förs även kring huruvida skillnader i bakomliggande orsaker till infertiliteten kan påverka resultatet. / When reproductive health is failing and feelings of being less worthy arise and both masculinity and femininity are concepts that seem to be strongly linked to man's ability to reproduce. Infertility is a problem which arises in a relationship. Despite this, it has for a long time been seen as a women's problem. The study aims to shed light on the phenomenon of infertility from men´s perspective and based on a life-world perspective. The study includes seven men, life-world interviews and material reviewed on the basis of a phenomenon logical hermeneutical approach. The material resulted in a total of twelve subthemes resulting four themes. Optimism in the future, Intimacy, Powerlessness and Persevering seem to stand together for the meaning of the phenomenon. The men have a need to find strategies and thereby increase the feeling of manage and comprehend their life situation. The men seem to see their experiences of infertility as something positive. They have taken on a new role and a stronger relationship with the partner is illuminated. Links with Antonovskys theories about KASAM can be seen and the importance of participation is emphasized in the outcome. There are also discussions on whether the differences in the underlying causes of infertility can affect results.

<p><strong>Bakgrund </strong>Att inducera en förlossning innebär att försöka manipulera igång ett förlossningsarbete i syfte att åstadkomma en vaginal förlossning. Nyttan med induktionen måste alltid överväga riskerna för förlossningskomplikationer. Riksgenomsnittet för inducerade förlossningar var år 2007, 13,2 %. <strong>Syfte </strong>Kartlägga inducerade förlossningar på en förlossningsklinik i södra Sverige under året 2009. Kartläggningen inbegrep induktionsindikation, använda induktionsmetoder samt förlossningsförlopp och utfall. <strong>Metod </strong>Retrospektiv observationsstudie där samtliga inducerade förlossningar med levande foster vid induktionsstarten under 2009 på förlossningskliniken inkluderades. Detta gav ett underlag på 306 inducerade förlossningar. Chi-två test och Fisher´s exakta test användes för att testa skillnader i resultatet. <strong>Resultat </strong>Indikationerna till förlossningsinduktion fördelade sig så att 250 (82 %) utgjorde medicinsk indikation, där vattenavgång utgjorde den främsta anledningen, och 56 (18 %) på humanitär indikation. Det var 220 kvinnor som krävde minst ett upprepat induktionsförsök innan de kom i aktivt förlossningsarbete. Det fanns en signifikant skillnad som talade för att ju högre Bishop score det var vid första induktionsförsöket, desto kortare tid till partus. Förlossningsutfallet blev 71% partus normalis, 18% sectio, 6% vakuum extraktion och 5% partus cum haem. <strong>Slutsats </strong>Studien visade att<strong> </strong>det kan finnas anledning för förlossningskliniken att förbättra journalföringen och öka följsamheten av PM vid förlossningsinduktioner.</p> / <p><strong>Background </strong>To induce labour means trying to manipulate labour to start in order to achieve vaginal childbirth. The benefits of induction must always outweigh the risk of labour complications. The national average of induced labour in 2007 was 13, 2%. <strong>Aim </strong>To map induced labours at a childbirth clinic in Southern Sweden during 2009. The mapping included induction indication, used methods of induction, childbirth processes and outcome. <strong>Method</strong> Retrospective observation study which included all induced labours with living foetuses at the start of induction, at the childbirth clinic during 2009. This gave a basis of 306 induced labours. Chi-squared testing and Fisher’s exact testing was used to test significant differences in the result. <strong>Result</strong> Indications of labour induction were divided where 250 (82%) constituted medical indication, the water breaking constituting the main reason, and 56 (18%) humanitarian indication. 220 women required at least one repeated induction try before they were in active labour. There was a significant difference indicating that the higher the Bishop Score was at the first induction try, the shorter the time until delivery. Labour outcome was 71% partum normalis, 18% caesarean sections, 6% vacuum extractions and 5% post partum haemorrhages. <strong>Conclusion </strong>The study showed that there might be reasons to improve the journal keeping and follow the PMs regarding labour induction at the childbirth clinic.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p>Amningen kan ibland vara svår att komma igång med. En del mammor får det att fungera utmärkt medan andra behöver mera stöd. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) och ”tio steg till lyckad amning” var tänkt att uppmuntra amningen på BB genom åtgärder som utbildning av barnmorskorna i att stödja mammorna. <strong>Syftet </strong>med denna studie var att beskriva mammors känslor inför amning och deras upplevelse av stöd från personal och pappa under BB-tiden samt att jämföra med en grupp mammor från 1993. <strong>Metoden</strong> var en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkätstudie genomfördes bland mammor på en förlossningsklinik i Sverige. Deltagande mammor var fördelade på 91 mammor 1993 och 16 mammor 2010. För bearbetning av data användes Statistical Package for the Social Science (SPSS). <strong>Resultatet </strong>visade att mammorna upplevde en större känsla av osäkerhet och oro 2010 jämfört med 1993. Av mammorna 2010 kände också majoriteten att amning var något de ”måste lära sig”. Mammorna upplevde papporna som mer stödjande 2010 jämfört med 1993. Initiativet till den första amningen togs 2010 i högre grad av en barnmorska än 1993. År 2010 fick en högre andel av mammorna hjälp av personalen på BB vid amningstillfällena jämfört med 1993. <strong>Konklusionen </strong>är att amningen kunde vara en känslig tid för mammorna och det behövdes stöd. BFHI har haft en positiv effekt på arbetet med att stödja mammorna vid amningen på BB, men det finns fortfarande behov av uppföljning och kontroll av verksamheten. Papporna tar ett större ansvar och är mera stödjande 2010 jämfört med 1993.</p> / <p>ABSTRACT</p><p> </p><p>Sometimes breastfeeding initiating can be hard. Some mothers get a good start others need more support. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) and “ten steps to successful breastfeeding” were meant to encourage breastfeeding at maternity hospital through measures like education of midwifes in supporting the mothers. The <strong>aim</strong> of this study was to describe mother’s feelings for breastfeeding and their experience of support from nursing staff and fathers during the stay on BB and to compare with a group of mothers from 1993. The <strong>method </strong>was a quantitative cross-sectional study. A survey study was accomplished among mothers in a birth-Clinique in Sweden. Participating mothers was 91 in 1993 and 16 in 2010. Statistical Package for the Social Science (SPSS) was used to processing data. The <strong>result </strong>showed that mothers experienced a greater feeling of uncertainty and anxiety in 2010 compared with 1993. The majority of mothers 2010 also felt that breastfeeding was something they “had to learn”. Mothers experienced that fathers were more supportive in 2010 than 1993. Initiative to the first breastfeeding was in most of the cases in 2010 taken by a midwife and a higher share of the mothers 2010 got help from the nursing staff at breastfeeding time. The <strong>conclusion </strong>is that breastfeeding might be a sensitive period to the mothers and that support was needed. BFHI has had a positive effect on the work in supporting mother’s breastfeed in the maternity hospital, but there are still needs of following-up and controls of the activity. The fathers took in 2010 more responsibility and are more supporting to the mothers compared with 1993.</p>

Sverige har under en längre period utgjort de OECD-land med ett av de högsta antal förlossningsskador. Historiskt har förlossningsvården varit en sfär för kvinnor. Medicinvetenskapen intog emellertid en allt mer betydande roll under 1800-talet och läkarkåren utgjordes av män. Den gravida kvinnan blev en patologisk kropp. Följden har lett till att kvinnor föder i gynställning och bristningar är standard. Syftet med studien har utgjorts av att, genom Foucaults teori om biomakt undersöka hur en svensk, samhällelig och medicinsk normalisering av förlossningsskador kan förstås som en följd av medikalisering av kvinnlig sexualitet och reproduktion. Med ett konstruktivistiskt angreppssätt baserat på upplevelser och definitionsprocesser har kvinnors subjektiva erfarenheter av sina skador studerats genom strukturerade intervjuer. Resultatet skildrar en statlig inverkan i reproduktionsfrågor och dess disciplinerande kontrollorgan, inte minst inom mödra- och barnahälsovården. Känslor av skam, skuld, litenhet och förminskande är upplevelser bemötandet i vården orsakat. Samhället är aktiva i att upprätthålla realiteten för kvinnorna och förmedlas diskursivt, då kvinnan som gör anspråk på den egna kroppen kategoriseras som avvikande. Det saknas ett psykosocialt inriktat stöd i vårdkedjan. / For a long period of time Sweden has been an OECD-country with one of the highest quantity of obstetric injuries. Childbirth has mainly been a sphere for women historically. Medical science however took an increasingly significant role during the 19th century and the profession mainly contained men. The pregnant woman became a pathological body. The consequence has led to women giving birth in lithotomy position and obstetric trauma is standard. The aim of this study has been, through Foucaults theory of bio power, analyse how a Swedish, social and medical normalization of obstetric injuries can be understood as a result of medicalization of the female sexuality and reproductivity. With a constructivist approach, the subjective experiences of their obstetric injuries has been analysed via structured interviews with women. The result shows a public impact in questions regarding female reproductivity and sexuality from the institute administrators. Emotional states of shame, guilt, pity and diminishing occur by the encounter with the institutes. Societies maintain the reality for women and mediate it discursively, since women who claim their bodies as their own are abnormal. Psychosocial support lacks in the care chain.

No description available.