I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet. Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.

Mikrobryggerier som brygger folköl kämpar idag med att nå ut med sina produkter till marknaden. Då e-handeln i Sverige växer kraftigt och befinner sig i en positiv trend skulle ett sätt att förbättra tillgängligheten till marknaden för mikrobryggerier vara att distribuera och marknadsföra hantverksfolköl via en webbapplikation. För att framgångsrikt lansera en sådan lösning och attrahera en stabil kundbas krävs att tilltänkta kunder finner den användbar. Denna rapport redogör för utvecklingsprocessen av en användbar webbapplikation ur ett navigerbarhets-, läsbarhets- och responsivitetsperspektiv. Rapporten tar stöd i teori baserad på vetenskaplig forskning om användbarhet i form av: navigerbarhet, läsbarhet och responsivitet. Programmeringsspråken Python och Flask har använts för serversidan. För klientsidan har HTML, CSS och Bootstrap använts. Vidare har JavaScript-biblioteket jQuery använts för kommunikation mellan klient- och serversidan. Efter utvecklingsfasen utvärderades webbapplikationen med hjälp av användartester. Utifrån presenterad teori och genomförda tester dras slutsatsen att webbapplikationen är användbar. Detta uppnås genom att användaren oavsett var på hemsidan den befinner sig kan navigera sig vidare till önskad del av webbapplikationen med maximalt tre klick. Färger, ikoner, textstorlek och typsnitt har valts så att innehållet är läsbart och slutligen har implementationen av CSS och Bootstrap gjort webbapplikationen responsiv. / Microbreweries producing medium-strong beer are struggling to reach out to their customers. With the help of e-commerce, microbreweries can increase their interaction with their target market. E-commerce in Sweden is a growing trend, but in order to succeed with increased customer relations using a digital platform the end users need to feel a certain degree of satisfaction. A contributing factor to the satisfaction rate is that the end user experiences usability. This thesis discusses the results and development process of a useful e-commerce platform from a navigational, readability and responsiveness perspective. The thesis foundation is based on scientific research on usability in terms of navigability, readability and responsiveness. During development the Python and Flask frameworks were used for server operations and the clientside uses HTML, CSS and the Bootstrap framework. Furthermore, the JavaScript library jQuery was used for communication between front- and back-end. After the development phase an evaluation of the web application was conducted using usability testing. Based on presented theory and conducted tests the thesis conclusion states that the web application is useful. This is achieved by the user, regardless of where on the web application it is located, to navigate to the desired part of the web application with a maximum of three clicks. Furthermore, the choice of colour, text size and font is contributing to readability and finally, the use of CSS and Bootstraphas made the web application responsive.

Denna uppsats i socialpsykologi undersöker hur muslimskt troende individer upplever det är att leva i ett svenskt samhälle. Undersökningen baseras på fyra stycken intervjuer med unga invandrande muslimer från Somalia. Fokus ligger på hur de upplever att deras religiösa tillhörighet påverkar deras vardagliga liv i ett sekulärt samhälle. Studien behandlar bemötande, integration, socialitetens påverkan och religiösa reglers förenande med sociala koder. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns mycket okunskap om islam i det svenska samhället vilket ibland ledde till obeväma sociala situationer, missförstånd och avståndstagande. De upplevde även svenskarna som allmänt ointresserade av religion vilket ändå lämnade ett visst utrymme till att utöva sin religion i ett samhälle som på många sätt inte uppfattas kompatibelt med att vara troende muslim. Intervjupersonerna menar att de i många avseenden måste anpassa sin religiositet till det svenska samhället och att de på så sätt tvingas att tolka sin religion genom ett kulturellt filter.

<p>Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.</p>

<p>Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another.</p><p>We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.</p>

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.

Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another. We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats synliggöra våra respondenters berättelser och tankar och då främst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrån en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass där vi valde att fokusera på deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nätanvändandet. Uppsatsens centrala tema är: ungdomarnas användning av Internet, nätbehov, sociala relationer och utanförskap, näthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid där snabb utveckling och högt tempo styr våra liv och när produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram är det lätt att tappa fotfästet och förlora sig i en stor värld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvärlden. Kanske finner ungdomarna ett ännu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lättåtkomlig värld till andras inre via Internet? Som så mycket annat gäller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron på gott och ont. Eventuellt är den balansen viktigare nu än någonsin att lära sig redan under sin barndom. Här har vi alla ett ansvar om samhället ska erbjuda hjälp för att bevara positiva interaktionsritualer för en samvaro med hög emotionell energi.Med detta vill vi dock inte förkasta den kunskap som unga får från internet och vi är inte ute efter en jämförelse utan av en förståelse för deras vardagliga ritualer via datorn. För att kunna skapa en klarhet i vad som kan tolkas som tidsödande och meningslöst, försöker vi med hjälp av dessa ungdomar tydliggöra och synliggöra deras känsla av den medierade värld de upplever.

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ”utan närrelation”, ”otillräckliga vänskapsband”, ”avvikande” och ”alienerad”. De två faktorerna ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället. Förhoppningen är att detta ska leda till kunskap som är användbar inom det sociala arbetet. Uppsatsen är litteraturbaserad och tillvägagångssättet utgörs av en begreppsanalys. Uppkomsten av ensamhet har utifrån faktorerna analyserats med hjälp av vetenskapliga rapporter och texter. Analysen visade att ensamhetskänslor på grund av ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” kan förklaras av separeringen av hushåll och företag vilket leder till en försvagning av gemenskap familjemedlemmar emellan. Ytterligare förklaringar är distanserade kontakter och en blaserad attityd i samhället. Känslan av att inte passa in och att vara missförstådd i ett samhälle med mycket press och många val är förklaringar till uppkomsten av ensamhetskänslor utifrån den andra faktorn, ”avvikande”. Förklaringarna till ”alienerad” som en faktor till ensamhetskänslor är ytlig gemenskap på arbetsplatsen, organisationsförändringar samt en osäkerhet på både arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Vidare är känslan av meningslöshet ett grundläggande problem i det moderna sociala livet. Slutligen är kunskap om ensamhet användbar för socialarbetare då det möjliggör ett bättre bemötande och bättre insatser.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut?   Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen.   Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion. Många av eleverna använder datorerna för att visa varandra saker som de sen diskuterar kring. Den sociala responsiviteten visade sig tydligt vid dessa tillfällen. Datorn som en gemensam symbol och en gemensam aktivitet verkade vara en betydelsefull interaktionsritual för eleverna. Vid andra tillfällen verkade datorn istället vara ett hinder för interaktionen. Eleven uppträdde då passivt i interaktionen och deltog i mindre utsträckning eller inte alls. De blev asocialt responslösa. Interaktionsritualen blev i dessa fall misslyckad.   Nyckelord: Bärbar dator, raster, social responsivitet, asocial responslöshet, interaktionsritualer / In this study I examine pupils´ face-to-face interaction when the laptop is there. The purpose is to see how the laptop impacts the interaction between students at breaks. My research questions are how and when pupils are social responsive respectively asocial responseless and also what the rituals of interactions look like.   I have used a qualitative method to answer my purpose and questions. I interviewed five pupils in year one of upper secondary school in Karlstad and also conducted three observations.   The study shows that the laptop is an impediment but also an asset in the interaction between students at breaks. Many pupils use their laptops to show each other things which could start a discussion. Social interaction was very evident at these moments. The laptop as a symbol and a common activity seemed to be an important interaction of ritual for the pupils. At other occasions the laptop seemed to be an impediment for the interaction. The pupils then became passive and participated less or not at all. He or she became asocial responseless. The interacion ritual then failed.   Keywords: Laptop, breaks, social response, asocial responseless, interaction ritual