Syfte: Hunden har varit människans bästa vän i tusentals år, på senare år har hunden börjat användas som hjälpmedel i olika former av behandling. Psykisk ohälsa är ett växande problem, men forskning kring alternativa former av behandlingar är begränsad. Därför har vi med denna studie haft för avsikt att undersöka hur personer med psykisk ohälsa upplever att det är att ha en hund. Metod: Empirin bestod av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer med psykisk ohälsa som ägde en hund, eller närtid hade ägt en hund. Fyra av dessa hade en utbildad psykisk hälsa-hund och fyra har eller hade i närtid ägt en outbildad hund. Vi använde oss av en kvalitativ intervjustudie, där materialet sedan delades upp med hjälp av en tematisk analys. Vi fördjupade vår analys genom att använda oss av anknytningsteorin och teorin om social responsivitet. Resultat: Resultaten visade att personer med psykisk ohälsa upplever att hunden är betydelsefull. Majoriteten upplever att hunden främjar det psykiska måendet och ser hunden som ett komplement till medicin eller annan behandling då hunden bidragit till minskad medicinering och minskad psykolog- och kuratorskontakt. Det har även visat sig att hundens närvaro hindrat självskadebeteende och självmord. Vissa negativa aspekter med att ha en hund har framkommit, men dessa har främst berott på omgivningens okunskap eller den ekonomiska belastningen som hundägandet medför. Slutsats: Relationen till hunden har visat sig vara värdefull för personer med psykisk ohälsa. Hunden skapar en mental trygghet som minskar stress, dämpar ångest och bidrar med minskad ensamhet. Hunden har visat sig vara en social katalysator som främjar interaktion med andra människor. Vi har funnit att hunden ger ökade förutsättningar för delaktighet i samhället.

<p>In modern, Swedish political science there are different ways of looking at ‘democracy’. A very common distinction is that between three groups of democratic theories: electoral democracy, participation democracy and deliberative democracy.</p><p>The nowadays frequently used concept of electoral democracy is often used as synonymous with the older concept of repre­­­­sen­tative or indirect democracy – frequently regarded as a contrast to the direct democracy of ancient Athens. However, there are also important differences. As for elections, people have no other significant role than voting for different political parties. It is a common view among defenders of electoral democracy that ‘ordinary people’ ought not to try to influence politicians between the elections.</p><p>There are mainly two different ways of looking at representative democracy; one stresses the future and focuses on mandates; the other focuses on retrospective accountability.</p><p>The modern concept of electoral democracy has many similarities with Joseph Schumpeter’s elite perspective. The main difference is that modern electoral democrats accept the concept of a ‘popular will’ – a concept that Schumpeter regarded as metaphysical.</p><p>The many meanings of the concept of ‘representation’ are analysed with reference to political scientist Hanna Pitkin, who defines its core character as ‘acting in the interest of the represented, in a manner responsive to them’. Others, like Bernard Manin, regard representative democracy as substantially different from direct democracy. The main difference is the election in contrast to the lot. For Manin, the election is indeed equal and democratic because every person has one and only one vote but at the same time unequal and aristocratic – sometimes even oligarchic – because we usually choose a person who is ‘better’ than the average.</p><p>In the electoral democracy model as well as in Schumpeter’s view, ordinary people need not participate much in the political parties or in the nomination process. The ballot is coming to the voter from the outside – like a stock on the market. For Manin, on the other hand, the nomination process is the central point.</p><p>One conclusion of this analysis is that the so-called electoral model may be regarded as an ideal type, in a Weberian sense. However, there is a risk that the model is interpreted as an ideal in a normative sense, since the concept of electoral democracy not only is narrower and ‘thinner’ than the concept of representative democracy. It is also narrower than the democratic views of Pitkin and Manin. More specifically, using ‘electoral democracy’ synonymously with ‘representative democracy’ may exclude these authors’ understanding of the dynamic mechanisms of the latter’s nomination processes.</p>

In modern, Swedish political science there are different ways of looking at ‘democracy’. A very common distinction is that between three groups of democratic theories: electoral democracy, participation democracy and deliberative democracy. The nowadays frequently used concept of electoral democracy is often used as synonymous with the older concept of repre­­­­sen­tative or indirect democracy – frequently regarded as a contrast to the direct democracy of ancient Athens. However, there are also important differences. As for elections, people have no other significant role than voting for different political parties. It is a common view among defenders of electoral democracy that ‘ordinary people’ ought not to try to influence politicians between the elections. There are mainly two different ways of looking at representative democracy; one stresses the future and focuses on mandates; the other focuses on retrospective accountability. The modern concept of electoral democracy has many similarities with Joseph Schumpeter’s elite perspective. The main difference is that modern electoral democrats accept the concept of a ‘popular will’ – a concept that Schumpeter regarded as metaphysical. The many meanings of the concept of ‘representation’ are analysed with reference to political scientist Hanna Pitkin, who defines its core character as ‘acting in the interest of the represented, in a manner responsive to them’. Others, like Bernard Manin, regard representative democracy as substantially different from direct democracy. The main difference is the election in contrast to the lot. For Manin, the election is indeed equal and democratic because every person has one and only one vote but at the same time unequal and aristocratic – sometimes even oligarchic – because we usually choose a person who is ‘better’ than the average. In the electoral democracy model as well as in Schumpeter’s view, ordinary people need not participate much in the political parties or in the nomination process. The ballot is coming to the voter from the outside – like a stock on the market. For Manin, on the other hand, the nomination process is the central point. One conclusion of this analysis is that the so-called electoral model may be regarded as an ideal type, in a Weberian sense. However, there is a risk that the model is interpreted as an ideal in a normative sense, since the concept of electoral democracy not only is narrower and ‘thinner’ than the concept of representative democracy. It is also narrower than the democratic views of Pitkin and Manin. More specifically, using ‘electoral democracy’ synonymously with ‘representative democracy’ may exclude these authors’ understanding of the dynamic mechanisms of the latter’s nomination processes.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår. Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet. Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet. Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande. De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt. / The purpose of this study is to create an understanding of how women in female dominated workplaces are experiencing criticism. The study will be a field study which is examining women who are active in preschool, when previous research has demonstrated a clear majority of women in this profession. The intention of this study is not to create any objective truth of reality, however, relate this study to interpret and describe any phenomena related to the topic, and create an understanding of the individual's perception of the concept. The informants were chosen strategically, further characterized the informants' participation of self-selection. It will not take into account, variables other than gender in terms of selection. Theories that the study rests on is the symbolic interactionism, which, among other things, its view of rationality is treated. Furthermore the theory of Johan Asplund, social responsivity, is taken into consideration and, finally, Erving Goffman's theory of identity formation. The conclusions to be drawn, in and of this study is that the relations between individuals in a group seems to have a major impact on how people perceive criticism. To avoid misunderstandings about the chosen topic appears public opinion, advise that the "definition of the situation" is something you should take into consideration, so where the spontaneous reaction of criticism is negative.

The development of Progressive Web Applications (PWAs) as opposed to Native Applications (NAs) has experienced a significant shift in recent years in the mobile application market. PWAs are more and more common since they are affordable, simple to use, and cross-platform compatible. Even so, there is an ongoing discussion and lacking research about which application can deliver a better user experience, which is what this thesis aimed to research. This was accomplished by developing two identical applications, one PWA and one NA, and comparing them in terms of responsiveness. Responsiveness was quantified by measuring the complexity in terms of computational time for each functionality within each application. The applications were developed using the two React frameworks named React JS and React Native, for the PWA and NA, respectively. Thus, the main comparison was between these two frameworks, and not PWAs and NAs in general. The goal is to help developers decide which application out of the two is more suitable, depending on the possible functionalities that their application is considered to have. The functionalities that were chosen were all different but deemed to be relevant to the functionalities present in some of the largest mobile applications. Functionalities relevant to social media were chosen, such as image and tweet searching. Additional functionalities include geolocation and a word counter. The former was chosen for the prevalence of geolocation-based applications, while the latter was chosen as a means to compare the computational power of each application. The results showed that the PWA was considerably more capable when it came to executing the image search word counter, and tweet search functionality, as it was able to render and handle the data considerably faster than the NA. When it came to the geolocation functionality, however, the NA was the faster application. / Utvecklingen av Progressiva webbapplikationer (PWAs) jämfört med nativa applikationer (NAs) har genomgått en betydande förändring de senaste åren på mobilapplikationsmarknaden. PWAs blir allt vanligare eftersom de är prisvärda, enkla att använda och kompatibla över olika plattformar. Trots det pågår det en kontinuerlig diskussion och brist på forskning om vilken typ av applikation som kan leverera en bättre användarupplevelse, vilket är det forskningsämne som denna avhandling syftar till att undersöka. Detta åstadkoms genom att utveckla två identiska applikationer, en PWA och en NA, och jämföra dem med avseende på responsivitet. Responsivitet kvantifierades genom att mäta komplexiteten i form av beräkningstid för varje funktionalitet inom varje applikation. Applikationerna utvecklades med hjälp av de två React-ramverken React JS och React Native, för PWA respektive NA. Således var huvudjämförelsen mellan dessa två ramverk och inte generellt mellan PWAs och NAs. Målet är att hjälpa utvecklare att bestämma vilken av de två applikationerna som är mest lämplig, beroende på vilka funktionaliteter deras applikation förväntas ha. De valda funktionaliteterna var olika men ansågs vara relevanta för funktionaliteterna i några av de största mobilapplikationerna. Funktionaliteter relaterade till sociala medier valdes, såsom bild- och tweetsökning. Ytterligare funktionaliteter inkluderar geolokalisering och en ordräknare. Den förstnämnda valdes på grund av utbredningen av geolokaliseringsbaserade applikationer, medan den senare valdes som ett sätt att jämföra beräkningskraften hos varje applikation. Resultaten visade att PWA var betydligt mer kapabel när det gällde att utföra bildsökning, ordräknare och tweetsökning, eftersom den kunde rendera och hantera data betydligt snabbare än NA. När det kom till geolokalisering var dock NA den snabbare applikationen.

The issue of diagnosed children has been heavily debated in the media over the past decade. This study deals with the issue of diagnosis from a family perspective and utilizes a method of thematic analysis trough a literature review of four autobiographies that describes the parents experience of the diagnosis issue regarding attitudes and responses towards their children and family. The purpose is to create a greater understanding of the family situation and to explore new approaches and strategies to counter psychological affliction and exclusion in society. The results show a widespread exclusion based on the main themes, internal and external influences. These themes represent exclusion factors like for example inexperience in dealing with power bearing institutions such as schools and health facilities and creates few opportunities for socialization processes due to the child's disability, stigma. Both of these themes can be seen as a result of sensory deprivation. The attitudes and responses of society towards the stigma bearing child has a great negative impact on the families with diagnosed children. / Diagnosfrågan har varit starkt omdebatterad i media under det senaste decenniet. Dennas studie behandlar diagnosfrågan ur ett familjeperspektiv genom en kvalitativ ansats via en litteraturstudie och tematisk analys av fyra självbiografier. Syftet med studien är att belysa diagnosbärande barns föräldrars erfarenheter kring omgivningens attityder och bemötande samt skapa en ökad förståelse för familjernas livssituation. Vidare menar den kommande analysen till att kunna utröna nya förhållningssätt och strategier för att motverka psykisk ohälsa i dessa familjer. Resultatet visar på ett utbrett utanförskap som redovisas i två huvudteman, inre och yttre påverkan. Dessa teman representerar faktorer som okunskap i bemötande och attityder inom maktbärande institutioner men även i ett fördomsfullt och toleranslöst bemötande från den närmaste omgivningen. Resultatet visar även att utanförskapet skapar få möjligheter till socialiseringsprocesser på grund av de negativa attityderna kring barnets funktionsnedsättning och beteende, detta kan ses som en följd av sensorisk deprivation.

In this study, we have considered the impact the organization`s implementation of its vision of the psychosocial work enviroment has been for the relations between the employees. We have primarily relied on a hermeneutic approach to understand our empirical data, and when we have interpreted and made a socialpsycological analysis on our collected empirical data. We have used Smith´s Institutional Ethnography, Sheff`s Social bonds and Asplund`s theory of Social responsivity. To collect the empirical data we have combined quantitative and qualtitative methods and a textanalysis at a visiondocument in the aim of capture both the depht and the breadth of our chosen fields of study. The results we have found shows that the psycosocial work environment within the organization can be seen as interplay between individual and enviroment and between individuals as well and that this interaction is influenced by the organizational culture that is created by the organization`s political vision / I denna C-uppsats har vi undersökt vilken betydelse ledningens implementering av sin vision kring den psykosociala arbetsmiljön för de psykosociala relationerna har för relationerna mellan de anställda. Vi har främst utgått ifrån en hermeneutisk vetenskaplig ansats för att förstå vårt empiriska material. Då vi tolkat och gjort en socialpsykologisk analys kring vårt insamlade material har vi använt oss av Smith`s Institutionella etnografi, Sheff`s Sociala band och Asplund`s teori om social responsivitet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt både kvantitativ och kvalitativ metod samt en textanalys av ett visionsdokument i syfte att dessa metoder kan fånga både djup och bredd av vårt valda studiefält. Resultatet vi kommit fram till visar på att den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen kan ses som ett samspel mellan individ och miljö samt mellan individerna i sig och att detta samspel är påverkat av de organisationskultur som till viss del formas av organisationens personalpolitiska vision.

Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.

Syfte – Trenden med e-handel ökar stadigt och allt fler konsumenter utför köp via mobiltelefonen. I en undersökning som Episerver utfört surfar 90 procent av alla konsumenter via mobilen men endast 19 procent genomför köp på en webbplats. Det beror på tekniska problem, svårigheter med otillräcklig tillgång till information och registreringar som kräver för många steg. Risken är hög att en konsument lämnar webbplatsen om de upplever den svårnavigerad. Idag finns generella principer inom design för webbplatser och Google Analytics används för att mäta trafik och se hur användaren navigerar på webbplatsen. Det som inte framkommer är bakomliggande orsaker till användarens beteende. Trots att de generella principerna för design är vedertagna och används idag visar undersökningar att konsumenter upplever webbplatsen svårnavigerad och lämnar. För att förstå användarens upplevelse av webbplatsen är det därför viktigt att utföra en studie där man samlar kvalitativa data. Syftet med studien var därför att ta reda på hur en användare upplever användbarhet och utformning under en köpprocess på en mobilanpassad webbshop för mode. Metod – För att uppnå studiens syfte har en små-N-studie genomförts där tre webbshopar granskades. En fallstudie har även genomförts och inkluderade en observation samt en intervju med sex deltagare. Resultat – Studien visar att de tre webbshopar som granskats är utformade responsivt. Vedertagna ikoner, som hamburgermeny, varukorg och sökfunktion används. Kontraster med färg och typografi mot färgad bakgrund, hierarki och whitespace används. Samtliga webbshopar använder progressive disclosure för att dölja information och komprimera innehåll. Bekräftelse förekommer med hjälp av betoning. I fallstudien framkom det att användaren upplever frustration och förvirring under flera delar av köpprocessen. De frustrerande områdena är: oväntade händelser och popup-rutor som stör processen, webbshopens filtrering som saknar alternativ att sortera på mönster eller valda alternativ som inte följer med genom processen. Knappar var svåra att trycka på grund av dess storlek eller placering. Användaren blev även förvirrad över navigationen när flera kategorier slagits ihop och olika ord används för att benämna samma sak på olika webbplatser. Studien visar även att användaren upplever att sökrutan är smidig och effektiv att använda. Till sist upplever användaren att det fungerar bra att skrolla om webbsidan inte blir för lång. Implikationer – Studiens resultat visar på vikten av att kartlägga användarens upplevelse av interaktion samt utformningen av webbshopen ännu tydligare för att möjliggöra utveckling och erbjuda en positiv upplevelse av webbshopen under köpprocessen. Webbshoparna bör därför fokusera på att optimera webbshopens interaktion och utformning genom att genomgående följa User Interface Guidelines framtagna för applikationer och genomföra kvalitativa undersökningar med sina användare för att möta framtida behov då mobilanvändningen ökar. Begränsningar – Studiens resultat är begränsat till webbshopar i Sverige. I andra länder kan utformning och uppfattning av en mobilanpassad webbshop vara annorlunda. Om utvecklingen av användbarhet och mobilanpassade webbshopar sker snabbt och med stora förändringar kan studiens livslängd bli begränsad. / Purpose – The e-commerce is increasing and more consumers choose to shop with their phone. A study made by Episerver shows that 90 percent of all people surf on their phone but only 19 percent buy with their phone. The main reasons are technical problems, difficulties, limited access to information and registers that requires many steps. There is a high risk that a user will leave the website if they experience it complicated. There are general principles of design for websites to create good design and Google Analytics is used to analyse how a user navigates on the website. But the navigation does not describe why the user navigates in a certain way. Even though the general principles of design are being used users still experience websites complicated and decides to leave. To get a better understanding of the users experience of the website it is important to do a qualitative study. The purpose of this study is to investigate how a user experience the usability and design during a buying process on a mobile webshop within fashion. Method – In order to achieve the purpose of this study, a small-N study has been conducted on three webshops. A case study has also been conducted that included an observation and an interview with six participants. Findings – The study shows that all three reviewed webshops are designed responsive. Recognized icons, such as the burger menu, the cart and the magnifying glass for search function are used. Color contrasts and contrast in typography against background, hierarchy and whitespace.  All webshops uses progressive disclosure to conceal information and compress content.  Confirmations by emphasizing are used. Frustration and confusion appeared in the case study during several parts of the buying process. The frustrating parts are: unexpected events and pop-up boxes that interrupt the process, the missing alternative to filter products with patterns in the filtration function or chosen sizes of clothes in the filtration function that do not follow through the process. Buttons were difficult to press because of the size of it or its placement. The user also got confused on how to use the navigation when several of the categories were merged and when the same words had different meaning in different words were used in different webshops. The study also shows that the user experience that the search function was easy and effective to use. At last the user experienced the scroll positive if the website is not too long. Implications –  The result of this study shows the importance of mapping the user’s perception of the website to be able to develop and offer a positive experience on the website during the buying process. The webshop therefore should focus on optimizing the interaction by following the User Interface Guidelines for applications and perform qualitative studies with the users to meet future needs as mobile usage increases. Limitations – The result of this study is limited to webshops in Sweden. The design and perception of the webshop can differ from other countries. If the mobile websites and the usability changes fast and with major changes, the lifetime of this study might be limited.

Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.   Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.