REST står för “Representational State Transfer” och är en arkitekturstil som har blivit ett populärt val för implementation av serviceorienterade arkitekturer (Haupt, Leymann &amp; Vukojevic-Haupt, 2018). REST är en koordinerad uppsättning av arkitektoniska restriktioner som syftar på att minimera latens och nätverkskommunikation, samtidigt som oberoendet och skalbarheten av komponentimplementering maximeras (Fielding &amp; Taylor, 2002). REST är främst baserat på HTTP (Hypertext Transfer Protocol) och skapandet av ett REST api går att genomföra med hjälp av de flesta programspråken. Ett REST api kan dock utvecklas med hjälp av många olika programspråk och vilket programspråk som ska användas för att få den bästa responstiden finns det i dagsläget väldigt lite forskning om. Detta arbetet kommer att jämföra två olika programspråk för att se vilket programspråk som kan användas för att utveckla ett REST api med den bästa responstiden. De programspråk som kommer att användas är Python och PHP. Resultatet på experimenten är att REST api:et skapat med hjälp av PHP har den bästa responstiden jämfört ett liknande REST api skapat med hjälp av Python. En slutsats kan då dras att ett REST api:et skapat med hjälp av PHP har den bästa responstiden. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Tidigare forskning visar att responstid har stor inverkan på användarens upplevelse online. Trots det saknas tydliga metodiker för hur man ska arbeta med responstid. Med detta i åtanke blev studiens syfte att undersöka hur företag bör arbeta med responstid i webbapplikationer och huruvida man bör ta hjälp av användare i arbetet. Undersökningen skedde med hjälp av en litteraturstudie, följt av sju intervjuer med yrkesverksamma inom IT-branschen. Därefter genomfördes en analys av empirin för att hitta likheter och skillnader i data. Studiens resultat påvisar att man bör definiera krav som är anpassade efter webbapplikationens mål och syfte. Kraven bör definieras för varje funktion i webbapplikationen och vara tydliga samt mätbara. En metod för att uppnå det är att använda SMART-kriterierna. För att säkerställa att kraven uppfylls bör prestandatester genomföras. Dessa bör automatiseras och verktyget som används ska vara anpassat för applikationen. Användare kan med fördel vara involverade i arbetet med responstid. Huruvida användbarhetstest är rätt metod går inte att säkerställa. Monitorering är ett bra komplement i arbetet med krav för responstid, men kan inte återge användarens upplevelse och ersätter inte heller användarmedverkan vid kravframtagning. / Previous research shows that response time has big impact on the user's experience online. Despite this, there are no clear methodologies for how to work with response time. With this in mind, the aim of this study was to investigate how companies should work with response time in web applications and whether one should take help from users. The study was conducted using a literature study, followed by seven interviews with active professionals in the IT industry. An empirical analysis was then performed to find similarities and differences in data. The study's results show that one should define requirements that are adapted to the goals and purpose of the web application. The requirements should be defined for each function in the web application and be clear and measurable. One method of achieving this is to use the SMART criteria. To ensure that the requirements are met, performance tests should be carried out. These should be automated, and the tool used should be adapted for the application. Users can advantageously be involved in the work with response time. Whether usability test is the right method cannot be guaranteed. Monitoring is a good complement in the work with requirements for response time but cannot reproduce the user's experience nor does it replace user involvement in the production of requirements.

Bloatware är förinstallerade applikationer som i många fall kan vara svåra att avinstallera. Målet med denna studie är att undersöka om bloatware påverkar användarens upplevda prestanda av sin mobiltelefon, samt hur en upplevd försämring av mobilens prestanda påverkar en individs benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Tidigare forskning ger inte en universal definition av prestanda, varpå denna studie sammanställer ett ramverk för prestanda av mobiltelefoner som batteritid, responstid och lagringsutrymme. Begränsat lagringsutrymme, långsam responstid och förkortad batteritid påverkar alla telefonens prestanda negativt. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning om användares upplevelser med sina mobiltelefoner och resultaten fördjupades med hjälp av versions- och lagringsdata för bloatwareapplikationer och androidtelefoner från en sekundär källa. Studien konkluderar att bloatware påverkar den upplevda prestandan genom batteritid, responstid och lagringsutrymme, samt att detta, framförallt sett till responstid, leder till en ökad benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Bloatware har möjligheten att påverka användares upplevelser och investeringsvilja med sina mobiltelefoner samtidigt som det inte går att fastställa att bloatware är den enda bidragande faktorn till den upplevda prestandaförsämringen.

Examensarbetet har utförts i samarbete med företaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hjälpmedel för synskadade. LVI utvärderar vid jämna mellanrum nya LCD-bildskärmar för deras produkter. LVI behöver metoder samt utrustning för att mäta bildskärmars responstid och latens. Både responstiden och latensen ger fördröjningar vilket t.ex. leder till att bilden blir oskarp, rörliga föremål får en svans efter sig eller att lju- det kommer före bilden. I detta arbete utförs en grundlig förstudie som behandlar bild- skärmars responstid och latens samt ger ett underlag för att konstruera eller köpa mätut- rustning för responstidsmätningar. I förstudien framkommer den standardiserade mätmeto- den ”grey-to-grey” som LVI kan använda för att mäta responstiden. En mätkrets konstrue- ras för att mäta responstiden samt beställs en dedikerad enhet för latensmätning. För att ut- värdera mätmetoderna utförs ett antal tester med mätkretsen för responstid och den dedike- rade enheten för mätning av latens. Mätningarna visar senare att mätmetoden ”grey-to- grey” är den som LVI ska använda men metoden behöver vidareutvecklas. Den dedikerade enheten för latensmätningar visar sig mäta en del av responstiden och bör därför endast an- vändas som komplement till responstidsmätningen vid jämförelser mellan olika bildskär- mar. Arbetet levererar en förstudie i LCD-bildskärmars responstid och latens, en vidareut- vecklad version av ”grey-to-grey”-metoden, mätutrustning för responstidsmätning samt den dedikerade mätenheten för latens till företaget LVI. / The thesis was performed in collaboration with the company LVI (Low Vision Interna- tional) that manufactures electronic devices for the visually impaired. LVI evaluates new LCD displays for their products at regular intervals. LVI need methods and equipment for measuring response time and input lag. Both response time and input lag cause delays, which results in such things as image blur, ghosting after moving objects or a delay between sound and image. The preliminary study reveals the standardized method “grey- to-grey” that LVI can use to measure response time. A measurement circuit was constructed to measure response time and a dedicated unit for input lag measurement was ordered. To evaluate the measurement methods a number of tests were conducted with the response time circuit and the dedicated input lag unit. The measurements showed that the method LVI shall use is the "grey-to-grey” method but it needs further development. It turned out that the dedicated unit for input lag measured a portion of the response time and should therefore only be used as a complement to the response time measurement when comparing displays. The thesis delivers a preliminary study in LCD displays response times and input lag, a further developed version of the “grey-to-grey” method, measurement equipment for response time and a dedicated unit for input lag measurements to the company LVI.