Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

I denna studie undersöker vi om det förekommer earnings management i resultathöjande syfte bland svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission. Studier om earnings management vid nyemissioner har gjorts förut av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram till att earnings management förekommer tiden precis innan en nyemission. Vi hittar dock ingen studie utförd på svenska företag, vilket vi vill undersöka närmare. Syftet med resultatet av studien är att visa intressenter till företagen att de kan bli vilseledda när de ska investera sitt kapital när earnings management förekommer. / In this study, we examine whether there occurs earnings management in order to increase earnings in Swedish listed companies at the time of an equity offering. Studies on earnings management at the time of an equity offering has been done before, for example by (Shivakumar, 2000). He concludes that earnings management occurs the time just before an equity offering. We find, however, no study conducted in Swedish companies, which we want to investigate further. The purpose of the outcome of the study is to show stakeholders to the companies that they can be misled when to invest their capital when earnings management occurs.

Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär. Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden. Vi tror att vår studie kan komplettera den forskning som gjorts genom att lyfta fram åsikter från användare av finansiella rapporter. Vi är av åsikten att redovisningen bör utvärderas tillsammans med de som söker information beträffande ekonomiska beslut i årsredovisningar. Studien tar således analytikerns fokus och vi försöker genom en mixad metod belysa problematiken kring värdering till verkligt värde tillämpat på skogstillgångar. Den mixade metoden utgörs av en kvalitativ metod där vi försökt att ta reda på mer kring yrkesverksamma finansanalytikers åsikter gällande värdering av skog enligt interna kassaflödesmodeller. Som komplement till vår kvalitativa metod har vi även genomfört en numerisk analys av Holmen och SCA. I denna förklarande fallstudie har vi försökt att utröna skillnader vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell vid värdering till verkligt värde gentemot värdering till anskaffningsvärde. Resultatet från vår kvalitativa studie presenterar en nyanserad bild kring analytikers åsikter av värdering till verkligt värde enligt interna kassaflödesmodeller. Våra respondenter betraktar värderingarna med viss skepsis och pekar på att det är flertalet subjektiva antaganden som ligger till grund för värderingarna. Dessutom uppger flera av de analytiker vi talat med att värderingarna är att betrakta som otillförlitliga. Utifrån redovisningens grundläggande kvalitativa antaganden så uppger dock våra respondenter vissa positiva skillnader som ökad relevans och jämförbarhet. Men sammantaget kan vi konstatera att yrkesverksamma analytiker inte ger värderingarna någon större notis i deras yrkesutövande och en del ifrågasätter syftet med övergången till IFRS.   Vår förklarande fallstudie indikerar på att ökad volatilitet i företagens resultaträkningar medför vissa praktiska komplikationer vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell. Utöver det sistnämnda så visar fallstudien även på att verkliga värden i Holmen & SCAs fall, inte underlättar värderingar av bolagens egna kapital enligt en avkastningsbaserad modell.

Att resultatmanipulation förekommer genom redovisning och nedskrivning av goodwill är allmänt känt inom ämnet. Sedan SFAS 142 infördes, som innebar att den tidigare avskrivningen inom goodwill skulle ersättas av en årlig nedskrivningsprövning. Har studier påpekat att den subjektivitet som IFRS och IAS erbjuder kan användas för att manipulera företagets resultat. Denna studie breddar den befintliga litteraturen med att undersöka om resultatmanipulation också förekommer hos svenska börsnoterade företag. Studien omfattas även av en tid då Covid-19 pandemin präglade hela världen och innebar ekonomiska utmaningar för många företag. Studien är utvecklad med relevanta befintliga teorier inom ämnet som upptäckt att resultatmanipulation och diskretion förekommer genom redovisning av goodwill hos börsnoterade företag i länder utanför Sverige. Uppsatsen följer därmed en deduktiv forskningsprocess och använder en binär regressionsanalys för att besvara de huvudsakliga hypoteserna. Urvalet består av 268 svenska börsnoterade företag i Sverige över räkenskapsåren 2019 och 2020 vilket medför 536 observationer. Dessa företag har hämtats via databasen Retriever Business. Då det inte existerar något verktyg hos de tillgängliga databaserna som specifikt kan identifiera om nedskrivning av goodwill ägt rum har granskning av företagens årsredovisningar gjorts. Övriga nyckeltal och finansiell information har tillhandahållits från databasen och kompletterats med information från företagets årsredovisningar. Resultatet visar att nedskrivning av goodwill förekommer i samband med “Earnings bath” och resultatutjämning. Samt att företag som precis redovisat ett positivt resultat har mindre sannolikhet att genomföra en nedskrivning. Vidare visar resultaten att det också finns företagsekonomiska faktorer som rationellt leder till nedskrivning av goodwill. Detta är i linje med resultat i tidigare studier. Studien kunde däremot inte dra slutsatsen att de diskonteringsräntor som används till värdering av goodwill utnyttjas på ett opportunistiskt sätt för att genomföra en nedskrivning av goodwill.Ytterligare intressanta observationer som framkommit under tiden som 100-tals årsredovisningar granskats är den stora påverkan valutakursförändringar hade på värdet hos redovisad goodwill under 2020. Dessutom stötte vi på den brist av transparens som företagen visar under nedskrivningsprövning av goodwill, vilket kan härledas från de upplysningar som IAS 36 kräver. Vi tänker att detta kan inspirera till ny forskning inom goodwill. Under en tid med högre inflation och stigande räntor kan det bli mer aktuellt än någonsin att analysera goodwill och dess nedskrivningsprövning hos börsnoterade företag.

SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.

Verkställande direktörer kan ha incitament att manipulera resultatet i syfte att öka sin variabla lön, åtminstone påvisar amerikanska studier ett positivt samband mellan andel rörlig lön och resultatmanipulation. Då implementering av incitamentsprogram till VD sedan 2000-talets början ökat i Sverige, samtidigt som sambandet ej undersökts i en svensk kontext, syftar studien till att undersöka alternativhypotesen det finns ett samband mellan verkställande direktörers relativa andel rörlig ersättning och diskretionära periodiseringar genom regressionsanalys. Studiens urval baseras på Large och Mid Cap-bolag listade på Nasdaq Stockholm och det slutliga stickprovet utgörs av 208 observationer fördelade över 79 företag under åren 2017-2019. Resultatmanipulation via diskretionära periodiseringar utgör studiens beroende variabel och estimeras genom Modified Jones Model medan ration rörlig till total VD-lön utgör studiens oberoende variabel. Regressionsanalysen påvisar ett signifikant positivt samband på 5 %-nivån mellan resultatmanipulation och andel rörlig lön. Detta indikerar att bolag med hög andel rörlig lön har lägre resultatkvalitet.

Titel: Resultatmanipulation i ekonomiska kriser? - En studie av svenska bolags resultatmanipulation under COVID-19 pandemin. Datum: 2 juni 2022 Författare: Shajwan Karimi & Ludvig Trolle Grzechnik Handledare: Roland Almqvist Nyckelord: Resultatmanipulation, COVID-19, diskretionära periodiseringar, modifierade Jones-modellen, statliga interventioner (omställningsstöd). Forskningsfråga: Återfinns det en högre nivå av resultatmanipulation under COVID-19? Föreligger det något samband mellan statliga interventioner och nivå av resultatmanipulation? Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka om statliga bidrag som ges ut under ekonomiska kriser har inverkan på nivån av resultatmanipulation. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där årsredovisningsdata från 2010–2020 hämtats från 9191 svenska bolag och med hjälp av den modifierade Jones-modellen beräknas diskretionära periodiseringar. Vidare genomförs t-tester, korrelationstester och regressionsanalys för att undersöka samband för att svara på studiens syfte. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av teori och tidigare forskning om redovisningskvalitet, den positiva redovisningsteorin, resultatmanipulation och statliga interventioner, revision och resultatkvalitet och den modifierade Jones-modellen. Resultat: Resultatet påvisar en generellt högre nivå av diskretionära periodiseringar under pandemiåret 2020. Dock återfinns ingen förhöjd nivå av manipulation i samband med statliga interventioner på branschnivå. Studien pekar på att resultatkvalitet snarare tenderar till att öka i takt med statliga bidrag.

Aktiebolagslagen (2005:551) 4 kap. 5§ är ett avsteg från likhetsprincipen eftersom aktier med olika röstvärden tillåts. Vi undersöker om svenska noterade företag med röststarka aktier använder mer eller mindre resultatmanipulation än andra företag. Eftersom ägare i företag med röststarka aktier enklare kan erhålla kontroll torde agentproblem mellan företagsledning och ägare minska. Dock riskerar nya agentproblem uppstå mellan kontrollerande ägare och minoritetsägare. Dessutom värderas företag med röststarka aktier lägre än andra företag, vilket skapar incitament att sänka kostnaden för eget kapital genom resultatmanipulation. Vi undersöker resultatmanipulation med tre mått för periodiseringsbaserad respektive operativ resultatmanipulation. Resultaten indikerar att företag med röststarka aktier använder mer periodiseringsbaserad resultatmanipulation än andra företag. Däremot illustrerar operativ resultatmanipulation en tvetydig bild. Vi uppmanar att dessa operationella mått tolkas med försiktighet, då åtgärder kan drivas av olika bakomliggande motiv.

Enligt den effektiva marknadshypotesen prissätter marknader tillgångar rationellt utifrån all tillgänglig information. En viktig datapunkt för företagsvärdering är det redovisade resultatet. Resultatet kan manipuleras genom diskretionära beslut som påverkar hur resultatet periodiseras. Ett manipulerat resultat är inte lika uthålligt som ett resultat utan manipulation vilket har följder för företagets värdering. En effektiv marknad bör genomskåda det manipulerade resultatet och inte övervärdera företagen med höga diskretionära periodiseringar (Xie 2001). Studien finner att en hedgeportfölj som utnyttjar avkastningsskillnaden mellan företag med låga och höga diskretionära periodiseringar har en positiv riskjusterad avvikelseavkastning på 1,1 % per månad med p-värde 10,5 %. Den riskjusterade överavkastningen kan, förutsatt att alla relevanta risker justerats bort, tolkas som att marknaden övervärderar diskretionära periodiseringar. Den eventuella övervärderingen av de diskretionära periodiseringarna kan tyda på att marknadsaktörerna förleds av resultatmanipulation och är ett tecken på att den svenska marknaden inte är effektiv. / The market, according to the efficient market hypothesis, prices assets rationally using all available information. One important data point for company valuation is the company's earnings. The level of earnings reported can be manipulated through discretionary decisions affecting the accruals. Manipulated earnings are less persistent than earnings with no manipulation which has implications for the valuation of the company. An effective market should see through the manipulated earnings and not overvalue companies with high discretionary accruals (Xie 2001). This study finds that a hedge portfolio exploiting the difference in total returns between companies with high and low discretionary accruals has a positive risk-adjusted return of 1,1% per month with a p-value of 10,5%. This risk-adjusted return could, if all relevant risks are controlled for, be interpreted as meaning that the market overvalues discretionary accruals. This possible overvaluation could be a sign that the market is being misled by earnings management and that the Swedish market is not effective.

Denna studie syftar till att undersöka skillnader i förekomsten av resultatmanipulation mellan den internationella redovisningsstandarden IFRS och huvudregelverket inom K-regelverken, K3. Studiens hypotes är att företag som tillämpar IFRS, som har mer vägledning och mer omfattande upplysningskrav än K3, uppvisar lägre grad av resultatmanipulation. Resultatmanipulation mäts av studien primärt genom en regressionsanalys, vilket ger ett mått på diskretionära periodiseringar vars resultat testas mellan de olika redovisningsstandarderna. Sekundärt undersöks resultatmanipulation genom visualisering av företagens önskan att slå uppsatta mål i histogramform. Vidare testas asymmetrin i histogrammens staplar kring gränsvärdena för att testa förekomsten av resultatmanipulation via target beating. Resultaten indikerar på att företag som redovisar enligt K3 resultatmanipulerar mer än företag som redovisar enligt IFRS.