<p>Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.</p>

<p>Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .</p><p>Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen.</p><p>Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.</p>

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten . Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen. Resultat &amp; slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.

Sammanfattning Titel: Konflikt, vad händer med revisor-klient relationen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annika Milgunoff och Jessica Wass Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016– Januari Syfte: Det är sparsamt med tidigare forskning om hur revisorer upplever att klientrelationen påverkats vid en revisionsrelaterad konflikt. Vi vill belysa tio revisorers personliga uppfattning om hur deras klientrelationer har påverkats då de stått fast vid sin professionella åsikt. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vi har använt en abduktiv ansats för att tolka och analysera svaren. Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att respondenterna anser att de flesta motsättningar som uppstår löser sig genom god kommunikation och blir på så vis aldrig någon konflikt. När en motsättning ändå resulterar i en konflikt har relationen försämrats efteråt i de fall där relationen redan från början var dålig. I de fall där relationen ansågs god innan konflikten upplevs relationen oförändrad eller förbättrad efteråt. Förslag till fortsatt forskning: Tydligare fokus på situationer som revisorerna relaterar till motsättningar och meningsskiljaktigheter. Utförande av studien så att fler respondenter har en erfarenhet av påverkan på relationen. Uppsatsens bidrag: Relationen mellan revisor och klient försämrades när relationen var dålig redan före konflikten. Studien visar också att revisorn var nöjd med det utfallet då kunden ansågs utgöra en risk. Om relationen ansågs god före konflikten, blev relationen oförändrad eller förbättrad efter en konflikt. Vetskap om att relationen kan stärkas är positiv kunskap för en revisor som värnar sitt oberoende. Nyckelord: Revisor- klient konflikt, relationer, oberoende, påverkan / Abstract Title: Conflict, what happens to the auditor-client relation? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annika Milgunoff and Jessica Wass Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: Previous research on auditor perceived effects on the client relationship in an auditor-conflict issue, is sparsely represented. We aim to shed light on ten auditor’s personal opinion about the impact on their client relationships when maintaining a professional judgement. Method: We have used qualitative interviews in a semi structured form. We have had an abductive approach to understand and analyze the answers. Result &amp; Conclusions: The results show that respondents believe that most of the disagreements that arise were dissolved through good communication. When the relationship was poor to begin with, a conflict made it even worse. When the relationship was good to begin with the relationship was either unaltered or improved afterwards. Suggestions for future research: A more direct focus on situations that the auditors consider related to disagreements and difference in opinion. Perform a study where more respondents have experiences on the impact on the relationship. Contribution of the essay: The study shows that the auditors where content with the outcome as the client was considered being a risk. If the relationship was considered good before the conflict, the relationship remained unchanged or improved afterwards. Knowing that the relationship can be strengthened is positive knowledge for an auditor who cherishes their independence. Key words: Auditor-client conflict, relations, independence, impact.

Sammanfattning Titel: De sociala nätverkens betydelse för revisorer på mindre orter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Norberg &amp; Gunilla Persson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Vi har funnit att studier om de sociala nätverkens betydelse för revisorers oberoende är högst begränsade och med ett tillägg av små orter, helt obefintligt. Vårt syfte med studien är därför att belysa betydelsen av detta på just mindre orter   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med 10 godkända eller auktoriserade revisorer. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats för att slutligen presenteras utifrån ett antal förutbestämda teman.   Resultat &amp; slutsats: Det empiriska materialet bekräftade att sociala nätverk har en stor betydelse på mindre orter samt att relationen till klienten blir närmre. Även om resultatet till stor del påvisade de positiva aspekterna, fick vi indikationer på att de sociala nätverken och nära relationerna även påverkar revisorerna i en negativ riktning.   Förslag till fortsatt forskning: Under vår empiriska undersökning fick vi en del indikationer på faktorer som ökade de sociala nätverkens påverkan och betydelse, så som ortens storlek och revisorernas erfarenhet. Dessa faktorer samt en mer rikstäckande studie för att undersöka om det finns några geografiska skillnader anser vi skulle vara intressanta att undersöka närmre genom mer fokuserade studier.   Uppsatsens bidrag: Vi anser att vi med vårt empiriska resultat tillfört ett unikt bidrag till befintlig forskning inom ämnet. Även om vår studie kan anses begränsad i sin omfattning så anser vi oss öppnat upp för fortsatta studier för att ytterligare skapa förståelse inom området.   Nyckelord: sociala nätverk, revisor, oberoende, relationer, små orter / Abstract Title: The significance of social networks for auditors in small communities Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Viktoria Norberg &amp; Gunilla Persson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: We have found that studies about the significance of social networks for the auditors' independence are very limited and with the addition of small communities absent. Our purpose of this study is to illuminate the significance of this in small communities.   Method: We used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with 10 approved or authorized auditors. The result is processed and analyzed to finally presented from a number of predefined themes.   Results &amp; Conclusions: The empirical data confirmed that social networks have a major role in small communities and the relationship with the client gets closer. Although the results emphasize the positive aspects, we received indications that social networks and close relationships also affect the auditors in a negative direction.   Suggestions for future research: In our empirical study we received some indications of factors that increased the social networks 'influence and importance, such as the communities size and auditors' experience. These factors, as well as a more nationwide study to investigate potential geographic differences, would be interesting to examine closer through some more focused studies.   Contribution of the thesis: We consider ourselves with our empirical results brought a unique contribution to existing research. Although our study can be considered limited, we believe we have pioneered for further studies, to further promote understanding in the field.   Key words: social networks, accountant, auditor, independence, relationships, small communities

<p>Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter.</p><p>Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad. Syftet besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod bestående av fyra personliga intervjuer, varav två med revisorer verksamma vid små byråer och de andra två med revisorer verksamma vid stora byråer.</p><p>Utifrån det empiriska materialet har vi dragit slutsatserna att det i stort sett tycks råda en enhetlig uppfattning kring oberoendebegreppet. Av de skilda uppfattningar som förekom finner vi att en, frågan kring huruvida ett fullständigt oberoende kan uppnås, kan hänföras till revisionsbyråernas storlek. Det konstateras vidare att det inte råder någon överensstämmelse bland revisorerna avseende uppfattning om och tillämpning av analysmodellen, samt att det generellt sett råder en enhetlig uppfattning kring hur den nuvarande lagen upplevs i jämförelse med den gamla. Avseende analysmodellen finner vi att majoriteten av de skilda uppfattningar som konstaterats kan kopplas till byråernas storlek.</p><p> </p> / <p>Auditor independence has been debated for as long as the audit profession has existed. In past years the issue has become highly topical. An underlying factor has been a number of corporate scandals contributing to the auditor's independence being questioned. In order to ensure auditor independence a new Auditor Act, containing the so-called analysis model, was established in January 1, 2002. This paper aims to investigate if there is a uniform view of the concept of independence, the analysis model and the law reform among auditors. It also intends to investigate if there are any differences between large and small auditing firms regarding these aspects.</p><p>The theoretical framework which the paper is based upon consists of debates regarding the auditor's independence and a description of the analysis model and its structure. The purpose is answered by a qualitative method consisting of four personal interviews, two with auditors working at small firms and the other two with auditors working at large firms.</p><p>Based on the empirical findings, we have reached the conclusion that it more or less seems to exist a uniform view of the concept of independence. Of the different views that did occur we find that one, the question concerning if full independence can be achieved, can be assigned to the auditing firms' size. Furthermore, it is established that there is no consistency among the auditors' perception and application of the analysis model, and that it generally exists a uniform perception of how the current law is seen in comparison with the old one. Concerning the analysis model, we find that the majority of the different views that have been found can be linked to the firms' size.</p>

<p>Revisorernas anmälningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gälla den första januari 1999. Enligt ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmälningsplikten till att även omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nära företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad från revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes därför till att undersöka i vilka fall anmälningsskyldighet går att införa för redovisningskonsulter, där redovisningskonsulternas inställning till ämnet används som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats på fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter. Dessutom har en kompletterande nätbaserad enkätundersökning gjorts för att ge en bild av inställningen hos landets redovisningskonsulter. Resultatet av detta har visat sig vara en allmänt negativ bild av ett utökande av anmälningsplikten då de flesta anser att det skulle skada förtroendet mellan konsult och företag samt att det är en uppgift som ligger utanför konsulternas yrkesroll. Däremot skulle en anmälningsplikt bli aktuell om de så kallade mikrobolagen slapp skyldigheten att ha revisor.</p>

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag. Syftet är även att försöka komma fram tillom det finns något ytterligare som revisorn kan göra för att stärkaoberoendet samt hur förväntningsgapet kan minskas.Vi anser oss vara hermeneutiker och vi har därmed valt en induktivslutledningsmetod och ett kvalitativt angreppssätt. Det här har vi valteftersom vi ville skapa ökad förståelse med uppsatsen. Vi har genomfört femintervjuer med revisorer från Göteborg och Borås för att få deras syn pårevisorns oberoende.Vi har kommit fram till att revisorns oberoende är viktigt i alla situationermen att det i praktiken är viktigare vid revision av stora bolag. Den allmännauppfattningen hur man kan minska förväntningsgapet handlar om attinformera allmänheten om revisorns roll eftersom det idag föreligger en storokunskap om revision och revisorns roll. Sammanfattningsvis har vi kommitfram till att revisorskåren idag är oberoende och att det egentligen intebehövs någon ytterligare stärkning av oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten har i början av april 2008 blivitpresenterad för den svenska regeringen. I denna utredning föreslås det gränsvärden som ipraktiken innebär att 96 procent av alla aktiebolag i framtiden kan välja bort revisorn ochrevisionen, så som den ser ut idag. Revisionsbyråer står inför en stor omställning därABL och revisionsplikten omfattar alla aktiebolag i Sverige och en stor del av dessabolag kommer i framtiden kunna välja bort revisionen vilket innebär att revisorernas rollkan förändras efter avskaffandet.Undersökningen är halvdeduktiv där författarna har haft utgångspunkt i teorin som stödtill intervjuerna med respondenter som påverkas av förändringen. Författarnas syfte medundersökningen är att ta reda på vilka konsekvenser och förändringar kan komma attpåverka revisionsyrket i Sverige. Uppsatsen har en bred empirisk undersökning sombestår av intervjuer med revisorer, banker och skatteverket. Författarna har ävenfokuserat på några av de länder som redan genomfört en sådan förändring som England,Danmark och Tyskland.Resultatet av denna undersökning visar att revisionsbyråerna redan idag har börjatförbereda sig för en förändring som grundar sig i att efterfrågan på revision kommer attminska. Efterfrågan på revisorer kommer att sjunka vilket kan medföra en minskning avgodkända och auktoriserade revisorer samt intresset för den akademiska utbildningen. Enökad efterfrågan är att räkna med på konsulter inom redovisning och andra experter inomekonomi. / Uppsatsnivå: C