I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande står småföretag inför ett val att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor. En erkänd teori inom revision är förväntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förväntningarna om vad personer utanför revisionskåren tror att denne ska göra. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur förväntningsgapet påverkar valet av att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor i ett småföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förståelse för vad detta gap beror på. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat revisorer och småföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt. Då förväntningsgapet är stort kommer småföretaget att välja bort sin revisor och då förväntningsgapet är litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt på småföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dåliga engagemang.

Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller.

Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända revisorer. Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs. Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen. Vårt resultat visar att revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets soliditet.

Problematiken i denna studie är baserad på tolkningsutrymmet i IAS 36 vid nedskrivningsprövningar av goodwill, bedömningar som krävs av CFO och revisor vid dessa nedskrivningsprövningar och CFO:ns syn på revisorns roll i nedskrivningsprocessen. Studien ämnar bidra till en ökad förståelse ur CFO:ns perspektiv kring hur svenska börsnoterade företag resonerar vid nedskrivningsprövningar och eventuella nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36, samt hur CFO:n ser på revisorns roll i denna nedskrivningsprocess. Enligt agentteori är revisorns roll att reducera delar av den informationsasymmetri som råder mellan företagsledning (CFO) och ägare. Alternativa teorier till agentteorin användes i denna studie för att bidra till en utvecklad syn på revisorns roll. En kvalitativ ansats valdes för att studera fenomenet och semistrukturerade intervjuer utfördes. Årsredovisningar och mediekällor användes som komplement till de semistrukturerade intervjuerna. Under intervjuerna behandlade vi nedskrivningsprövningar enligt IAS 36, hur CFO:n ser på revisorns roll, vilka förhandlingar som uppstår mellan CFO och revisor samt hur dessa påverkar nedskrivningsprövningar och eventuella nedskrivningar av goodwill. Utifrån det empiriska underlaget har studien visat att CFO:n såg på revisorns roll som antingen proaktiv (rådgivande) eller reaktiv (granskande) vid nedskrivningsprövningar av goodwill och detta påverkade hur tolkningsutrymmet i IAS 36 hanterades av CFO:n. Inga generella slutsatser om hur CFO:s ser på revisorns roll i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill kan dras. Däremot kan denna studies resultat styrka de alternativa teorierna som använts i denna uppsats där revisorn inte endast är av granskande karaktär utan även av rådgivande. Detta ger ett utvecklat synsätt på revisorns roll vid nedskrivningsprövningar av goodwill och motsätter revisorns roll enligt agentteorin, där revisorn ses vara av granskande karaktär och fungera som en jämvikt till den rådande informationsasymmetrin mellan företagsledning (CFO) och ägare.

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter på den ekonomiska välfärden runt om i världen. Den har dock även bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. När vinsterna från den brottsliga verksamheten blir stora är det nödvändigt att få in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som då används är penningtvätt. För att motverka penningtvätt har flera direktiv tillkommit. Det senaste har kommit att omfatta nya aktörer, bland andra revisorer. Denna studie har tillkommit för att undersöka hur direktivet har tillämpats av svenska aktörer i byråer av mindre storlek, samt vilka förändringar tillämpningen har inneburit i det praktiska arbetet. Vi har även haft för avsikt att undersöka om direktivet har påverkat kundrelationen mellan revisor och kund. För att besvara syftet valde vi att utföra intervjuer med revisorer från små revisionsbolag - bolag med fyra eller färre anställda. För att kunna dra en slutsats har vi kompletterat empirin med tidigare forskning och etablerad teori. Det som har framgått av vår undersökning är att revisorerna upplever att de tillämpar lagkraven. Däremot visar deras handlingar att egna tillämpningar av lagen görs. Dessa revisorer har inte märkt några förändringar i deras befintliga arbetsuppgifter, trots att förändringar i lagkraven har skett. Kundrelationen har, enligt revisorerna, inte påverkats av skyldigheterna som lagen ställer på dem. Dock har arbetet påverkats av kundrelationen. En del av revisorerna är mycket försiktiga med att ställa frågor, vilket kan påverka arbetet. Därmed är det kundrelationen som styr arbetet.

Frågeställning:        • Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig revision råder? • Kommer den frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ? Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden. Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig revision råder. Reko:s riktlinjer har standardiserat arbetet och gör att branschen når upp till samhällets krav på utökad kvalitet.                                  Inom ekonomisk brottslighet har en tydlig trend visat på en ökning genom hela 2000-talet och till största del utgörs den ekonomiska brottsligheten av skattebrott och bokföringsbrott. Förbyggande åtgärder är införda för att förhindra denna utveckling och resultatet av dessa försök har visat att antalet avslutade fall stiger.

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen. I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk. Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden. I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt.

Problembakgrund: I Sverige har det funnits personer som har reviderat företag sedan 1650-talet, men det var inte förrän 1899 som professionaliseringen började. Under industrialiseringen startades många företag som aktiebolag. Aktiebolagsformen var attraktiv eftersom investerarna hade ett begränsat ansvar, vilket innebar att fler personer kunde vara med och finansiera verksamheten utan att behöva riskera mer än det insatta kapitalet. I aktiebolag har inte alltid företagsledningen samma mål som investerare eller aktieägare. För att se till att företagsledningens information till ägarna var korrekt infördes krav på att en tredje neutral part som skulle granska och bedöma redovisningen och det var revisorn. Revisorn ingår inte i bolagets beslutsorgan och har endast en roll som innebär att denne ska utföra kontroller. Revisorn är en oberoende part som ska granska redovisningen och årsrapporten, men långt ifrån alla vet vad det innebär. En del tror att det innebär att revisorn kan garantera att informationen är helt korrekt och att inga brott har begåtts av företaget eller dess ledning, det är i dessa fall som ett förväntningsgap uppstår. Det vill säga att förväntningsgapet uppstår när företagen har orimliga förväntningar eller krav på revisorn och dess arbete.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och beskriva förväntningsgapet mellan vad de mindre företagen förväntar sig att revisorerna ska göra och vad revisorerna får utföra enligt regelverken. Metod: I den här studie används det en kvantitativa metoden för att genomföra en enkätundersökning. Dock har det även förekommit sekundärdata i form av artiklar och böcker. Slutsatser: Data som samlades in och bearbetades visade liknande resultat som forskarna har konstaterat i sina undersökningar. Det vill säga att ett förväntningsgap existerar mellan företagen och revisorerna samt att detta går att studera. Efter att studerat resultaten och genomfört min analys anser jag att förväntningsgapet uppstår på grund av okunskap, komplexa regler, och till viss del på grund av brist av intresse från de mindre aktiebolagen.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll? Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare. För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar. Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv.

No description available.