De senaste åren har det kommit flera regelverk som berör bland annat internkontroll, två exempel är den amerikanska SarbanesOxleyAct och SvenskKod för Bolagsstyrning. Båda dessa regelverk har utsett styrelsen ochledningen som de huvudansvariga för företagets interna kontroll. Revisorerska sedan testa den interna kontrollen i företaget för att se att den fungerar.Svenska revisorer har Revisionsstandarder (RS) som de ska följa i sitt arbete.RS 240 och RS 400 behandlar intern kontroll. Av RS framgår det att detfinns vissa begränsningar i den interna kontrollen och revisorn måste framförallt granska de områden där risken för oegentligheter och fel är störst. Deområden som har uppmärksammats av RS är bland annat att ledningen gårförbi etablerade kontroller. Det kallas även för management override ofinternal controls och benämns ofta som Akilleshälen för den internakontrollen. Det beror på att de som är ansvariga för designen,implementeringen och upprätthållandet av den interna kontrollen har störstinblick i den och då även möjligheten att ta sig runt den och begåbedrägerier.Oavsett hur bra den interna kontrollen är utformad i företaget finns det alltiden risk för att ledningen går över den då de har en större inblick i hur alltfungerar. Därför är det intressant att ta reda på vilken betydelse som bolagetsinterna kontroll har för revisionen. Revisorn har till uppgift att bedömarisken för oegentligheter som på ett väsentligt sätt kan påverka bolagsresultat och ställning eller frågan om ansvarsfrihet, dock har inte revisionentill självständigt syfte att hindra eller upptäcka förskingringar med mera.Även om det alltså inte åligger revisorerna att förebygga oegentligheter uppkommer ändå frågan vad revisorer kan göra för att förhindra management override.Syftet är således att redogöra för vilken betydelse bolagens interna kontrollhar för revisionen samt beskriva vad revisorerna kan göra för att förhindramanagement override of internal controls. Det här för att bidra tillteoriutveckling och en ökad förståelse för hur revisorerna i praktiken ser påintern kontroll och bedömer möjligheterna att hantera management override.För att kunna uppfylla syftet har vi använt oss av induktiv och kvalitativmetod för att samla in data. Vidare har vi bland annat läst vetenskapligaartiklar och publikationer av FAR. För att samla in primärdata genomfördevi fyra stycken intervjuer med revisorer.Vi har kommit fram till att betydelsen som revisorerna kan tillskriva deninterna kontrollen är beroende av ledningens attityd till den. Vidare kan deninterna kontrollens betydelse vid revisionen stärkas om revisorerna gesmöjligheten att vidta sanktioner mot företagen om brister i den internakontrollen inte åtgärdas. Vi har även funnit att revisorerna bedömer sinamöjligheter att förhindra management override som begränsade. Ytterligareinsikter är att revisorernas begränsningar i att förhindra det ligger i att dereviderar bolagen i efterhand samt att det inte finns tillräckligt med tid fördet. / Uppsatsnivå: D

Information är en tillgång som liksom andra viktiga tillgångar har ett värde fören organisation och därmed måste få ett lämpligt skydd. Målet medinformationssäkerhet är således att skydda informationen mot olika hot. Det ärviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger är trovärdigoch rättvisande, något som en revisor har till uppgift att säkerställa. Att granskadatorprogram är en av de svåraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar ständigt och därför behövs ofta experthjälp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka krav som idag ställs på företagsinformationssäkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de här kraven harförändrats över tiden. Syftet har även varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker då en revisor granskar företagoch dess informationssystem. För att studera det här har revision som är ITrelateradbehandlats för att undersöka problemområdet genom att användakvalitativ metod. Intervjuer har skett med två IT-revisorer på en revisionsbyrå,en IT-säkerhetsarkitekt på bank, en revisor vid Skatteverket samt en driftschefpå ett postorderföretag.Informationssäkerhet handlar om att skydda den värdefulla och känsligainformationen mot olika former av hot och på så vis säkerställaorganisationens fortlevnad. Det här går att uppnå på olika sätt.De slutsatser som dragits från studien är att noggrannheten att efterleva kravenpå informationssäkerhet har blivit viktigare idag. Dock är kraven i sig desammasom förr. Företag skall nu som då lagra information på en fysiskt säker plats.Då en IT-revisor granskar ett företags informationssäkerhet är målet medgranskningen att säkra affärsriskerna. Det här görs på olika sätt bl. a.beroende på företagets storlek och komplexiteten i deras system. / Uppsatsnivå: D

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall inträffa på nytt. Dessa regelförändringar har bidragit till att revisorns roll förändrats under det senaste århundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete ämnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta är det inte förvånansvärt att det uppstår vanföreställningar gällande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förväntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens föreställningar om vad revisionen syftar till. När sedan massmedias rapportering och inflytande ständigt tilltar, hur påverkas då förväntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien är att skapa förståelse för vilken påverkan massmedia kan ha på förväntningsgapet mellan klienter och revisorer. Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av revisorns roll och uppgifter, förväntningsgapets karaktäristika samt massmedias möjlighet till att påverka människors värderingar, inställningar och prioriteringar. Teorin har senare kommit att vara förförståelse för studiens empiriska del, vilken kartlägger och identifierar klienters och revisorers syn på massmedias påverkan av förväntningarna som innehavs på revisionen. Den empiriska underökningen kom att genomföras med ett hermeneutiskt synsätt och en induktiv forskningsansats. Metoden som använts för att uppfylla studiens syfte var en kvalitativ fallstudie i form av djupintervjuer med revisorer och klienter. Dessa empiriska data har efter insamlingen bearbetats samt senare jämförts och analyserats mot den teoretiska referensramen. Genom vår studie har vi kommit fram till att massmedia kan påverka förväntningsgapet mellan klienter och revisorer på flertalet sätt. Denna påverkan företer sig olika beroende på massmedias form samt om de händelser som rapporteras är distanta eller nära till hands. Vidare kan massmedia påverka hur yrkesroller utövas, vilken inställning som innehas, vilka frågor som är viktiga och även indirekt genom att pådriva regelförändringar vilka sedan kan bidra till rubbningar i förväntningsgapet. / Uppsatsnivå: C

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor. För att få syftet uppfyllt har vi genom en kvalitativ metod intervjuat tre revisorer och tre företag. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för vår empiriska data där vi fått en tydligare bild av vad revisorn gör och även vilka förväntningar som finns på revision. Empirin valde vi att dela upp i två delar, en med intervjuerna med revisorerna och en med företagen. Detta för att det skulle bli tydligare att skilja på respondenternas åsikter.Genom att bearbeta den teoretiska referensramen och vår empiridel anser vi att vi har fått våra forskningsfrågor besvarade och fått en bekräftelse på att förväntningsgapet existerar. I vår studie har det dock framkommit att ett litet förväntningsgap existerar mellan de intervjuade företagen och dess revisorer. Vi har bland annat kommit fram till att en bristande kommunikation är en av orsakerna till förväntningsgapets existens. Vår uppsats har resulterat i en del åtgärder som revisorerna kan genomföra för att minska förväntningsgapet, exempelvis måste revisorerna klargöra skillnaden mellan revision och redovisning.

Den svenska revisionsmarknaden står inför en stundande förändring. För tillfället pågåren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder på attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. När revisionsplikten avskaffasberäknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyråerna som inte längrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. Revisionsbyråerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhållanden där efterfrågan styr de olika aktörerna.Syftet med den här studien är att fastställa de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrågar. Målet är att kunna åskådliggöra de attribut som iallra högsta grad efterfrågas av beslutsfattarna i den målgrupp som i störst utsträckningkommer att påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten, nämligen mindre aktiebolag.Genom att synliggöra de faktorer som efterfrågas av konsumenterna gesrevisionsbyråerna en möjlighet att tillfullo kunna anpassa sig och rusta inför dekommande förändringarna.För att kunna uppfylla studiens syfte har en insamling av både primärdata såväl somsekundärdata genomförts. Genom att verka ur ett positivistiskt och kvantitativtperspektiv, under genomgången av tidigare studier, har en begreppsoperationaliseringslutligen kunnat sammanlänka den teoretiska referensramen med en empiriskenkätundersökning.Tretton signifikativa revisorattribut har kunnat identifieras under den teoretiskaundersökningen, vilka sedan testades i en nationell empirisk studie. En kvantitativ analysanvändes därefter för att kunna analysera den rådata som den empiriska studiengenererade. Analysen ledde fram till att fyra revisorattribut som är avgörande vid valet avrevisor kunde urskiljas. Dessa var i följande ordning: revisionskvalité, personkemi mellanrevisor och klient, klientorientering och tillgänglighet.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt. En lika viktig faktor är att intressenterna är medvetna om vad revision innefattar så att de inte förväntar sig något som inte infrias. Revisionsbranschen domineras idag av fyra stora internationella revisionsbyråer, vilka konkurrerar med små, nationella eller lokala byråer.Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om det finns skillnader i revisionsprocessen beroende på revisionsbyråns storlek, och om detta kan inverka på revisionens kvalitet. Syftet är även att klarlägga vilka förväntningar ägare till små aktiebolag har på revision, och om revisorerna är medvetna om förväntningarna.Revisionens kvalitet grundar sig på flera faktorer. Studien omfattar fyra områden som påverkar kvaliteten i revisionen: revisorns oberoende, revisorns väsentlighetsbedömning, förväntningsgapet mellan revisor och klient, samt revisionsbyråns kultur.Uppsatsen består av två empiriska studier, utifrån två infallsvinklar. För att förstå skillnaderna i arbetssätt, beroende på vilken revisionsbyrå som reviderar, har fem kvalificerade revisorer intervjuats. Tre revisorer arbetar på de stora revisionsbyråerna, två arbetar på mindre byråer. Samtliga respondenter arbetar i Borås. För att få en inblick i vad revisorernas kunder anser om revision, är en undersökning även gjord hos 25 små ägarledda aktiebolag i Borås.Studien baseras på forsknings- och debattartiklar inom problemområdet. Lagstiftning och rekommendationer beaktas i de fall de reglerar revisorns arbete.Studien visar att skillnaden i revisionsbyråernas arbetssätt i stort inte skiljer sig åt. Dock kan ett antal bakomliggande faktorer identifieras som skulle kunna påverka revisionens kvalitet. Studien visar även att det förekommer orealistiska förväntningar på vad revisorns uppgifter är. Vi har också funnit ett ointresse bland ägarna till mindre aktiebolag att få mer utförlig information om vad revisorn uträttar för arbete. Vår slutsats är att ointresset är en av anledningarna till att förväntningsgapet existerar. / Uppsatsnivå: C

I fiktiv underhållning framställs revisorn ofta som en grå, tråkig man med ett stort intresse försiffror. Frågan är dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?Revisionsbyråerna lägger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer än enbart revision. De villvisa att de är moderna företag som kan hjälpa sina klienter genom att erbjuda en mängd olikatjänster. Det är av stor vikt att revisionsbyråerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig på bästasätt. Vår avsikt med studien är därför att studera uppfattningen av revisorer och revision. Defrågor vi vill besvara i studien är:· Vilken uppfattning har allmänheten samt representanter från företag om revisorer?· Hur ser revisorernas självuppfattning ut i förhållande till allmänhetens intryck samt denbild representanter från företag har av revisorer?Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och som stöd för studien har vi valt att följa enfenomenologisk ansats. Vi har genomfört intervjuer med respondenter från revisionsbyråer,företag och allmänheten. Vid urvalet av respondenter har vi varit noga med att få en storspridning vad gäller, kön, ålder och geografisk placering för att undvika ett snedvridet resultat.I referensramen ger vi en beskrivning av revisorer, revisorns roll samt revisionsbranschen. Iempirikapitlet har vi sammanställt respondenternas svar.Revisorer anser inte att det finns någon "typisk revisor". De tror inte att den klassiska nidbildenav revisorer stämmer överens med folks faktiska uppfattning av revisorer i dag. Allmänheten haröverlag en negativ uppfattning av yrket och deras bild av revisorer stämmer överens med denklassiska gråa, tråkiga nidbilden. Representanterna från företagen ansåg att revisorer är duktigaoch kompetenta men att de också är välklädda och strikta paragrafryttare.

Digitaliseringen har bidragit till en omfattande förändring av många branscher. Revision och kraven på revisorns kompetens är i stor utsträckning styrt av regler, men i och med digitaliseringen har det i forskningen framkommit nya förväntningar på vad revisorn ska besitta för kompetenser. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning yrkesverksamma revisorer upplever att dessa nya förväntningar på kompetens infriats och idag anses nödvändiga i yrkesutförandet, vilket skulle kunna innebära att de formella kompetenskraven som revisorer möter har kompletterats med nya informella kompetenskrav. För att genomföra undersökningen hölls intervjuer med revisorer på två revisionsbyråer. Resultatet visade att basal informationsteknisk kompetens och en ökad analysförmåga hos revisorn utgör viktiga kompletterande kompetenser hos revisorn, och att den förstnämnda också är väsentlig för att behålla oberoendet. Däremot framkom det att förväntningar på mer avancerad informationsteknisk kompetens, ökad social kompetens och nya etiska aspekter relaterat till digitaliseringen inte var lika framträdande.