Spelling suggestions: "subject:"revisorer.""
141 |
Vad kan vi förvänta oss? : Förväntningsgapets ansikte ur mikroföretagares perspektivLindkvist, Anton, Lundqvist, Mathias January 2009 (has links)
<p>Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet. Resultatet visar också på tydliga indikationer på ett samband mellan icke upplevt förväntningsgap och positiv inställning till frivillig revision.</p> / <p>The expectation gap in audit has for auditors and audit firms been an identified problem for a long time. An expectation gap arises when the client has expectations of what the service should contain which does not agree with what the auditor means is his or her duty. The purpose of this paper is to describe the owners of micro enterprise’s view on the expectation gap on the basis of their relation to their auditor and also analyse if there are indications on a connection between an experienced or non-experienced expectation gap and the owners of a micro enterprise’s attitude towards voluntary audit.We have interviewed five owners of micro enterprises in order to fill the purpose of this paper. The results of the study show that none of the micro enterprise owners’ experience an expectation gap in the relationship between them and their auditor. We analyse and present plausible reasons for the non-existing expectation gap. The results also show legible indications of a connection between the non-experienced expectation gap and a positive attitude towards a voluntary audit.</p>
|
142 |
Revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott : Anmälningsplikten och revisorns oberoendeKjellberg, Maria, Millsvik Nilsson, Linda January 2005 (has links)
No description available.
|
143 |
Penningtvättslagen : i bakhuvudet på revisornGranberg, Lars, Höglund, Linn January 2010 (has links)
Uppsatsens syfte är att ta reda på enskilda revisorers uppfattning om penningtvättslagens eventuella påverkan på revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn på om de anser att de har förutsättningarna som krävs för att följa penningtvättslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lång erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och därmed bistått med sina åsikter. Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är revisorer skyldiga att granska och anmäla transaktioner som kan misstänkas vara penningtvätt eller finansiering av terrorism. Revisorerna är även skyldiga att ha god kundkännedom, vilket bland annat innebär att de skall göra noggranna identitetskontroller. Från en del håll har det dock framkommit åsikter om att det inte är problemfritt att involvera revisorer i lagstiftningen mot penningtvätt. Den genomförda undersökningen visar att majoriteten av de intervjuade revisorerna inte ser några direkta problem med att vara involverade i penningtvättslagen. Åsikterna är dock delade och några är kritiska till lagstiftningen. Slutsatserna av studien är att majoriteten av respondenterna inte ser att lagen påverkar relationen till klienten. De anser vidare att lagen innebär mer arbete, men detta ser revisorerna inte som särskilt påfrestande. Revisorerna som har deltagit i studien anser själva att de har goda förutsättningar att följa lagen. / The purpose with this thesis is to study the opinions that individual auditors have about the law against money laundering. The study will examine the opinions from auditors about how the law affects their work and their relations to the clients. Individual auditors view of the conditions to follow the law against money laundering, will also be studied in this thesis. The study was conducted with a qualitative research method. Five auditors with long experience from the accounting profession have been interviewed and had thereby assisted the thesis with their views. According to the law (2009:62) against money laundering and terrorist financing, auditors are obligated to examine and report transactions that could be suspected money laundering or terrorist financing. Auditors are also responsible to have a good knowledge about their clients, which for instance means that they must do accurate identity checks of the clients. However some people have pointed out that it’s not without any problems to involve auditors in the law against money laundering. The study shows that a majority of the interviewed auditors don’t see any problems with being involved in the regulation against money laundering. However the opinions are divided and some of the auditors are critical to the regulation. The conclusion from the study is that most of the interviewed auditors don’t think that the relation to the client is affected by the law against money laundering. Further on they think that the law means more work, but the auditors don’t see this as particularly problematical. The auditors that have participated in the study believe that they have good terms to follow the law against money laundering.
|
144 |
Närmar sig redovisningskonsultens roll revisorns? : en studie av yrkesroller / Is the Role of the Accounting Consultant Approaching the Auditor's? : A Study of Occupational RolesKristiansson, Charlotte, Lundin, Karin January 2010 (has links)
Bakgrund: De båda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de två yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult åt. Detta blir uppenbart då ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ‖revision‖ och ‖redovisning‖ och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ‖revisorn‖. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att närma sig revisorns Syfte: Huvudsyftet med studien är att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förståelse för distinktionen mellan dem. Studiens delsyften är att undersöka om professionen anser att yrkesrollerna förändrats under den senaste tjugoårsperioden och hur de uppfattar att yrkesrollerna kan komma att förändras i framtiden, samt att göra en jämförelse mellan yrkesrollerna på stora och små revisionsbyråer. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod. Personliga intervjuer görs för att skapa en djupare förståelse för distinktionen mellan yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor. Teoretiska perspektiv: Referensramen omfattar de lagar som de båda yrkesrollern har att förhålla sig till. Teorierna behandlar yrkesroll, utbud och efterfrågan och intressentmodellen Empiri: Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med redovisningskonsulter och kvalificerade revisorer. Slutsatser: När revisionsplikten framöver kommer att avskaffas blir det viktigare än det varit tidigare att företagare och deras intressenter känner till skillnaden mellan vad redovisningskonsulten och revisorn kan erbjuda inom ramen för sin yrkesroll. Studien visar på stora skillnader mellan yrkesrollerna i egenskap av olika krav på utbildning och tillsyn samt nivåskillnad i hierarkin. Dock visar det sig att yrkesgruppernas arbetsuppgifter i vissa avseenden överlappar varandra vilket kan leda till förvirring hos kundföretagen. Studien visar att de inte kan konkurrera med varandra på alla områden och redovisningskonsulten aldrig kan fylla revisorns kostym.
|
145 |
Valet av hög revisionskvalité : Vilka faktorer beskriver valet?Nordlöf, Magnus, Ohlsson, Anders January 2007 (has links)
This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group “Big 5” or not, and the choice of an auditor with an higher degree. The conclusions of our study was: • The size of the company was of great importance in both choices. • Companies who’s in great need of extra consultance from the auditor chooses a higher level of audit quality in both choices. • Companies in great need of external financing in an near future are dependent on an reliable financial reporting and are therefor also choosing a higer auditor quality in both cases. • Companies with a high ratio of inventory and receivables to total assets wanted an auditor with a higher degree. • We could not find any support for our second complexity-hypothesis, the ratio of salary expense to total operating expenses to reflect operational and informational complexity related to limitations on management’s scope of control. Support for the leveregae hypothesis or the sale-grow hypothesis was also not to be found.
|
146 |
Uppdragsbrev : Hur uppfattar revisorer uppdragsbrevet?Bujupi, Piktor, Ebadi, Ahmad, Fakourvand, Cloe January 2007 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan. Uppdragsbrev är en rekommendation som FAR har utarbetat, som innehåller allmänna villkor för revision av svenska företag. Handlingarna i uppdragsbrevet ska enligt FAR bidra till ett minskat förväntningsgap. Ur analysen kan man urskilja stora avvikelser i revisorernas svar. Vid enbart två frågor är alla revisorer eniga. Vi är av den uppfattningen att revisorerna är positivt inställda till uppdragsbrevets tillkomst. Dock råder det skiljaktigheter om uppdragsbrevets innehåll, dess syfte och om klienternas uppfattningar. Orsaken till avvikelserna i revisorernas svar beror på, enligt oss, att revisorerna i vår undersökning har olika uppfattningar om uppdragsbrevets funktioner och således menar revisorerna att klienterna av denna anledning uppfattar uppdragsbrevet olika eftersom varje revisor delger olika anvisningar till sina klienter.
|
147 |
Slopandet av revisionsplikten : Redovisningskonsulternas syn på det föreslagna undantagetJansson, Mari, Larsson, Ida January 2007 (has links)
Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar. Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.
|
148 |
Personkemi, kompetens & personkontakter : - en studie kring vilka faktorer som styr mindre företags val av revisorIsaksson, Maxim, Klasson, Rebecka January 2008 (has links)
Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder – företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet. Som grund till intervjuerna och uppsatsen har vi använt oss av teorier inom relationsmarknadsföring och nätverksteori. Utifrån teorin skapade vi en modell över olika faktorer som torde påverka vid valet av revisor. Denna modell jämförde vi sedan med den empiri som vi insamlat genom intervjuerna och fick även revidera vår modell med nya faktorer som framkom i studien. Resultatet av studien tolkar vi som att personkemi, personliga kontakter, kompetens och kommunikation är de faktorer som huvudsakligen styr valet av revisor i mindre företag. Där revisorns kompetens var den egenskap som företagen efterfrågade mest, vilket visar på vikten av att revisionsbyråerna ständigt kompetensutvecklar sin personal. Personkemi och kommunikation har visat sig bägge vara en förutsättning för att de olika företagen på ett bra sätt ska kunna samarbeta med sina revisorer. När det kommer till tillvägagångssättet för tillsättning av revisorn var de personliga kontakterna och nätverket där sökandet efter revisorn startade. Det framkom även att flertalet respondenter efterfrågade större del rådgivning från sin revisor, revisorn förväntas inte längre bara ha en kontrollerande funktion utan även hjälpa företagen framåt.
|
149 |
Vad styr mikroföretags val av revisor? : En kvalitativ studie av fem mikroföretag i UppsalaHaglund, Therese, Rahm, Anna January 2007 (has links)
No description available.
|
150 |
Analysmodellen – verktyget för revisorers oberoendeZehlén, Kaspar, Andersson, Kristofer January 2008 (has links)
Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors’ independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders’ confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject. Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders’ confidence in the financial information has increased as a result of its introduction. We begun this assignment by gathering and studying the theory we found relevant for this subject. Then we made three interviews with auditors in Gävle and Stockholm to finally put together an analysis and a conclusion. Result & Conclusions: When the empirical part, existing of interviews, was done we came to the conclusion that in general the auditors we hade spoken to were satisfied with the analysis model, even though its not meant any essential change in their daily work. The analysis model demands documentation which according to us is the most important consequence due to the introduction of the analysis model, because it forces the auditor to perform the analysis on well based arguments. We belive that auditing requires a certain amount of personal contact between the auditor and client in order to create the most efficient and correct accounting as possible, and because of that we are uncertain that a perfect independence would be to perfer. Suggestions for future research: It would be very interesting to examine if the stakeholders confidence in the financial information as well as in the auditors independence has increased as a result of the introduction of the analysis model. Contribution of the thesis: This essay gives the reader an insight in how the analysis model works both in theory and practice.
|
Page generated in 0.0352 seconds