Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att tidspress är ett utbrett problem i revisionsbranschen. Detta då revisorer under tidspress har visat sig tillämpa diverse oönskade handlingar som kan ha en negativ inverkan på dokumentationen och revisionskvaliteten. Det finns även forskning som visar på att personligheten kan ha en inverkan på hur revisorn hanterar tidspressen. Detta kan således tänkas innebära att även dokumentationen hanteras olika under tidspress beroende på revisorns personlighet. Problemformulering: Vilken inverkan har en revisors personlighet på dokumentationen av en revision under tidspress? Vilken inverkan har revisorns personliga hantering av dokumentationen under tidspress i sin tur på revisionskvaliteten? Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur olika personlighetsdrag hanterar dokumentationen av en revision under tidspress för att få en bättre insikt i hur en revisors personlighet inverkar på revisionskvaliteten. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har bestått av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med revisorer från en och samma revisionsbyrå, men på olika kontor i Sverige. Urvalet av revisorerna var ett strategiskt urval då revisorerna är valda med omsorg för att passa in i studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorns personlighet kan ha en inverkan på dokumentationen under tidspress samt även för vilken revisionskvalitet som revisionen får. Personlighetsdraget utåtriktning inverkar under tidspress på dokumentationen, samt revisionskvaliteten, betydligt mer negativt än personlighetsdraget vänlighet. Vad det gäller personlighetsdraget noggrannhet är inverkan inte lika påtaglig negativ som för utåtriktning, men inte heller lika försiktig som för vänlighet. Dessa slutsatser är dock svåra att tillämpa då det finns tydliga indikationer på att det skiljer sig åt även inom personlighetsdragen. Vidare finns det även indikationer på att ytterligare faktorer också kan ha en inverkan, som exempelvis revisorns erfarenhet.

<p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?</p><p>Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom avsikten är att skapa en förståelse för vårt problem, har underökningen präglats främst av den hermeneutiska kunskapsynen. Intervjuerna har genomförts på åtta respondenter, varav fyra revisorer och fyra banktjänstemän i Umeå.</p><p>Teoretisk referensram: Vi har behandlat och beskrivit de teorier som är väsentliga för vår studie. Relevanta teorier såsom vad redovisning är och varför revision används, vad revisorn har för roll i företaget, intressentmodellen sett dels från företaget och revisionens intressenter, asymmetrisk information samt hur en kreditbedömning går till. Vi har knytit an dessa teorier med den empiri vi samlat in, om vad revisorn har för betydelse i små företag vid bankernas kreditbedömningar.</p><p>Empiri: Som framkommer av samtliga banktjänstemän är saknaden av information det vanligaste problemet vid en kreditgivning. Revisorn har en viss betydelse vid bankernas kreditbedömningar, detta bekräftas av samtliga respondenter i studien.</p><p>Analys: Informationsasymmetri mellan banken och företaget minskar då revisorn är involverad vid kreditbedömningen. Detta gör att bankerna har lättare att fatta säkra beslut angående kreditgivningen. Ett eventuellt införande av frivillig revision gör det svårare för företagen att erhålla krediter i form av lån, detta grundar sig på bankernas ökade osäkerhet.</p><p>Slutsats: Vår studie visar att bankerna sätter värde på att informationen de använder vid en kreditbedömning är tillförlitlig, detta erhålls då en revisor granskat företagets finansiella rapporter. Revisorn har en betydelse vid bankernas kreditbedömningar i och med att det är dessa som utför revision i företagen. Detta bidrar även till att företag har lättare att erhålla krediter med en granskande revisor i företaget.</p>

<p>This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group “Big 5” or not, and the choice of an auditor with an higher degree. The conclusions of our study was:</p><p>• The size of the company was of great importance in both choices.</p><p>• Companies who’s in great need of extra consultance from the auditor chooses a higher level of audit quality in both choices.</p><p>• Companies in great need of external financing in an near future are dependent on an reliable financial reporting and are therefor also choosing a higer auditor quality in both cases.</p><p>• Companies with a high ratio of inventory and receivables to total assets wanted an auditor with a higher degree.</p><p>• We could not find any support for our second complexity-hypothesis, the ratio of salary expense to total operating expenses to reflect operational and informational complexity related to limitations on management’s scope of control. Support for the leveregae hypothesis or the sale-grow hypothesis was also not to be found.</p>

<p>Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder – företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet. Som grund till intervjuerna och uppsatsen har vi använt oss av teorier inom relationsmarknadsföring och nätverksteori. Utifrån teorin skapade vi en modell över olika faktorer som torde påverka vid valet av revisor. Denna modell jämförde vi sedan med den empiri som vi insamlat genom intervjuerna och fick även revidera vår modell med nya faktorer som framkom i studien.</p><p>Resultatet av studien tolkar vi som att personkemi, personliga kontakter, kompetens och kommunikation är de faktorer som huvudsakligen styr valet av revisor i mindre företag. Där revisorns kompetens var den egenskap som företagen efterfrågade mest, vilket visar på vikten av att revisionsbyråerna ständigt kompetensutvecklar sin personal. Personkemi och kommunikation har visat sig bägge vara en förutsättning för att de olika företagen på ett bra sätt ska kunna samarbeta med sina revisorer. När det kommer till tillvägagångssättet för tillsättning av revisorn var de personliga kontakterna och nätverket där sökandet efter revisorn startade. Det framkom även att flertalet respondenter efterfrågade större del rådgivning från sin revisor, revisorn förväntas inte längre bara ha en kontrollerande funktion utan även hjälpa företagen framåt.</p>

<p>Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse. Eftersom det är få studier gjorda i Sverige om sambandet mellan den orena revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal för att kunna prognostisera en konkurs blir detta av extra intresse att undersöka.</p><p>Frågan vi ställer oss är: Kan revisionsberättelsen användas för att prognostisera konkurser?</p><p>Huvudsyftet med vår studie är att undersöka vilket informationsvärde revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal har för att prognostisera konkurser. Utöver detta huvudsyfte har vi även som delsyfte att undersöka vilken anmärkning i den orena revisionsberättelsen som tillför mest i en konkursförutsägelse.</p><p>Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där utgångspunkten har varit vår teoretiska referensram innehållande tidigare forskning kring konkursförutsägelser och revisionsberättelsen. Vår studie är kvantitativ, datamaterial från 50 konkursföretag och 200 friska företag har analyserats i olika statistiska modeller, framförallt i den logistiska regressionsanalysen.</p><p>Slutsatserna av vår studie är att revisionsberättelsen går att använda för att prognostisera konkurser. I den logistiska regressionsanalysen är den signifikant tillsammans med nyckeltalen kassalikviditet och räntabilitet på totalt kapital. Det är tydligt att revisionsberättelsen har ett informationsvärde i en konkursförutsägelse, den bidrar med ytterligare information för att kunna prognostisera konkurser. Anmärkningarna om skatter och avgifter samt om att aktiekapitalet är förbrukat till hälften är statistiskt signifikanta i den logistiska regressionsanalysen. Det innebär att av de anmärkningar som vi undersökt, är dessa två anmärkningarna bäst på att förklara en stundande konkurs.</p> / <p>The auditors function is to review company accounts, and the auditors report can be seen as a quality assurance for that the accounts are established according to current legislation. Some have questioned the audit report’s content and what it contributes with. A lot of research has been made to develop models that in a reliable way can predict corporate bankruptcy. Most of the models are based on financial data and financial ratios. There is also research that besides financial ratios has included the auditors report in statistical models to see if it can be used in bankruptcy prediction models. Since there has been very little research done on the connection between bankruptcy and the auditors report in Sweden it is very interesting to study.</p><p>The question that we ask is: Can the auditor’s report be used to predict bankruptcy?</p><p>The main purpose of our study is to investigate what information value the audit report together with financial ratios has when it comes to predicting bankruptcy. In excess of this main purpose we also want to study which type of audit report that best can predict bankruptcy.</p><p>We have used a deductive approach where the starting-point has been our theoretical reference frame containing previous research in bankruptcy prediction and the audit report. Our study is quantitative and data from 50 bankrupt companies and 200 healthy companies has been analyzed in different statistical models, especially in the logistic regression.</p><p>The results of this study show that the auditor report can be used to predict bankruptcy. In the logistic regression the audit report is significant together with the ratios cash ratio and profitability of the total capital. It is obvious that the audit report has an information value in a bankruptcy prediction model, it contributes with excessive information to a bankruptcy prediction model. Auditor reports containing remarks about tax payments and remarks on liquidation are significant in the logistic regression analysis. It means that, of the different remarks in the audit report that we have studied, these two remarks best explain if a company is facing bankruptcy or not.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Rubrik                                                     </strong></p><p>Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla?</p><p> </p><p><strong>Problemformulering                             </strong></p><p>Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten?<em></em></p><p> </p><p><strong>Syfte                                                      </strong></p><p>Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten.</p><p> </p><p><strong>Studiens utgångspunkter                    </strong></p><p>I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod                                                      </strong></p><p>Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.<strong>  </strong>Vi valde att fokusera på revisorer som individer och inte på vilken byrå de arbetar på.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser                                                </strong></p><p>Vår studie fastställde att det inte är enskilda faktorer som är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten. Istället handlar det om att varje anmälningssituation som revisorn står inför, skall behandlas som unik och bedömas utifrån en mängd olika preferenser. Studien fastställde även att graden av misstanke för att ett ekonomiskt brott skall föreligga är avgörande för om en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten.</p>

<p>Vad har det undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? <strong>Syftet </strong>med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntningsgapet. <strong>De slutsatser som</strong> uppsatsen resulterade i är att ett förväntningsgap existerar och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka förståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.</p>

<p>Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att</p><p>påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras</p><p>och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster</p><p>att uppkomma?</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket</p>

<p>Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats. Analysmodellen är en självgranskningsmodell för att revisorn ska kunna avgöra om ett uppdrag ska antas eller avböjas. Vi har talat med fyra revisorer för att få deras syn på hur oberoendet ska lösas. Det vi kommit fram till, utifrån teorin och med hjälp av revisorernas svar, är att det är svårt att skapa en enhetlig modell för att lösa problemet. Att bevisa sitt oberoende inför intressenterna görs lämpligast genom regler, medan professionellt omdöme annars bör vara revisorns övergripande arbetssätt. För att oberoende skulle stärkas ytterligare bör en tredje part granska revisorns ställningstaganden i analysmodellen.</p> / <p>The purpose of auditing is to review financial reports, which will be a part of the user’s economic decisions. It’s important that the auditor is independent in his work so the users can rely on his perusal. When company scandals have occurred the independence in perusals have been discussed. The purpose of this paper is to investigate if the independence can be guaranteed by rules or will more structural judgment requires. There are different opinions about when the independence is threatened. To strengthen the independence in general has an analysis model been developed. The auditor uses the model to investigate if the independence is secured. On the basis of the analysis model will the auditor decide if he can proceed or not precede a mission. We have in this paper been spoken to four auditors in purpose to receive the auditor’s solution of the independence problem. Our conviction, on the basis of the theory and the empiric, is that the problem of independence is hard to solve with one general model. In front of the user’s rules is the best way to prove the independence. Apart from that are we consider that structural judgment will be the base in the auditor’s way of working. To increase the independence further is our solution that a third part should analyse the auditor’s standpoint in the analysis model.</p>

<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><p><p><strong>Syfte:</strong></p>Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p></p><p><p><p><strong>Genomförande:</strong></p>Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p></p><p><p><p><strong>Slutsats:</strong></p>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p></p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas  uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av  hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>