With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values. We have conducted interviews with accountants from the Big 4. We found that accountants, through the use of WACC specialists, well developed documentation methods and their proactive inquiring about goodwill values to firms, show that their working methods are purposeful to maintain the credibility of goodwill values. / IFRS lämnade under början av 2000-talet avskrivningsmetoden för goodwill och introducerade verkliga värden, vilka vid bland annat goodwillvärdering präglas av uppskattningar. Studier visar att företag manipulerar goodwillposten på grund av agentrelaterade incitament vid tillfällen som bonusar, byte av företagsledning och företagsförvärv. Den som ska kvalitetssäkra finansiella rapporter och se till att alla andra aktörer kan lita på ett företags siffror är revisorn. Övergången till verkligt värde leder därför till frågan hur revisorn arbetar med företagens värdering av goodwill. Vårt arbete syftar till att undersöka om revisorns arbete är ändamålsenligt för att kvalitetsgranska värderingar och nedskrivningar av goodwill. Detta genomför vi genom en kvalitativ undersökning där vi samlar data genom fältintervjuer med revisorer på de fyra stora revisionsfirmorna. Vi finner att revisorns arbete är ändamålsenligt för kvalitetssäkring av goodwillvärden. Bland annat använder sig revisorer av värderingsspecialister vid granskningen av WACC, välutvecklade metoder för underlag samt ifrågasätter och diskuterar goodwill med företagen.

Inledning: Revisionen är utifrån ett ägarperspektiv en bolagsstyrningsfunktion som bland annat finns till för att minska den informationsasymmetri som kan uppstå mellan ägare och företagsledning samt att kontrollera att det investerade kapitalet används på ett korrekt sätt. Ägarstrukturen i Sverige har sedan länge setts som relativt koncentrerad och bland de noterade företagen i Sverige går det att finna ett stort antal kontrollägare. Men eftersom olika ägartyper både har olika motiv med sin investering samt en varierande roll som ägare, gällande bland annat övervakning, har det enligt litteraturen en påverkan hur bland annat företagets bolagsstyrning sker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och ägarkoncentrationen samt ägarkategorier, i börsnoterade bolag. Metod: Vi har i vår kvantitativa studie inkluderat samtliga bolag noterade på Small-, Mid- och Large Cap på Stockholmsbörsen (253 företag). Data om företagen har tagits från respektive företags årsredovisning och information om dess ägare har erhållits från SIS Ägarservice AB. Tillsammans har data och framlagda teorier inom aktuella områden anlyserats utfrån en deduktiv forskningsansats. Resultat och slutsats: Utifrån tolv genererade hypoteser, vilka har en utgångspunkt från respektive ägarkategori, har vi funnit ett signifikant samband för att bekräfta tre stycken hypoteser. Vi kan utifrån resultatet konstatera att förekomsten av kontrollägare, andelen utländskt ägande och förekomsten av utländska kontrollägare, har ett positivt samband med revisionskostnaden.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. Det är därför viktigt att ta del av den information som ges i revisionsberättelsen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka onoterade företags anmärkning i den första orena revisionsberättelsen innan konkurs inletts. Syftet är vidare att finna samband som kan användas vid prognostisering av konkurser i olika branscher. Avgränsningar: Studien har avgränsats till små onoterade aktiebolag som inlett konkurs år 2012 och som fått orena revisionsberättelser tidigast år 2002.Hypotes: Vår nollhypotes är att det inte finns något signifikant samband mellan typen av första anmärkningen som ett företag fått, och hur länge det varit verksamt efter att det fått anmärkningen. Metod: Vi har använt oss av sekundärdata av stickprovskaraktär i form av 277 orena revisionsberättelser. Stickprovet är taget ur en total population på 993 företag och ger ett representativt urval. Dessutom används ett antal teorier och modeller för att koppla till vårt resultat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt resultat kan vi se att det typiska bolaget är ett bolag i byggbranschen, blir i genomsnitt sju år gammalt och får anmärkning ”hot mot fortsatt drift” somivförsta anmärkning. Hypotesprövningen resulterade i att nollhypotesen inte förkastades. Det finns alltså inget signifikant samband mellan typen av första anmärkningen och hur länge företaget levde vidare efter att det fått anmärkningen.

Sammanfattning Titel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskap Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Linda Mithander & Malin Läckgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014 Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap. Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument “Multifactor Leadership Questionnaire”, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder. Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende. Däremot framkom inget signifikant samband mellan klientens transformativa ledarskap och revisorns oberoende. Utifrån vår litteraturundersökning och fördjupning i tidigare studier så var det för oss föga förvånade att det karismatiska ledarskapet uppvisade ett signifikant samband med revisorns oberoende, då detta ledarskap påverkar anställda eftersom de uppfattas som starka, effektiva och att de har tilltalande visioner. Däremot förvånade det oss lite att vi inte fick det minsta samband mellan transformativt ledarskap och revisorns oberoende, då dessa två ledarskap enligt existerande undersökningar är väldigt överlappande med varandra. Förslag till fortsatt forskning: Det framkom intressanta samband i vår undersökning, som skulle kunna ge svar på under vilka förhållanden revisorn ser sin klient som transformativ respektive karismatisk. Detta skulle vara en intressant vinkling för framtida forskning. Uppsatsens bidrag: Kunskap om huruvida det karismatiska och transformativa ledarskapet har en påverkan på revisorns oberoende, vilket kan vara till nytta för revisionsbolagen för att uppmärksamma samhällets förtroendebrist för revisorn. Nyckelord: Oberoende, karismatiskt ledarskap, transformativt ledarskap, revisor. / Abstract Title: Auditor’s independence with focus on the client’s leadership Level: Final assignment for Bachelor Degree in Buisness Administration Author: Linda Mithander & Malin Läckgren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 Aim: Our study aims to investigate how the auditor’s independence is affected by the client’s charismatic- and transformational leadership. Method: We have used quantitative survey in our study. The survey we used is based on Bass (1981) measuring “Multifactor Leadership Questionnaire”, which measures the leaderships. In addition, we used two audit case so as to be able to measure the auditor’s independence. The survey was sent to approved and certified public accountants in Sweden, and the collected data were analyzed and reported using relevant statistical methods. Results & Conclusions: Our study resulted in a confirmatory that the clients charismatic leadership had affect on the auditors independence. On the contrary there were no significant connection between the clients transformative leadership and the auditors independence. By our literature survey and recess in prior research so be it’s hardly surprising that charismatic leadership exhibited a significant connection with the auditors independence, then this leadership affects employees because they are strong, effective and that they have appealing visions. However, it surprised us a bit that we did not have the slightest connection between transformational leadership and independence of the auditor, then these two leadership under existing studies are very overlapping. Suggestions for future research: It appeard interesting correlations in our study, which could provide answers to the conditions under which the auditor sees his client as transformative and charasmatic. This would be an intersting spin for future research. Contribution of the thesis: Whether the knowledge of the charismatic and transfromational leadership has an impact on auditor independence, which can be useful for auditing firms to pay attention to society’s lack of confidence in the auditor. Key words: Independence, charismatic leadership, transformational leadership, auditors.

Title: The auditors’ choice of negotiation tactics with the client. Has a transformative leadership and self-efficacy any impact on the choice?Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Patrick Fransson, Sara Eskilsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2015 - 05   Aim: Previous studies indicate different results regarding which tactic the auditor usually use in negotiations with the client. Therefore, this study describes factors that may affect the auditors choice of tactics, that not previously been explored in relation to the tactics that are examined in this study. More specifically, how the auditor’s self-efficacy is influenced by the transformational leadership in the auditing firm, and if there is a relation in the auditor’s degree of self-efficacy and their choice of negotiation tactics. Method: The essay is based on a quantitative survey, where previously tested questionnaire constitutes the basis. Swedish auditors have participated in the survey and respondents’ answers were compiled and analyzed using statistical methods. Result & Conclusions: The study shows a positive and significant relationship between a transformational leadership within the audit firm and the auditor's self-efficacy. An integrative negotiating tactic showed a positive relationship with self-efficacy, the problem-solving approach. This is related to previous studies that argue that the auditor use integrative strategies to achieve the trust of the client, giving rise to a mutual and long term relationship between the parties, which in turn benefits accountants and its management. Suggestions for future research: It would be interesting to explore how other forms of leadership affect the auditor's choice of negotiating tactics. Contribution of the thesis: The study is interesting for auditors, as it gives them indications on how their perceived self-efficacy can be influenced by the transformational leadership and which of the negotiating tactics that they typically uses at a certain quantity of self-efficacy. / Titel: Revisorns val av förhandlingstaktik med klienten. Har ett transformativt ledarskap och självförtroende inverkan på valet? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Patrick Fransson, Sara Eskilsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 05   Syfte: Tidigare studier påvisar blandade resultat angående vilken taktik som revisorn vanligen använder sig av vid förhandlingen med sin klient. Därför beskriver den här uppsatsen ett par faktorer, vars påverkan på revisorns taktiska val tidigare inte har utforskats i relation till de fem taktiker som undersöks i studien. Mer specifikt, hur revisorns self-efficacy påverkas av ett transformativt ledarskap inom revisionsfirman samt om det finns ett samband mellan revisorns grad av self-efficacy och val av förhandlingstaktik. Metod: Uppsatsen grundas på en kvantitativ enkätundersökning, där tidigare beprövade frågeformulär utgör grunden. Svenska revisorer har deltagit i undersökningen och respondenternas svar har sammanställts samt analyserats med hjälp av ett antal statistiska metoder. Resultat & slutsats: Studien visar att det finns ett positivt samt signifikant samband mellan ett transformativt ledarskap inom revisionsföretaget och revisorns self-efficacy. Bland de taktiker som undersöktes, var det en integrativ förhandlingstaktik som uppvisade ett positivt samband med self-efficacy, den problemlösande taktiken. Detta sätts i relation till tidigare studier som menar att revisorn använder integrativa strategier för att nå ett förtroende hos klienten, vilket ger upphov till en ömsesidig och långsiktig relation mellan parterna, som i sin tur gynnar revisorn samt dess ledning. Förslag till fortsatt forskning: I framtida forskning vore det intressant att undersöka hur andra former av ledarskap påverkar revisorns val av förhandlingstaktik. Uppsatsens bidrag: Studien är intressant för revisorer, eftersom det ger dem indikationer på hur deras upplevda self-efficacy kan påverkas av ett transformativt ledarskap och vilka förhandlingstaktiker som de vanligen använder sig av vid en viss kvantitet self-efficacy.

Denna uppsats behandlar revisorns externa skadeståndsansvar gentemot styrelsens ledamöter. I uppsatsen utreds frågan huruvida en styrelseledamot skulle kunna vara “ någon annan” i den mening som avses i 29 kap. 1 § ABL. Frågan blir aktuell när en styrelseledamot, till följd av att revisorn inte har fullgjort sina skyldigheter enligt 9 kap. 3 § ABL, har blivit personligt betalningsansvarig. Uppsatsen inleds med grundläggande fakta om skadestånd som rättslig konstruktion. Därefter behandlas de särdrag som utmärker skadestånd i ett aktiebolagsrättsligt sammanhang. Vidare synas några ansvarsbegränsande rättsprinciper såsom normskyddsläran och principen om befogad tillit. Avslutningsvis studeras ett antal ändamål med aktiebolagslagen. Vid en sammanvägning av de argument som talar för respektive emot finner vi att styrelseledamoten, vid revisorns överträdelse av 9 kap. 3 § ABL, inte utgör “ någon annan” i den mening som avses i 29 kap. 1 § ABL.

No description available.

Bakgrund: Godkännandegraden vid auktorisationsprovet utgörs av cirka 50 procent varje år, vilket anses som en bekymmersam siffra trots höga kompetenskrav mot revisorer. Bakom auktorisationsprovet finns en teoretisk och praktisk utbildning om minst sex år. Till följd av en lång studietid ställer vi oss frågan kring varför så många blir underkända. Detta ur ett byrå- och genusperspektiv.  Syfte: Syftet med denna studie är att förklara om faktorerna byråstorlek och genus genererar en påverkan på en revisorsassistents prestation vid revisorsexamen.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats motsvarande tidigare forskning och teori inom ämnet. I första delstudien genomförs en kvantitativ studie i form av hypotestestning genom statistiska tester. Andra delstudien utgörs som kvalitativ bestående av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer.  Slutsatser: Resultatet från de kvantitativa testerna indikerar på att revisionsbyråer påverkar en revisorsassistents förutsättningar vid auktorisationsprovet. Detta belyses och styrks även ur resultatet från den kvalitativa delstudien. I samband med detta utgör även individuella faktorer en påverkan på en revisorsassistents prestation. Vidare tyder resultatet på att genus inte har en större påverkan på en revisorsassistents prestation och när prov avläggs. Däremot kan inte skillnader i förutsättningar mellan könen uteslutas. / Background: Each year approximately 50 percent pass the authorization test, which is considered a troubled number despite high competence requirements for auditors. Theoretical and practical education of at least six years is required for the authorization test. Although this is a long period of study and preparation, it can be asked the question why so many fail. This question is central for this study and is analyzed from an audit firm and gender perspective.  Purpose: The purpose of this study is to explain whether the auditor firm’s size and gender factors affect an assistant auditor’s performance at the authorization test.  Method: The study is based on a deductive research approach corresponding to previous research and theory within the subject. In the first sub-study a quantitative study is carried out in the form of hypothesis testing through statistical tests. The second sub-study is qualitative, consisting of semi-structured interviews with authorized public accountants.  Conclusions: The results from the statistical tests indicate that the auditing firms affect an assistant auditor’s prerequisites at the authorization test. This is also illustrated and confirmed by the results from the qualitative sub-study. In connection with this, individual factors also have an impact on the performance of an assistant auditor. Furthermore, the results indicate that gender does not have a major impact on an assistant auditor’s performance. However, differences in conditions between the genders cannot be excluded.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur onoterade ägarledda företag väljer revisor och vad som påverkar valet av revisor i dessa företag. Tidigare forskning har visat att det finns ett forskningsgap inom små bolag och deras val av revisor. Vi har intervjuat sex företag i flera olika branscher. Företagen hade en omsättning på mellan fem och femtio miljoner. I de flesta fall initieras revisorn för företaget med en rekommendation. I nästa steg bokas oftast ett möte med revisorn där främst personkemin mellan företagaren och revisorn bedöms. De studerade företagarna är i majoriteten av fallen nyblivna företagare och vet då inte vad som kan förväntas av revisorn. Valet grundas ofta på rekommendationen tillsammans med utvärderingen av personkemin. Egenskaper som tillgänglighet, proaktivitet och generell kunskap är egenskaper som utvärderas med tiden av företagen. Besitter inte revisorn de efterfrågade egenskaperna finns risken att företagarna väljer att söka efter en ny revisor. Företagarna letar då mer aktivt efter en revisor som besitter egenskaperna. Beroende på interna och externa faktorer kan företagarna även efterfråga oberoende och specifika rådgivningstjänster. Det har identifierats som faktorer som är behovsanpassade till företagen.

Previous quantitative research has shown that when companies choose accounting firm their decisions are affected by the organizational factors price, quality and the reputation of the accounting firm. Research has also shown that small companies tend to value the relationship with the auditor on a more personal level. However, there is a gap in research regarding the relationship´s significance in conjunction to organizational factors and how this affect the choice of auditor for small companies. The purpose of this study is to investigate and analyze if and how organizational factors and social capital play a crucial role when small companies chooses an accounting firm. In order to achieve the purpose of this study, a theoretical framework has been created based on previous research and Putnam´s theory on social capital. The study is based on a qualitative research approach with an interpretivist research philosophy, using eight semi-structured interviews with managers from small companies audited by Big 4, second tier and SMP. The result indicates that social capital outweighs the organizational factors when small companies choose accounting firm. It is reflected in the empirical evidence that social network, relationships, communication, and trust are crucial to the choice of accounting firm. The study also shows that the auditor's communication skills has an impact on the organizational factor quality. Thus, the result also shows that social capital interacts with the organizational factors when small companies choose auditor. / Tidigare kvantitativ forskning har visat att företag som väljer revisionsbyrå påverkas av pris, kvalitet och byråns rykte. Forskning har även visat att små företag tenderar att värdesätta relationen med revisorn på ett mer personligt plan. Emellertid finns det ett gap i forskningen gällande relationens betydelse i samband med organisatoriska faktorer och hur detta påverkar små aktiebolags val av revisor. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om och hur organisatoriska faktorer och det sociala kapitalet spelar en avgörande roll när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. För att åstadkomma studiens syfte har tidigare forskning, i kombination med Putnams teori om socialt kapital, använts för att skapa ett teoretiskt ramverk. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med en interpretivistisk forskningsfilosofi, i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från åtta små aktiebolag som revideras av Big 4, second-tier och SMP. Resultatet antyder att det sociala kapitalet väger tyngre än de organisatoriska när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. Detta uttrycker sig i empirin som visar att det sociala nätverket, relationen, kommunikationen och tilliten är avgörande för valet. Studien visar även att revisorns kommunikationsförmåga av har en inverkan på den organisatoriska faktorn kvalitet. Således visar resultatet även att det sociala kapitalet samspelar med de organisatoriska faktorerna när små aktiebolag väljer revisor.