Regleringen gällande revisorsrotationen syftar till att stärka revisorers oberoende men tidigare forskning har dock påvisat diverse påföljder som kan anses som både negativa och positiva för revisorernas arbete. Således förekommer det många oeniga resultat angående revisorsrotationens olika effekter i den tidigare forskningen.   Syftet med denna studie är att förklara revisorsrotationens effekter utifrån ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter och professionella karriärer. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorsrotationen, byråtillhörighet och revisorsprofessionen använts. Utifrån den tidigare forskningen har   studien   utformat   åtta    hypoteser   som behandlar    revisorsrotationens   ekonomiska   effekter, förtroendeeffekter och kvalitetseffekter. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till revisorer som arbetar på små och stora revisionsbyråer i Sverige.     Denna studie påvisar att revisorer med längre erfarenhet inom revisionsbranschen har en mer negativ syn på rotationens förtroendeeffekter. Studien bekräftar även att revisorerna anser att regleringen överlag är nödvändig för revisionsbranschen vilket även stöds av den tidigare forskningen. Däremot kunde studien inte påvisa någon skillnad i ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter. Likaså kunde ingen skillnad påvisas mellan revisorer med olika långa professionella karriärer och rotationens ekonomiska effekter och kvalitetseffekter.   Studiens viktigaste bidrag är uppmärksammandet av revisorsrotationens effekter för revisionsbyråer och deras klientföretag. På så sätt blir revisionsbyråerna mer medvetna om rotationens påföljder vilket innebär att de eventuellt kan införa åtgärder för att hantera dessa. Studien kan även visa sig relevant för klientföretagen då studien bidrar med ökade kunskaper om hur regleringen påverkar revideringen av deras räkenskaper. / Mandatory audit rotation aims to improve auditor’s independence however previous research has shown that the regulation can cause both advantages and disadvantages on the audit profession. Researchers are therefore in a disagreement over whether or not the effects caused by the regulation are considered to be favourable or damaging to auditors.   The purpose of this study is to explain mandatory audit rotation based on audit firm affiliation and auditors’ professional careers. A considerable amount of previous literature and research papers have been examined in order to reach the purpose of this study. Eight hypotheses have been defined based on earlier research within the subject. The hypotheses deal with the three main effects caused by the regulation, namely effects related to economics, public assurance and quality. A survey was used to test the study’s hypotheses and the selected respondents were auditors in Sweden.     The results of the study show that more experienced auditors have a more negative view on the regulations effects related to public assurance. The study also confirms that auditors general view is that the regulation is necessary and important. On the other hand, the study could not prove that auditors within different firm affiliations have different views on the regulation.   This study contributes to an increased understanding of how mandatory audit rotation effects auditors and their clients. By increasing the audit professions understanding and knowledge about the regulation audit firms can focus on taking action to handle the effects in a more efficient way.

Bakgrund: Ett obegränsat revisionsuppdrag förmodas ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten. I syfte att stärka revisionskvaliteten infördes reglerna om revisorsrotation. Genom att begränsa uppdragstiden förmodas revisorsrotation stärka revisorns oberoende vilket i sin tur har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Tidigare studier menar att revisionskvaliteten utgörs av revisorns oberoende och kompetens. Medan en del studier hävdar att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och därmed ökar revisionskvaliteten, hävdar andra studier att revisorsrotation försämrar revisorns kompetens vilket har en negativ inverkan på revisionskvaliteten. Mot denna bakgrund är det intressant att studera hur revisorerna själva upplever att reglerna om revisorsrotation inverkar på deras oberoende, kompetens och revisionskvalitet.  Problemformulering: Hur upplever revisorer att de obligatoriska reglerna om revisorsrotation inverkar på revisionskvaliteten? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisorsrotationens konsekvenser på revisionskvalitet utifrån revisorers uppfattningar. Denna studie bidrar således till att öka kunskap om revisorsrotationens inverkan på revisorns oberoende och revisorns kompetens utifrån revisorernas egna uppfattningar. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuade respondenter är auktoriserade revisorer som har relevant kunskap om revisorsrotation. Resultat och slutsats: Denna studie visar att revisorer upplever att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och kan därför ha en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Revisorsrotation upplevs även ha en positiv inverkan på revisorns kompetens då revisorsrotation ger revisorn ett nytt perspektiv på revisionsuppdraget vilket förbättrar hens förmåga att upptäcka oegentligheter i finansiella rapporter. Studien visar samtidigt på att revisorer upplever en negativ inverkan på revisorns kompetens som i sin tur har en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom den insamlade kunskapen om klienten förloras vid en rotation. Studien har verifierat resultaten i många tidigare studier dessutom har funnit att klientens storlek har en inverkan på revisorns oberoende och längden på uppdraget. / Background: An unlimited audit tenure is assumed to have a negative impact on the audit quality. The auditor rotation rules were introduced in order to improve the audit quality. By limiting the assignment time, auditor rotation is assumed to strengthen the auditor's independence, which in turn has a positive impact on the audit quality. Previous studies believe that the audit quality consists of the auditor's independence and competence. While some studies claim that auditor rotation strengthens the auditor's independence and thus increases the audit quality, other studies claim that auditor rotation impairs the auditor's competence and that has a negative impact on the audit quality. Against this background, it is interesting to study how the auditors themselves feel that the auditor rotation rules affect their independence, competence and audit quality. Questions: How do auditors feel that the mandatory auditor rotation rules affect the audit quality? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the auditor rotation rules affect the audit quality based on auditors' perceptions. This study thus contributes to increased knowledge about the impact of auditor rotation on the auditor's independence and the auditor's competence based on the auditors' own perceptions. Method: The study was conducted using a qualitative method and the data collection took place through six semi-structured interviews. The interviewed respondents were authorized auditors who had appropriate knowledge about the auditor rotation.  Results and conclusion: This study shows that auditors feel that auditor rotation rules strengthen the auditor's independence and can therefore have a positive impact on audit quality. Auditor rotation is also perceived to have a positive impact on the auditor's competence as auditor rotation gives the auditor a new perspective on the audit tenure, which improves her ability to detect irregularities in the financial reports. At the same time, the study shows that auditors also experience a negative impact on the auditor's competence, which in turn has a negative impact on the audit quality. Because the auditor rotation leads to the auditor losing client-specific information. This study verifies the previous studies' conclusions but also shows that the client size has also an impact on the auditor’s independence and the length of the tenure.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten. Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen. Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende. Det följer av att byrårotation tros förhindra revisionsteamet att bli alltför bekant med revisionsklienten samt att revisorn anses mer oberoende då möjligheten till långvariga byråuppdrag är begränsad. Ett införande av byrårotation skulle medföra förbättrad revisionskvalitet trots påvisad kvalitetsnedgång i början på varje nytt revisionsuppdrag samt ökad revisionskostnad. Revisorns oberoende har betydelse för den finansiella stabiliteten men obligatorisk byrårotation skulle endast marginellt mildra eventuella framtida finansiella kriser.

Bakgrund: Tidigare forskning förevisar att det finns både för- och nackdelar med rotationsreglerna för revisionsbranschen. Det finns forskare som antyder att revisorns oberoende försämras genom rotationsreglerna och andra forskare påvisar att oberoendet stärks då revisorn inte får en närstående relation med sin klient. De tidigare studierna visar att det finns en tydlig problematik kring kostnader som uppstår av rotationsreglerna och detta gör att nyttan ifrågasätts.  Problemformulering: Vad vet vi om kostnaden och nyttan som skapats av rotationsreglerna? Vad består de ökade kostnaderna av och hur stora är de? Överstiger dessa kostnader nyttan av regleringen? Behövs verkligen dessa rotationsregler? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad rotationsreglernas kostnader och nytta består av.   Metod: Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer. Urvalet gjordes med hjälp av ett strategiskt urval. Slutsats: Slutsatsen av vår studie är att rotationsreglerna har både positiva och negativa effekter där byrårotationen tycks vara en övermäktig regel som skapar stora kostnader och svårigheter inom branschen. Slutsatsen som kan dras är att kostnaderna inte är jämförbara i relation till nyttan, därmed bör denna byrårotationsreglering genomarbetas för att effektiviseras. Resultatet av studien tyder även på att revisorsrotationen fungerar bra och har en positiv effekt. / Background: Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to the rules of rotation for the auditor’s industry. There are researchers who suggest that the auditor's independence is impaired by the rules of rotation and other researchers show that the independence is strengthened when the auditor does not have a close relationship with his client. The previous studies show that there is a clear problem of costs arising from the rotation rules and this raises the question of the benefits. Questions: What do we know about the cost and benefit created by the rotation rules? What does the increased cost consist of and how large are they? Do these costs outweigh the benefits of regulation? Are these rotation rules really needed? Purpose: The purpose of this study is to investigate what the costs and benefits of the rotation rules consist of.  Method: The study was conducted by means of semi-structured interviews with six different authorized auditors from different audit firms. The selection was made using a strategic selection. Conclusion: The conclusion of our study is that the rotation rules have both positive and negative effects where the agency rotation seems to be an overwhelming rule that creates major costs and difficulties in the industry. The conclusion that can be drawn is that the costs are not comparable in relation to the benefits, so this agency rotation regulation should be worked out to be more efficient. The results of the study also indicate that the auditor's rotation works well and has a positive effect.

Revisorernas oberoende har under de senaste två decennierna varit ett mycket kontroversiellt ämne till följd av de skandaler som inträffade i USA i början av millenniet. Den välkända Enronskandalen väckte mycket uppmärksamhet vilket resulterade i att många intressenter har blivit skeptiska mot revisorns oberoende och tappade förtroendet för revisorerna. Det är nämligen mycket viktigt för revisionsbranschen att inge förtroende för sitt arbete, om allmänheten ska kunna förlita sig på den information som framgår av revisionsberättelsen. I syfte att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter infördes analysmodellen i Sverige den första januari 2002. Modellen bygger på att en revisor, inför varje granskningsuppdrag, ska pröva om det föreligger sådana omständigheter som kan rubba dennes oberoende. Under samma år antogs även EU-rekommendationen 2002/590/EG i syfte att behandla frågor avseende oberoende problematiken inom EU. Rekommendationen 2002/590/EG föreslår revisorsrotation, d.v.s. att påskrivande revisorer ska bytas ut efter två genomförda mandatperioder på sammanlagt sju år. Syftet med uppsatsen är att bilda en djupgående uppfattning om revisorn oberoende och huruvida rotationsregler kan främja oberoendet samt under vilka förutsättningar de kan tillämpas. För att besvara studiens forskningsfrågor tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem revisorer från region syd i Sverige. Resultaten visar att en revisor ska agera med objektivitet, självständighet och opartiskhet i syfte att bevara sin oberoende ställning. Studien påvisar att rotationsregler tillämpas främst i de klientföretagen av allmänt intresse. / The independence of auditors has been a very controversial topic for the past two decades because of the scandals that occurred in the United States at the beginning of the millennium. The Enron scandal attracted a lot of attention, which resulted in many stakeholders becoming skeptical of the auditor's independence and losing confidence in them. It is important for the auditing industry to instill confidence in their work, so that the public can rely on the information that appears in the audit report. In order to ensure the auditor's independence, the so-called “analysmodellen” was introduced in Sweden on the first of January 2002. The model is based on an auditor, prior to each audit assignment, examining whether there are circumstances that could upset his independence. During the same year, Commission Recommendation 2002/590/EC was also adopted to address issues relating to the issue of independence within the EU. The recommendation proposes auditor rotation, i.e. endorsing auditors to be replaced after two completed terms of office of a total of seven years. The purpose of this thesis is to form an in-depth view of the auditor's independence, whether rotation rules can promote independence and the conditions under which it can be applied. To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were applied with five auditors in the Southern Region of Sweden. The results show that an auditor must act objectively and impartially in order to maintain his independence. The rotation rules are mainly applied in the companies of public interest.

Bakgrund: Aktieägarnas förtroende för revisionen och de finansiella rapporterna har påverkats negativt på grund av de revisionsskandaler som har varit aktuella under senare tid. Skandalerna har lett till att pålitligheten i revisionen har ifrågasatts av de finansiella rapporternas användare. En av skandalerna som har varit aktuell under 2000-talet är skandalen med HQ-Bank, där revisorn hade misskött sitt arbete och bedragit aktieägare och kunder. På grund av skandaler som denna har krav på hårdare lagstiftning efterfrågats. Till följd av detta har det tagits fram åtgärder i form av ett revisionspaket. Det har dock funnits delade meningar om åtgärdernas effekt när det kommer till att åtgärda problemet. Det faktiska och det synliga oberoendet har haft en stor roll i diskussionen när det kommer till att återuppbygga och stärka förtroendet.Syfte: Studien syftar till att fördjupa diskussionen i frågan om de förtroendestärkande åtgärderna och undersöker hur aktieägarnas förtroende till revisionen kommer att påverkas av åtgärderna i revisionspaketet.Metod: Frågeställningen besvaras genom kvalitativa intervjuer och lämpliga teorier för att skapa en korrekt bild över forskningsområdet. Teorierna som är utvalda för studien ligger till grund för analysen av det insamlade datamaterialet.Resultat: Studien tyder på att revisionspaketets effekt inte kommer att bli särskilt märkvärd, och frågan är om det är rätt åtgärd att vidta. Orsaken till det negativa utfallet tycks bero på osunda relationer som bygger på sociala mekanismer. Utifrån detta kan regleringen ses som att den endast fyller en social funktion eftersom sociala mekanismer kan anses svårreglerade.Det kan vidare uppfattas som att det synliga oberoendet har fått en större roll än det faktiska oberoendet när det kommer till att etablera förtroende. Studien finner ytterligare problem i att det råder ett förväntningsgap i samhället som visar på kunskapsluckor gällande revisorns ansvar, något som revisionspaketet inte kommer åt. En utjämning av förväntningsgapet skulle kunna mildra problemet varför fokus kanske borde ligga på att reducera gapet.Orginalitet/värde: Studien har bidragit till diskussionen kring förtroendestärkande åtgärder inom revisionen och revisionspaketets effekt när det gäller att påverka aktieägarnas förtroende. / Background: The shareholders trust in the auditing process has been affected negatively due to the recent audit scandals. The reliability of the audit has been questioned by the users of the financial statements due to the audit scandals. One of the main scandals during the 2000s is the scandal of HQ- Bank, where the auditor had mismanaged his work and defrauded shareholders and customers. Demands for stricter legislation has been requested because of the scandals. As a result of this, new arrangements in terms of a reform of the EU statutory audit market has been developed. However, there has been disagreements regarding the effectiveness when it comes to fixing the problem. The independence in fact and the independence in appearance has had a major role in this context when it comes to rebuilding strengthen the trust.Purpose: This study aims to deepen the discussion in trust-building actions and examines how the shareholders trust in the audit will be affected by the measures in the reform of the audit market.Methodology: The question is answered through qualitative interviews and appropriate theories to create an accurate picture of the research area. The theories that are selected for the study are the basis for the analysis of the collected dataFindings: The study indicates that the effect of the reform of the audit market will not be obvious, and the question is if it is the right move. The reason for the negative outcome appears to be due to unhealthy relationships based on social mechanisms. Based on this the regulation can be seen as only fulfilling a social function since social mechanisms can be difficult to regulate. It can further be seen as the independence in appearance has played a bigger role than the independence in fact when it comes to establishing the trust. The study finds further problems in the expectation gap in society that shows knowledge gaps regarding the auditor's responsibilities, which the reform of audit market cannot reach. A smoothing of the expectation gap might alleviate the problem as to why the focus should probably be on reducing the gap.Orginality/value: The study has contributed to the discussion regarding trust-building actions within the audit and the reform of the audit markets effect when it comes to influencing the shareholders trust.This thesis will continue in Swedish.