De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillväxtbolag minskade med 60 procent åren 2009-2010, och med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden kan det bli det svårt för tillväxtföretag att få kapital. Affärsänglar är investerare vilka fungerar som kompletterande länkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör därför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det är således intressant att undersöka om även affärsänglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillväxtbolag under åren för finanskrisen 2008/2009. Med fokus på investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkätundersökning och genom intervjuer undersökts om affärsänglarnas investeringsvilja har ändrats. Resultaten av studien visar på att det över lag inte funnits tendenser på minskad investeringsaktivitet. Nyckelord för uppsatsen är: affärsänglar, finanskris, riskkapitalbolag, investeringsmotiv, investeringsstrategier och riskbedömning. / The Swedish venture capital companies’ investments in start-up companies decreased by 60 percent during the years 2009-2010, and with only a few venture capital participants left on the market it might become a problem for the start-up companies to find funding for growth. As business angels are investors who function as additional links to the venture capital companies in the same financial chain, it is of importance to study whether they also have reduced their amount of investments during the years of the financial crisis in 2008/2009. With focus on investment motives, strategies, and risk taking, a survey and interviews have been conducted in order to investigate whether the business angel’s will to invest has changed during the financial crisis similar to that of the venture capital companies. The results show that there has not been any over all tendencies of reduced investing activity by the business angel’s. The key words for the essay are: business angels, financial crisis, venture capital company, investing motives, investing strategies and risk taking.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra. Data över 107 patienter med psykosrelaterad diagnos och 57 patienter utan psykosrelaterad diagnos samlades in. Det insamlade materialet analyserades med Mann-Whitney U test och χ2-test. Resultatet visade att sju enskilda riskfaktorer skiljde mellan patientgrupperna. Nästintill hälften av patienterna med psykosrelaterad diagnos blev överförda till hemlandstinget. Bland patienterna som överfördes till kriminalvården var det färre patienter med psykosrelaterad diagnos än patienter utan psykosrelaterad diagnos. Av patienterna med psykosrelaterad diagnos var det 15.0% som blev lagförda för nya brott och 6.5% som blev lagförda för våldsbrott. Färre patienter med psykosrelaterad diagnos blev lagförda för nya brott, i jämförelse med patienter utan psykosrelaterad diagnos. Patienterna med och utan psykosrelaterad diagnos fortsätter att vårdas efter att de lämnat den slutna vården vid kliniken. Det är av vikt att beakta de enskilda faktorerna i riskbedömning av patienter med psykosrelaterade diagnoser inom den rättspsykiatriska vården. Nyckelord: rättspsykiatri, psykos, riskbedömning, utskrivna, överförda, lagförda / <p>2013-16-18</p>

Våld i nära relation betraktas idag som ett globalt folkhälsoproblem på grund av dess prevalens  och  de  fysiska  och  mentala  skador  som  det  innebär  för  den  drabbade. Forskning har funnit att en separation från gärningsmannen inte alltid innebär att våldet upphör.  Det finns dock begränsad  forskning gällande vad som gör kvinnor som lämnat ett  förhållande  sårbara  för  att  bli  fortsatt  utsatta  för  våld.  Syftet  med  uppsatsen  vardärmed  att  undersöka  förekomsten  av  sårbarhetsfaktorer  hos  kvinnor  som  lämnat  en manlig partner  som utsatt dem för våld och hur dessa sårbarhetsfaktorer är kopplade till den  bedömda  risken  för  fortsatt  utsatthet.  Materialet  som  studien  byggde  på  var bedömningar genomförda under samtal med 101 kvinnor som deltog i en kurs riktad till personer  som  upplevt  våld  i  nära  relation.  Bedömningarna  bestod  av  bedömda sårbarhetsfaktorer och bedömd risk utifrån SARA:SV samt anteckningar nedskrivna av bedömaren vid samtalen. Korrelationen mellan sårbarhetsfaktorerna  och  den bedömda risken analyserades genom  χ2test  och  odds-  ratio. Anteckningarna analyserades genom en  innehållsanalys  för  att  undersöka  om  det  fanns  ytterligare  sårbarhetsfaktorer  som bedömaren lagt vikt vid. Resultatet visade en hög förekomst av sårbarhetsfaktorer med en  varierad  korrelation  med  den  bedömda  risken.  Innehållsanalysen  resulterade  i  fem teman,  där  ”relationella  problem”  utgjorde  ett  tema  som  inte  omfattades  av instrumentet.  Utifrån  resultatet  drogs  slutsatsen  att  sårbarhetsfaktorer  är  av  vikt  att beakta  vid  bedömning  av  risk  för  fortsatt  utsatthet  och  att  de  brottutsatta  kvinnornas relationella  problem,  utifrån  dess  anknytning  till  dynamiken  och  normaliseringen  av våldet samt risk för allvarligt/dödligt våld, bör övervägas att inkluderas i manualen. Nyckelord: partnervåld, brottsutsatta kvinnor, sårbarhetsfaktorer, riskbedömning / <p>2013-06-11</p>

Bakgrund: Om ett barn inte får sina grundläggande behov uppfyllda är det socialtjänstens ansvar att utreda huruvida barnet far illa eller kan komma att fara illa och om åtgärder behöver vidtas. De riskbedömningar som görs utgår främst från en klinisk metod och riskbedömningsinstrument används sällan. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar för den praktiska tillämpningen av riskbedömningsinstrument inom den svenska sociala barnavården. Metod: Studien hade en kvalitativ design och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna kom från tre olika kommuner och bestod av nio kvinnliga socialsekreterare som arbetade med barnavårdsutredningar. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Samtliga deltagare var positivt inställda till att använda riskbedömningsinstrument vilket talar för att det finns goda förutsättningar att tillämpa sådana instrument inom den sociala barnavården. Implementeringsprocessen ansågs vara den största svårigheten med en fungerande praktisk tillämpning eftersom det kan finnas ett motstånd mot att förändra ett redan etablerat arbetssätt. Enligt deltagarna bör de instrument som ska implementeras vara användarvänliga och inte för tidskrävande. Diskussion: För att tillämpningen av riskbedömningsinstrument inom social barnavård ska fungera så bra som möjligt bör hänsyn tas till socialsekreterarnas önskemål om instrumentens utformning. För att implementeringen ska lyckas krävs tydliga ledningsbeslut, utbildning och uppföljning. Socialtjänstens arbete har under senare år genomgått en ökad systematisering och i nuvarande arbetssätt finns redan inslag av strukturerade arbetsmetoder. Tillsammans med socialsekreterarnas positiva inställning talar detta för en väl fungerande övergång från en klinisk till en strukturerad riskbedömningsmetod. Nyckelord: riskbedömning, riskbedömningsinstrument, social barnavård, praktisk tillämpning, förutsättningar. / <p>2013-06-10</p>

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras. Studien ämnar bidra med kritisk reflektion kring hur diskurser konstruerar vilka angreppsätt som samhället och i synnerhet socialt arbete möter sociala problem med. Förhoppningsvis kan studien även bidra med att lyfta vikten av ett kritiskt socialt arbete som gynnar de klientgrupper vi möter.

<p><p>I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.</p><p>Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.</p><p>Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav.</p><p>Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.</p></p>

<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.</p><p><strong>Metod: </strong>Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.</p><p><strong>Teori: </strong>Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.<strong></strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering.</p>

Exposure assessments can be made for contaminated soil to get information about how the human health may be affected. They are used in many different countries and may differ from each other, either dramatically or minimal. This study was conducted to examine how these differences appear between three countries' exposure assessments. The countries chosen were Sweden, the Netherlands and the United States and the purpose was to see how the difference appears between the structure, parameters, thresholds, calculations, etc. to be abl e to discuss which of the models are perceived to give the best picture of reality. The discussion was focused on the Swedish assessment model. The results show that there are differences between models and that they sometimes refer to the fact that their model is based on other models. Many parameters used, such as body weight, are not justified and there are manyuncertainties associated with the use of these models. The sources they use to justify the parameters and their values are not always relevant and updated. Uncertainty always follows with these kinds of calculations, but some of the uncertain can be reduced, as shown in this study. / Exponeringsbedömningar kan göras för förorenad mark för att på det sättet få information om hur människors hälsa kan påverkas. Exponeringsbedömningar används i många olika länder och de skiljer sig från varandra, antingen drastiskt eller minimalt. Denna studie genomfördes för att granska hur dessa skillnader kan se ut mellan tre olika länders exponeringsbedömningar. Länderna som valdes var Sverige, Nederländerna och USA och syftet var att se hur skillnaden ser ut mellan upplägg, parametrar, gränsvärden, beräkningar med mera för att på det sättet kunna diskutera vilken av modellerna som upplevs ge den bästa bilden av verkligheten. Fokus låg på Sveriges bedömningsmodell och diskussionen fördes utifrån den. Resultatet visar att det finns skillnader mellan modellerna och de hänvisar ibland till att deras modell är baseras på andra modeller. Många parametrar som används, exempelvis kroppsvikt, är inte motiverade och det finns många osäkerheter associerade med användandet av dessa modeller. Källorna de använder för att motivera parametrar och dess värden är inte alltid relevanta och aktuella. Osäkerheter följer alltid med sådana här beräkningar, men vissaav dem skulle kunna minskas, vilket visas i denna studie. / exposure assessment, risk assessment, quantitative exposure models, contaminated soil

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess. Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument. Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess. Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument. Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning. Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen. Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav. Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.