<p>Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2). Det omvända gällde för gruppen sexualbrott mot vuxen. Grupperna rån och mord liknade varandra på flertalet variabler, dock var personer dömda för rån yngre än samtliga grupper. Resultaten har betydelse för utformande av åtgärder avsedda att minska recidivrisken.</p>

Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2). Det omvända gällde för gruppen sexualbrott mot vuxen. Grupperna rån och mord liknade varandra på flertalet variabler, dock var personer dömda för rån yngre än samtliga grupper. Resultaten har betydelse för utformande av åtgärder avsedda att minska recidivrisken.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns en signifikant könsskillnad gällande finansiellt risktagande, där kvinnor generellt sett har visat sig vara mindre risktagande än män. Dessutom visar teorier att en investerares risktagande bland annat varierar beroende på dennes tidigare erfarenheter samt en mängd olika karaktärsdrag. Samtidigt har tidigare studier funnit samband mellan olika variabler, så som finansiell förmåga samt övertro på sin egen förmåga, och nivå av risktagande. Idag äger kvinnor bara en tredjedel av hushållens totala aktier i Sverige men enligt Nordnets försäljningssiffror från januari 2017 har antalet kvinnliga aktieägare ökat i en snabbare takt än antalet manliga aktieägare under samma period, vilket vittnar om ett ökat kvinnligt intresse för investeringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns något samband mellan faktorerna bakgrund, finansiell förmåga, övertro samt investeringsvana och kvinnors riskprofiler vid investeringsbeslut av finansiell karaktär. Vidare ämnar studien analysera den erhållna empirin i relation till tidigare studier inom området, för att öka förståelsen för vad som styr kvinnligt risktagande. Genomförande: Studien genomfördes via en kvantitativ forskningsmetod, där empirisk data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av totalt 487 kvinnor. Insamlad data analyserades via en multipel regressionsanalys i SPSS, varpå utfallet jämfördes med tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat visade att civilstånd, övertro, investeringsvana och finansiell förmåga har en signifikant inverkan på vilken riskprofil en kvinnlig investerare har. De tre förstnämnda förhåller sig positivt till risktagande, där en ökning i variablerna leder till ett större risktagande. Utfallet visade däremot att en ökning i finansiell förmåga leder till ett lägre risktagande, vilket gick emot tidigare forskning. Studien har således genererat både empiriskt stöd inom området och nytt bidrag kring vad som styr kvinnligt risktagande. / Background: Previous studies, within the field of behavioural finance and women ́s risk- taking, have all recognized the gender difference when evaluating risk in financial decision- making. In general, women investors tend to be more risk-averse than men, and gender differences seem to be influenced by many aspects and investor-characteristics. Earlier studies have validated the correlation between risk-taking and financial literacy and over- confidence. According to statistical data from Nordnet (2017), the number of women stock- market participants have grown in a faster pace compared to male investors, under the same period. This states that interest for investing have become a popular theme among women. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether the factors background, financial literacy, over-confidence and investing experience can explain the risk profile of a woman financial investor. Based on the empirical results, the authors intended to analyze the output in relation to reference studies, in order to deepen the understanding and knowledge of which factors influence women ́s risk-taking in financial decision-making. Completion: The study was conducted by a quantitative method, where the empirical data was collected through a survey with a total of 487 respondents. The data was then analysed in the statistical program SPSS, using a multiple regression analysis, upon which the results were compared to previous studies. Conclusion: The results of the study disclosed that the variables of civil status, over- confidence, investing experience and financial literacy all validated a significant correlation with the risk profile of a female investor. Based on the statistical outcome, civil status, over- confidence and investing experience, demonstrated a positive correlation with the women ́s risk profile. Contrariwise, the output of financial literacy revealed a negative correlation, in which a high financial literacy determines a lower risk-taking. The empirical results can support earlier reference studies, in addition to a contribution of what influence women ́s risk profile in financial decision-making.

Sveriges största banker erbjuder både förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning till sina kunder. Förmögenhetsrådgivare ger råd till bankkunder som innehar ett stort kapital, där storleken varierar från bank till bank, medan privatrådgivare ger råd till kunder som inte kvalificeras som förmögenhetskunder. Det som både förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare har gemensamt är skapandet av kundernas riskprofiler som görs innan finansiella råd ges. De väsentliga påverkansfaktorerna i denna uppsats är reglering, styrsystem, kundens demografiska attribut, professionalism samt rådgivaren som individ. Det har tidigare studerats hur olika faktorer kan tänkas påverka generell risksättning men då har jämförelsen mellan förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning inte tagits i bejakande. Syftet med denna uppsats är hur de olika faktorerna kan tänkas påverka den riskprofil som fastställs inom förmögenhetsrådgivning i jämförelse med privatrådgivning. Två hypoteser har konstruerats utifrån uppsatsens syfte och de teorier som är inkluderade. I denna uppsats används ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats, där data har samlats in med hjälp av en enkätundersökning för att undersöka studiens syfte. Resultatet kan inte påvisa att faktorerna påverkar den riskprofilering som de finansiella rådgivarna fastställer och därför gick inte hypoteserna att acceptera. En antydan finns dock i att förmögenhetsrådgivare har högre precision i att fastställa kundens risktolerans. En annan antydan är att förmögenhetsrådgivare överskattar kundens risktolerans. Slutsatsen visar att forskningen ger en antydan till att rådgivarens professionalitet samt rådgivaren som individ påverkar den riskprofilering som förmögenhetsrådgivarna och privatrådgivarna sätter på kunden. Slutligen bidrar studien till en diskussion om skillnader mellan förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare när de fastställer kundens risktolerans. Idén i denna studie har därmed bidragit till nya tankar gällande uppsatsens koncept. / Sweden's largest banks offer financial advice regarding the customer’s wealth. Wealth management advises bank customers who hold large capital where the size varies between the banks. Private advisers provide consulting to bank customers who do not qualify for wealth management. What both wealth managers and private advisors have in common is the creation of customer risk profiles that are made before any financial advice is given. The key impact factors in this paper are regulation, control systems, customer demographic attributes, professionalism and the advisor as an individual. It has previously been studied how different factors may affect general risk setting but not focusing on the professions of wealth managers and private advisors and the comparison between them. The purpose of this paper is how the various factors may affect the risk profile from wealth management in comparison to private advising. Two hypotheses have been constructed from the purpose of this paper and the theory’s that are included. This essay uses a positivistic approach and a deductive approach, in which data has been gathered through a questionnaire survey for studying the purpose of this paper. The result cannot show that the factors affect the risk profile set by the financial advisors and the hypotheses where therefore rejected. However, there is an indication that wealth managers have higher precision in determining the client's risk tolerance. Another indication is also that wealth managers overestimate the client's risk tolerance compared to private advisors. The research conclusions indicate that the advisor's professionalism and the adviser as an individual influence the risk profile that wealth managers and private advisor’s determents for the customers. Finally, the study contributes to a discussion of differences between wealth managers and private advisors when they determent the customers risk profile. The idea of this study has contributed to new thoughts about the essay concepts.

Denna uppsats behandlar vilka likheter och skillnader det finns i kreditbedömningsprocessen för en stor respektive liten bank på den svenska marknaden. Detta finner vi intressant då det ständigt tillkommer nya aktörer på marknaden samt att ämnet alltid förblir aktuellt. Uppsatsen behandlar även om det skett någon större utveckling av processen till följd av den finansiella kris som skedde år 2008 samt hur man förutspår att kreditbedömningsprocessen kommer att fortsätta utvecklas i framtiden. Vår studie fokuserar på kreditbedömningsprocessen till små- och medelstora företag som är ett viktigt segment för både banker men även för samhället. De banker som jämförs i studien är Marginalen bank som vi anser vara en mindre bank och Handelsbanken som är en de fyra storbankerna i Sverige. En slutsats har dragits utifrån vår studie att det finns både likheter och skillnader mellan bankernas kreditgivningsprocesser samt att Finanskrisen år 2008 har kommit att påverka Basel-regelverket och därigenom även utvecklingen av kreditgivningsprocessen. De båda bankerna har en gemensam syn vad gäller den framtida utvecklingen av processen som innebär att en större automatisering med största sannolikhet kommer att ske. / This paper deals with the similarities and differences in the credit assessment process for well known and respected small sized bank in the Swedish market. We find this interesting as there are always new players in the market and make sure the different topics and issues are constantly updated and stay updated on current trends and demands. The study also applies to the process of a major development which resulted from the financial crisis in 2008, and how to predict the credit assessment system with its continuation and development in the future. Our study focuses on the credit assessment process for small and medium-sized enterprises, which is an important segment for both banks, but also for society. The two banks compared in our study are Marginalen Bank, which we consider to be a smaller bank and Handelsbanken, which is one of the four major banks in Sweden. A conclusion has been drawn from our study that there are both similarities and differences between the banks' crediting processes and that the 2008 financial crisis has affected the Basel acquisition and thereby also the development of the credit granting process. Both banks have a common view regarding the future development of the process, which means that greater automation is most likely to happen.