<p>Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun. </p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med intervjuer. Gemensamt för våra informanter är, att de arbetar med barn och ungdomar. De har skyldighet och ansvar att försöka fånga upp ungdomarna på olika sätt. I uppsatsen används teorier och forskning som är kopplade till det sociala fenomenet, ungdomar i riskzon för ett beroende, ur ett myndighetsperspektiv.</p><p>Resultatet visar att ungdomar som inte har en fast och trygg grund att stå på löper större risk att hamna i ett beroende på grund av ett missbruk. Men det visar också att tonårsfrigörelsen kryper allt längre ner i åldrarna på grund av att samhällsattityden har förändrats. Just i Halmstad kommun finns det ett bra skyddsnät för att fånga upp ungdomar som är på glid om man ser det ur ett myndighetsperspektiv. Skyddsnätet är uppbyggt på ett nära samarbete mellan olika myndigheter och sociala institutioner.</p>

Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med intervjuer. Gemensamt för våra informanter är, att de arbetar med barn och ungdomar. De har skyldighet och ansvar att försöka fånga upp ungdomarna på olika sätt. I uppsatsen används teorier och forskning som är kopplade till det sociala fenomenet, ungdomar i riskzon för ett beroende, ur ett myndighetsperspektiv. Resultatet visar att ungdomar som inte har en fast och trygg grund att stå på löper större risk att hamna i ett beroende på grund av ett missbruk. Men det visar också att tonårsfrigörelsen kryper allt längre ner i åldrarna på grund av att samhällsattityden har förändrats. Just i Halmstad kommun finns det ett bra skyddsnät för att fånga upp ungdomar som är på glid om man ser det ur ett myndighetsperspektiv. Skyddsnätet är uppbyggt på ett nära samarbete mellan olika myndigheter och sociala institutioner.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som påverkar barnet mest är de som befinner sig inom mikrosystemet, familjen, förskolan, skolan och kompisarna. Familjens betydelse för barnet och också förhållanden som kan påverka barnets utveckling negativt. Uppsatsen undersöker vad pedagoger gör då de har misstanke om att barnet befinner sig i riskzonen för negativ utveckling. Intervjustudien på 8 förskolelärare visar att föräldrakontakten är av stor betydelse vid sådana misstankar.

Sammanfattning/AbstractHenriksson, Maria (2019). Förebyggande insatser i förskolan- och samverkans betydelse i en specialpedagogisk kontext. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolut- veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskaper om hur specialpedagoger ser på förebyggande insatser i förskolan samt hur de kan samverka med andra professioner i det förebyggande arbetet. Studien förväntas ges kunskaper om tidiga insatser kopplat till aktuell forskning både nationellt och internationellt.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan. Vi- dare syftar studien att belysa hur specialpedagoger upplever samverkan med andra pro- fessioner i det förebyggande arbetet. De preciserade frågeställningarna är:• Hur ser specialpedagoger på förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan?• Hur samverkar specialpedagoger med andra professioner i det förebyggande ar-betet?TeoriStudien har sin utgångspunkt i tre teorier. Den första är systemteorin som ser verksam- heten som ett system där olika delar bildar en helhet. Dessa delarna står i relation till varandra och påverkas av varandra och påverkar därmed helheten. Analysen grundas även i ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs tankar om att människor lär sig genom att samspela med omgivningen. Även Antonovskys teori kring KASAM, alltså känsla av sammanhang, för bibehållen hälsa finns med i analyserna.MetodEmpirin till studien har samlats in genom fem halvstrukturerade intervjuer med öppna- frågor. Deltagarna i studien är alla specialpedagoger, några lokalt och andra centralt pla- cerade. Den kvalitativa analysen av empirin är inspirerad av fenomenologin med syfte att kategorisera innehållet för att hitta kärnan i materialet.3ResultatAnalysen av studien har resulterat i fyra underkategorier för förebyggande arbete i för- skolan. Dessa fyra är språkutvecklande arbetssätt, tillgänglig lärmiljö, gruppdynamik och samverkan. Inom alla fyra kategorier har förhållningssätt ansetts vara av stor vikt. Resul- tatet visar, att ett kategoriskt förhållningssätt där man ser brister hos barnet, försvårar det förebyggande arbetet som istället utgår ifrån att undanröja hinder i lärmiljön och barnets omgivning. Vidare visar resultatet att samverkan med andra professioner är viktigt för barn i riskzonen. Det som ofta brister i samverkan är att den sker sporadiskt och behöver utvecklas till att bli mer systematisk för att få full effekt.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har ett viktigt uppdrag när det gäller förebyggande arbete. För att ar- beta för barnets bästa behöver specialpedagogen arbeta på många nivåer i organisationen. För att nå ut med specialpedagogisk kunskap och förhållningssätt behöver de arbeta med handledning ut mot pedagogerna i verksamheten. De behöver även samverka med andra yrkesprofessioner skapa ett helhetsperspektiv. För att nå ut med specialpedagogiska tan- kar på organisationsnivå behövs ett bra samarbete och förtroende hos ledningen för att göra sin röst hörd i verksamhetens förändringar. Resultatet av denna studie pekar på att det specialpedagogiska förhållningssättet behövs ute i verksamheterna och att det gör skillnad för barnen. Specialpedagogens roll är viktig i alla organisationens delar, både på organisations-, grupp- och individnivå.NyckelordFörebyggande, lärmiljö, riskzon, samsyn, samverkan

Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergångarna förskola – förskoleklass – skola; Med fokus på barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskolaVårt syfte är att fördjupa oss i hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Vi ställer oss frågan hur man kan underlätta övergångarna mellan förskola – förskoleklass – skola så att detta fungerar optimalt för alla barn, men särskilt för de barn som ligger i riskzon för att få problem med sin läs- och skrivutveckling.Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkäter. Vi har utfört sex intervjuer, i två olika kommuner, en landsortskommun och en storstadskommun. Två intervjuer med förskollärare i förskolan, två med förskollärare i förskoleklass och två med lärare i årskurs 1. Vi har även tagit kontakt med 20 rektorer/biträdande rektorer i två kommuner, och bett dem besvara en enkät.Vi har fått fram i vår studie att de två kommunerna där vi gjort vår undersökning, satsar väldigt olika på förebyggande arbete gällande barn med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter. Landsortskommunen satsar mer på förebyggande arbete, de har satsat mer resurser och förebygger lägre ner i åldrarna än vad storstadskommunen gör. Att satsa på tidigt förebyggande arbete är helt i linje med den forskning vi har tittat på i våra litteraturstudier. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, riskzon, språkstörning, övergångar.

Denna sysematiska litteraturstudie bygger på 12 aktuella vetenskapliga artiklar. Syftet med studien är att undersöka och sammanställa aktuell forskning kring tidiga insatser i läsinlärning med elever i riskzon för lässvårigheter i förskola och i årskurs F-3. Studiens resultat visar att det finns faktorer som visar sig vara mer effektiva än andra för att förebygga lässvårigheter för elever i riskzon.

Fältarbete är ett nytt tillvägagångsätt som allt fler kommuner börjar intressera sig för, samtidigt som allt fler myndighetsrapporter visar på att socialt fältarbete är beskrivet i en begränsad utsträckning, sett ur både juridisk och ett forskningsperspektiv. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka fältarbetarnas erfarenheter av att jobba med barn och unga i riskzon och vilka riskfaktorer som fältarbetare identifierar i relation till ungdomskriminalitet, samt de utmaningar som finns i deras uppsökande arbete med barn och unga. Tillvägagångssättet har varit 4 kvalitativa intervjuer med fältarbetare i Linköpings kommun där de samtliga respondenterna hade ca sju månaders erfarenhet av fältarbete sedan uppstarten av verksamheten. Det empiriska materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och stämplingsteori. Studiens resultat visar att riskfaktorer som är förekommande och relaterade till ungdomskriminalitet berör främst den miljömässiga och sociala aspekter av barn och ungas liv och bör därmed förstås i relation till deras omgivning och livsmiljö. I studien framkommer också att det saknas speciella metoder för fältarbetarna att utgå ifrån i sitt dagliga arbete, vilket lämnar stort utrymme för fältarbetarna att själva strukturera sitt arbete, vilket lämnar ett stort ansvar på fältarbetarna. Studiens resultat visar också att fältarbetare möts av stora utmaningar när det gäller arbete med ungdomskriminalitet, då det av fältarbetarna framhålls som något komplext och inte tycks finnas en enkel lösning till. Dessa utmaningar förutsätter att fältarbetarna är flexibla, har rätt kompetens och goda kunskaper om barn och ungas komplexa behov.

Följande studie är en kartläggning av hur aktörer i Jönköpings län arbetar med att identifiera barn och unga som befinner sig i riskzon att utveckla ett normbrytande beteende. Fokus i studien riktades mot hur aktörer i länet arbetar med risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende samt vilka bedömningsverktyg eller metoder som används för att identifiera dessa. Vidare studerades också hur samverkan mellan de olika aktörerna i länet fungerar kring att identifiera och följa upp specifika individer som riskerar att utveckla normbrytande beteenden. Datainsamlingen bestod av en enkät som förmedlades till aktörer som arbetar med barn och unga i Jönköpings län fördelat på tre delområden. Vidare genomfördes intervjuer med ett mindre urval av dessa aktörer. Resultatet visade att majoriteten av aktörerna direkt eller indirekt utgår från relevanta risk- och skyddsfaktorer i deras arbete med att identifiera barn och unga i riskzon för normbrytande beteende, men att de flesta inte tillämpar något bedömningsverktyg vid identifieringen. Samverkan i Jönköpings län fungerar generellt väl men deltagarna uppgav att det finns utrymme för förbättring. Till sist framkom det att aktörernas arbetsmetoder i stor utsträckning inte utvärderas men att arbetet till viss del följs upp. Sammanfattningsvis kan resultatet bidra till en första kartläggning kring hur länets aktörer arbetar med att identifiera och i samverkan förebygga att barn och unga utvecklar ett normbrytande beteende, som en del av Forum för social hållbarhet i Jönköpings län.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.

<p>Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.</p>