Syftet med studien var att undersöka hur skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet i Malmö arbetar förebyggande mot ungdomsbrottslighet och narkotikabruk bland unga inom samverkansforumet SSPF. Vidare ämnade studien att undersöka vilka för- och nackdelar aktörerna upplevde med samverkan. Studien utgick från en kvalitativ metod som baserats på semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom samverkansforumet i Malmö. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet jämfördes med en tidigare genomförd utvärdering av SSPF i Göteborg och Mölndal och analyserades utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet samverkan. Resultatet visade att SSPF tillämpas för att arbeta brotts- och narkotikaförebyggande mot ungdomar i riskzon på både grupp- och områdesnivå i Malmö. Utifrån intervjuerna framkom resursbrist och bristande engagemang från aktörer som begränsande faktorer för samverkansarbetet. Vidare ansågs samverkan leda till en stor intern nytta i form av förbättrad kommunikation mellan aktörerna och ett vidgat kontaktnät. Intervjudeltagarna upplevde även att samverkan möjliggör ett effektiviserat brotts- och narkotikaförebyggande arbete då samtliga aktörers kunskap och erfarenheter inom området kan utnyttjas till fullo. Studiens resultat visar på likheter mellan Malmö, Göteborg och Mölndal, såsom uppfattningen av syftet med SSPF, resursbrister som hindrar samverkan, och en splittrad syn på nivån av den externa nyttan. Den stora skillnaden mellan kommunerna är det grundläggande arbetssättet där Malmö arbetar på grupp- och områdesnivå medan Göteborg och Mölndal arbetar på individnivå. / The aim of this study was to examine how schools, social services, police and leisure sector in Malmö work preventively against youth criminality and drug use within the cooperation forum SSPF. Furthermore, the study aimed to investigate which advantages and disadvantages the actors experienced with the cooperation. The study was based on a qualitative method based on semi-structured interviews with professionals within the cooperation forum in Malmö. The material was analyzed through a thematic analysis. The result was compared with a previously carried out evaluation of SSPF in Gothenburg and Mölndal and was analysed based on previous research in the subject area of ​​cooperation. The result showed that SSPF is applied to work preventatively against crime and drug use among youths at risk at both group and area level in Malmö. Based on the interviews, a lack of resources and a lack of commitment from actors emerged as limiting factors for collaborative work. Furthermore, the collaboration was considered to lead to a great internal benefit in the form of improved communication between the actors and an expanded network of contacts. The interview participants also felt that cooperation enables more efficient crime and drug prevention work, as the knowledge and experience of all actors in the field can be used to the full. The study's results show similarities between Malmö, Gothenburg and Mölndal, such as the perception of the purpose of the SSPF, resource shortages that hinder collaboration, and a divided view of the level of the external benefit. The big difference between the municipalities is the basic way of working, where Malmö works at the group and area level, while Gothenburg and Mölndal work at the individual level.

No description available.

När det gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa spelar samverkan en central roll i att kunna förebygga att den unge inte hamnar i olika kriminella banor. Det innebär att i syfte att kunna fånga upp samt förebygga att unga hamnar i olika kriminella banor förutsätts en stark och fungerande samverkan mellan myndigheter som kan möjliggöra för en helhetssyn av problemet. Studien behandlar samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid – SSPF. Det övergripande syftet med studien var att genomföra en fallstudie kring SSPF-samverkan i Uppsala kommun samt belysa hur samverkan fungerar i teorin och i praktiken. Mer specifikt handlade det om att undersöka samverkansparternas upplevelser kring vad SSPF-samverkan innebär för deras arbete och i arbetet med barn och unga i riskzon. Studiens empiriska material baserade sig på åtta intervjudeltagare, två från respektive myndighet, med någon form av erfarenhet i arbetet med SSPF. Den teoretiska utgångspunkten för studien var samverkansteori och kompletteras med ytterligare teorier och begrepp som gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Samverkansteorin synliggör för hur samverkan mellan myndigheterna fungerar medan gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme visar hur respektive individ förhåller sig till sitt arbete. Resultatet synliggör att det finns tydliga skillnader mellan hur samverkan föreställs i teorin och hur det sätts i praktiken samt att det föreligger både hinder och möjligheter i samverkansarbetet. Vidare visar resultatet att det finns inte en enskild faktor som möjliggör för en god samverkan utan faktorer som gemensamma perspektiv, helhetssyn och relationsskapande har varit nödvändiga för att möjliggöra för en god samverkan. Studiens huvudsakliga slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan hur SSPF-samverkan framställs fungera i teorin hur det förverkligas i praktiken. Mer specifikt handlar det om att samverkan är ett komplext fenomen som inbegriper en mängd olika faktorer på strukturell, organisatorisk samt individuell nivå. / When it comes to children and young at risk, collaboration plays a significant role in being able to prevent the young person from ending up in different criminal paths. In order to catch and prevent young people from ending up in different criminal paths, a strong collaboration between authorities is needed. The study deals with collaboration between school, social services, police, and recreation centres - SSPF. The overall purpose of the study was to conduct a case study on SSPF collaboration in Uppsala municipality and shed light on how collaboration works in theory and in practice. More specifically, it was about examining the collaboration parties' experiences of what SSPF collaboration means for their work and in the work with children and young people at risk. The empirical data for the study was based on eight interview participants, two from each authority, with some form of experience in working with SSPF. The theory for the study is collaboration theory, street-level bureaucracy, discretionary power, and discretion. The collaboration theory shows how collaboration between authorities works while street-level bureaucracy, discretionary power and discretion shows how each individual relates to their work. The results highlights the differences between how collaboration is represented in theory and how it is put into practice, and that there are both difficulties and opportunities in the collaboration work. Furthermore, the results show that there is not a single factor that enables good collaboration, but factors such as a common perspective, holistic view and relationship building have been necessary to enable good collaboration. The main conclusion of the study is that there are both similarities and differences between how SSPF is presented in theory and how it is realized in practice. More specifically, it is about collaboration being a complex phenomenon that involves many factors at the structural, organizational, and individual level.

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse om hur samhället ska kunna stödja barn som växer upp under ogynnsamma förhållanden på ett bättre sätt. Studien baseras på en litteraturstudie på sex stycken självbiografier som valts ut efter vissa kriterier. Dessa självbiografier har sammanställts utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett antal teman som svarar på våra forskningsfrågor identifierades. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har teorier om risk- och skyddsfaktorer, KASAM, skam, resiliens samt anknytning valts ut. Tidigare forskning visar på att utsatta barn och social barnavård är ett eftersatt forskningsområde. Vårt resultat av denna studie visar på brister inom såväl socialtjänsten som samhället i övrigt. Det finns ett omfattande behov av att ständigt uppmärksamma och tydliggöra vilket stöd dessa barn kan få. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how society better can support and protect children who grow up under challenging and unfavorable circumstances. This study is based on six autobiographies which have been selected based on certain criteria. These autobiographies have been compiled based on a qualitative content analysis and a number of topics have been identified. Based on the purpose of the study and its framing of questions theories of risk and protective factors, Sense Of Coherense, shame, resilience and attachment theory has been chosen. Existing research indicates that children at risk and social child care are a somewhat neglected research area. The result of this study highlights a number of deficiencies both within the social welfare system and the society as a whole. There is a large need for continuous appreciation and clarification of the support that these children can expect.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares beskrivningar av unga i utsatta områden och det förebyggande arbete som bedrivs på skolor i utsatta områden med unga i riskzon som tenderar att hamna i kriminella nätverk. Studien är en kvalitativ ansats med hermeneutik som vetenskapsteoretisk ingång och det insamlade empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Studiens analys har gjorts i förhållande till tre teorier om stigmatisering, sociala band och strainteorin. Intervjuerna genomfördes med åtta yrkesverksamma på olika skolor i utsatta områden runtom i Sverige. Resultatet visar att de unga i utsatta områden påverkas av olika faktorer som medför en exkludering och har därför sämre förutsättningar på grund av sin bakgrund. Vidare framkommer det att relationsskapande och samverkan med föräldrar och andra aktörer är en avgörande faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera och hålla unga i utsatta områden som är i riskzon borta från det kriminella.

Samverkan är en institutionaliserad del av myndigheters dagliga arbete och lyfts fram som en central del för att kunna lösa komplexa utmaningar som myndigheterna ofta inte kan hantera på egen hand. Myndigheter som polismyndigheten och socialtjänsten präglas även av strikt sekretess som i ett flertal fall skulle kunna utmana samverkan genom att uppgifter som hade kunnat föra myndigheternas arbete framåt inom det brottsförebyggande arbetet inte får lämnas ut. Den organiserade brottligheten i Sverige har under de senaste åren ökat och har således intensifierat myndigheternas arbete för att kunna bekämpa den nedåtgående trenden. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning sekretessen påverkar samverkan mellan polismyndigheten och socialtjänsten för att motverka ungdomskriminaliteten. Detta genomfördes genom att utgå från socialt kapital, aktörsfokuserad perspektiv och samverkansperspektiv. Studiens genomfördes genom kvalitativa intervjuer med två representanter från polismyndigheten, tre från socialtjänsten och med två lektorer med bred kunskap kring sekretess och polisiärt arbete som undervisar på Högskolan i Borås. Samtliga intervjuer genomfördes på plats med undantag för intervjuerna med lektorerna som genomfördes via den digitala plattformen ZOOM. Resultatet visade att samverkan fungerar på ett effektivt sätt mellan myndigheterna tack vare nära och kontinuerlig kontakt. Det fanns även en stark tillit mellan myndigheterna som resulterade i att myndighetspersonalen kunde föra en mer öppen dialog med varandra än vad vi först antog. Studien visar på att även om sekretessen i sig inte är ett påtagligt hinder mellan myndigheterna så framkommer trots detta en osäkerhet och rädsla bland individerna inom myndigheterna för att dela med sig av känsliga uppgifter. Det framgår även att det kan vara problematiskt att veta vilka lagar och riktlinjer tjänstemännen ska förhålla sig till när det kommer till sekretess samt hur lagen ska tolka, Således framgick en viss kunskapsbrist när tjänstemännen tvingas förhålla sig till lagar som lämnar mycket tolkningsutrymme. / Cooperation is an institutionalized part of the authorities' daily work and is highlighted as a central part of being able to solve complex challenges that the authorities often cannot handle on their own. Authorities such as the police and social services are also characterized by strict secrecy, which in several cases could challenge cooperation by not divulging information that could have advanced the authorities' work in crime prevention. Organized crime in Sweden has increased in recent years and the authorities have thus intensified the work of the authorities in order to combat the downward trend. The purpose of this study was to investigate the extent to which secrecy affects the collaboration between the police authority and social services to counter youth crime. This was carried out by starting from social capital, an actor-focused perspective and a collaboration perspective. The study was conducted through qualitative interviews with two representatives from the police authority, three from social services and with two lecturers with broad knowledge of secrecy and police work who teach at the University of Borås. All interviews were conducted on site, with the exception of the interviews with the lecturers, which were conducted via the digital platform ZOOM. The result showed that collaboration works efficiently between the authorities thanks to close and continuous contact. There was also a strong trust between the authorities which resulted in the authority staff being able to have a more open dialogue with each other than we first assumed. The study shows that even if secrecy in itself is not a tangible obstacle between the authorities, there is nevertheless an insecurity and fear among the individuals within the authorities to share sensitive information. It also appears that it can be problematic to know which laws and guidelines the civil servants must relate to when it comes to confidentiality and how the law must be interpreted. Thus, a certain lack of knowledge emerged when the civil servants are forced to relate to laws that leave a lot of room for interpretation.

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppet unga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet. / Community Intervention Team [social insatsgrupp] is a Swedish structured cooperation between authorities of the departments of Police and Social Work in order to, and with the common goal to, prevent new recruitment of Youth into Criminal groups and facilitate getting off from the Criminal groups. This study is about how the term Youth at Risk [unga i riskzonen] (to develop a Criminal behavior) is used and how it is explained by professionals from the Police and the Social Work authorities in Södertälje, Sweden. Södertälje is one of the twelve areas within Sweden that are chosen for the pilot project on Community Intervention Team [social insatsgrupp] on behalf of the Swedish National Police. The purpose of this study is to analyze how representatives of authorities, the policemen and the social workers, in the joint Community Intervention Team in Södertälje [social insatsgrupp i Södertälje kommun], define and make use of the term Youth at Risk [unga i riskzonen]. The goal of this study is to understand how the young people are selected to be part of the project.

Mental health is a major child public health issue in Sweden. The overall aims of this thesis are to explore girls’ and boys’ perspectives on mental health and on mental health-promoting initiatives, and to deepen the knowledge of disclosure and support for ado-lescents at risk of abuse and neglect. Four studies are included in the thesis, and a qualitative descriptive design was chosen. In three of the studies (Studies I, II, and III), adolescents in Sweden were interviewed individually or in focus-groups. In the fourth study (IV) officials and politicians in nine municipalities in Sweden were interviewed, and documents were analysed in a multiple-case-study design. In study I the adolescents were asked about the mental health-promoting dialogue with the school nurse. The results reveal that what the adolescents found important were trustiness, attentiveness, respectfulness, authenticity, accessibility, and continuity. The adolescents also had certain views on what issues to talk about in the health dialogue; physical and psychological issues should be included. In Study II, the adolescents perceived “mental health” to be an emotional experience with positive and negative aspects of internal and relational feelings. Family, friends, and school were regarded as important determinants of mental health by the adolescents. Neither girls nor boys thought that there were any major differences in mental health between girls and boys, but did think they were subject to different expectations. In Study III the results show that adolescents with families with alcohol problems are unsure whether to disclose their home situation to an adult; the adolescents seem to make a risk assessment when looking for trustworthy adults. It is a disclosure process. Friends are confidants and supportive, and sometimes facilitators for contacting adults, when support from adults is needed. Study IV show that even small grants to municipalities for children-at-risk projects lead to more activities for these children and adolescents. But children or adolescents were not involved in the planning or decision-making of the activities. The studies in this thesis show that most important thing for adolescents’ mental health is the relation between adolescents and adults, foremost parents, and between adolescents and friends. In addition, gender and age, adolescents’ perspec¬tives and par-ticipation, and society’s support, including the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child, have an impact on adolescents’ mental health, both for ado-lescents in general and for adolescents at risk of abuse and neglect. The results are viewed in relation to the bioecological model, to illustrate how all levels in society influence mental health among adolescents, on an individual and a population plane. The findings have implications for adults: to learn more about adolescents and puberty, and about the home situation for children and adolescents at risk of abuse and neglect; to listen to suggestions from children and adolescents; to include friends in support to adolescents at risk of abuse and neglect; and to include girls and boys in all matters concerning them.

Den här uppsatsen undersöker socialsekreteraren uppfattning av det egna arbetet med risk- och skyddsfaktorer kring unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Vidare undersöker denna uppsats socialsekreterarens uppfattningar kring hur både denne själv och kollegiet utför arbetet med dessa skydds- och riskfaktorer bland unga och unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Det är vanligt att det förekommer flera riskfaktorer vid samma tillfälle hos en ungdom vilket ökar risken för normbrytande beteende. Socialtjänsten arbetar för att ge stöd och tillgodose de behov som ungdomen har för att främja en positiv utveckling och minska riskerna som riskfaktorerna medför. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat sex socialsekreterare på ungdomsenheten i Malmö för att besvara frågeställningarna (1)Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med att identifiera och hantera risk- och skyddsfaktorer i utredningar med ungdomar? (2) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar? (3) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar i riskzon för narkotikaanvändning? Vid undersökningen av den första frågeställningen fanns det återkommande utsagor som beskrev upplevelsen av en gemensam förståelse och samsyn kring allt som relateras till risk- och skyddsfaktorer. Trots denna gemensamma förståelse visade resultatet att upplevelsen kring om arbetet med bedömning och/eller analys sker kollektivt eller individuellt tycks bero på ärendets omständigheter. Vid nästa frågeställning var det varierande uppfattningar kring arbetet men många tenderar att tro att uppfattningarna är gemensamma. Sista frågeställningen visade att uppfattningen och åsikterna påverkades beroende på ärendets omständigheter, ungdomens helhetssituation och faktorer såsom typ av substans, narkotikaanvändningens tidsram och vilka andra framträdande riskfaktorer som finns. / This essay examines the social worker's perception of their own work with risk and protective factors around youths in risk zones of using narcotics. Furthermore, this essay investigates the social worker's perceptions regarding how both they themself and other coworkes carry out the work with protective and risk factors among youths in risk zones of using narcotics. It is common for a young person to have several risk factors at the same time, which increases the risk of norm-breaking behaviour. Social services work to provide support and meet the needs of adolescents in order to promote positive development and reduce the risks that the risk factors entail. Using semi-structured interviews, we have interviewed six social workers at the youth unit in Malmö to answer the following questions (1) How do social workers describe their work with identifying and managing risk and protective factors in investigations with youths?(2) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths? (3) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths in risk zones of using narcotics? When examining the first question, there were recurring statements that described the experience of a common understanding and consensus regarding everything related to risk and protective factors. Despite this common understanding, the results showed that the experience of whether the work with assessment and/or analysis is done collectively or individually seems to depend on the circumstances of the case. In the next question, there were varying perceptions about the work, but many tended to believe that there is a common consensus of the perceptions.The last question showed that the perceptions and opinions were affected depending on the circumstances of the case, the young person’s overall situation and factors such as the type if substance, the time frame if the narcotic use and what other prominent risk factors exist.