The background to this thesis is the debate of the last decades within exegetics, concerning the so called "New Perspective on Paul". Starting from this discussion, the thesis is aming to investigateand discuss the function of Abraham in Paul's argument in Romans 4. This is achieved by, to start with, a thoroughly examination and analysis of different translations of Romans 4:1. Secondly, by trying how the translation suggested by Richard B. Hays can be motivated using a narrative perspective of interpretation emphazising the context of covenant history of the text, and thirdly, by examin and discuss other interpretations of the text and compare their ability to bring intelligibility to the text. Moreover, theological issues is brought to the inquiry about the interpretation and about if and how the different perspectives are compatible.The thesis shows that there are good reasons, linguistical as well as theological, to approve the translation of Richard Hays and the presented narrative perspective. This perspective offers a sullotion to the discord between the Old and the New Perspective and at the same time taking seriously the critics from both sides. However, the perspective needs to be discussed and examined further.The conclusions are firstly, that the advantage of the narrative perspective lies in the problems of the other interpretations to acheive a coherent and intelligible account of the text, due to their lack of an overall theological frame of interpretation, secondly, that the terms in which the debate has taken place ("New Perspective"/"Old Perspective") are inaccurate, thirdly, the importance of reading the New Testament, especially Pauls letter to Romans, in its Old Testament framework, and finally, the significance of the interplay between exegetics and theology.

No description available.

Hur använder sig Paulus av dopet i sin argumentation och vad är dopets funktion i Romarbrevet 5:12-6:14? Jag delade in Romarbrevet 5:12-6:14 i mindre delar för att kunna göra mindre analyser av Paulus argumentation. Genom att fokusera på hur Paulus argumenterar, och ta fasta på nyckeltermer kunde jag se vad som var Paulus påståenden och hur han argumenterar för dessa. Genom argumentationsanalysen har jag kommit fram till följande: Att Paulus använder sig av dopet som ett redskap för att värja sig emot anklagelser, faktiska eller påhittade som en del av retoriken i argumentationen. Dessa anklagelser som han tänkte skulle kunna uppstå från Rom 5:20, att där synden växte flödade nåden. Han tänkte sig att det skulle kunna tolkas som att de kristna inte behövde leva moraliskt. Men det är inte vad han menade, han menade att Kristus är ett friköpande från synd, att det sker genom dopet. Dopet som Paulus här menar är ett dop in i Kristus död, och att de begravts tillsammans med Kristus i dopet. Det som Paulus verkar försvara sig emot, är att de tycks finnas de som tyckte att han predikade billig nåd. Men att dö i dopet var också i en viss mening att uppstå, inte att uppstå som Kristus, utan uppstå till ett förnyat liv. Att de kristna ska vandra i ett förnyat liv, menade Paulus var att leva på ett nytt sätt där synden inte härskade i deras liv, utan där nåden ska härska. Det är frågan om en moralisk aspekt, de ska inte fortsätta leva i synd, de har dött från den. Det förnyade livet som de ska vandra i, är ett liv som inte är präglat av synd. De kristna uppmanas av Paulus att låta Gud brukar deras lemmar för rättfärdigheten och inte låta synden härska över deras dödliga kropp.           Precis som synden kom in i världen genom en människas överträdelse, så friköper dopet från synden, detta genom att de döpta dör i dopet med hänseende på synden. Detta kan ske genom en människas rättfärdiga handling, på samma sätt som en människas handling ledde till synd och död. Det som Paulus använder dopet för i denna kontext, är att visa på den gemenskap den döpta får med Kristus. En gemenskap som delar hans död, en död som var bort från synden. Paulus använder sig bara av dopet i 6:3-4, som en del av hans argumentation i vad som skulle kunna ses som rättfärdiggörelse av tro genom dopet. Att det är genom dopet som det sker, visar sig ganska tydligt då Paulus använder sig av formulering ἐβαπτίσθημεν εἰς Χριστὸν Ἰησοῦν εἰς τὸν θάνατον αὐτοῦ ἐβαπτίσθημεν, att de som har blivit döpta in i Kristus Jesus, har blivit döpta in i hans död. Paulus argumenterar för att gemenskapen de får tillsammans med Kristus är genom dopet, dopet är funktionen som gör att de delar hans död och får ett förnyat liv, som ska präglas av moral. Men det är också en gemenskap i eskatologisk mening, att de ska uppstå från de döda. Dopet blir som en länk mellan synd och rättfärdighet, där Adam står för synden och Kristus för rättfärdigheten, genom en människas överträdelse kom synden som människan får dela, men genom en människans rättfärdiga handling, får människan ett frikännande och evigt liv genom dopet.

No description available.

Debatten om homosexualitet som synd fördes än en gång upp, i april 2015, i den samhälleliga debatten av flera samstämmiga pingstpastorer i tidningen Dagen. Svenska kyrkan är dessa pastorers motpol då de som organisation viger samkönade par. Denna åsiktsmångfald bland kristna samfund skapar en grund för denna uppsats. Paulus fortsätter att påverka världen med bland annat Romarbrevet och det gör att breven är fortsatt viktiga att studera. Att tolka Romarbrevet, eller andra bibliska texter, utan kontextuell förståelse är att ta en genväg. Att använda en bibeltext för att fördöma eller upphöja i nutid kan vara vanskligt om man saknar förförståelse för hur världen såg ut då texten skrevs. Syftet med denna uppsats är att undersöka Paulus användning av begreppet ἁμαρηία i Romarbrevet samt om Paulus, i Romarbrevet, ser samkönade relationer som synd. Uppsatsen syftar alltså till att skapa en ökad förståelse för vad Paulus menar när han talar om ἁμαρηία i relation till samkönade relationer. Uppsatsen kan beskrivas som en idéhistoriskt inriktad studie. Bland annat undersöks antikens syn på sexualitet och stoiska synsätt, som är av relevans för förståelsen av Paulus syn på kön och sexualitet. Studien identifierar vissa för tiden och kulturen typiska föreställningar som antingen finns uttryckligen utsagda i de texter jag studerat eller som ligger som en underförstådd premiss. Bland dessa föreställningar finns en förståelse av sexualitet där sexuella relationer alltid är maktrelationer, förståelsen av begreppsparet ”naturligt - onaturligt”, en skapelseteologi som återspeglar den maktrelation mellan könen som rådde i det dåvarande samhället men också en förståelse för synden som en dynamisk kraft som man inte kan undslippa samt att den hellenistiske diasporajuden Paulus influerats av stoiska tänkesätt. Allt detta har spelat roll för Paulus i dennes formulering kring inte enbart samkönade relationer, utan också om övriga moralhandlingar. Genom denna undersökning blir slutsatsen att Paulus formuleringar inte är enkelspåriga. Det är anledningen till att denna uppsats frågeställning är viktig. För att göra Paulus rättvisa behövs denna form av frågeställning. Denna uppsats mynnar ut i en ökad förståelse för vilka Paulus skrev och hur han valde sina ord och varför. Ett skäl är att han delade uppfattningen att hedningarnas avgudadyrkan ledde till omoraliska handlingar. Mer speciellt för just Paulus är uppfattningen att judarnas lag inte skyddade mot synden, utan snarare synliggjorde synden. Allt mynnar ut i den brådska Paulus kände gällande att kristna världen. Paulus kristologi är central i hela Romarbrevet och är nyckeln till att förstå dess kontext. Paulus ansåg också att det var brådskande att människorna kom till insikt om att den enda som kunde frälsa från synden var Kristus. Det är en stor bakomliggande orsak till varför Paulus valde att formulera sig i så brådskande stil som han gjorde.

<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

Denna uppsats behandlar Paulus syn på lagen vilket är ett mycket omdebatterat område inom paulusforskningen. Frågan om Paulus lagsyn är så central för den övergripande paulustolkingen att alla som vill förstå Paulus och hans texter måste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits många hyllmeter och diskussionen verkar långt ifrån avslutad. Frågan kräver dock tydliga avgränsningar för att kunna behandlas i denna relativt korta uppsats. Därför kommer jag fokusera på en perikop i ett av Paulus brev som behandlar denna fråga. Min frågeställning blir då: Vad menar Paulus med ”lagen” i Rom 3:21-31?

No description available.

The aim of this essay is to get a broader understanding of the women who lived in the early Christian church. I intend to do so through a closer look into Phoebe, who is mentioned in Romans 16:1-2. I have posed two questions, one which concerns Phoebe’s mission and function in the church, the other question is regarding how Paul’s words about Phoebe can give us a wider understanding of the women in the early church. My aim with this paper is to try to solve a problem that I identified. The problem consists of gaps in the existing research which in my opinion poses difficulties in a deeper understanding of the women in the early church. I have tried to solve this by connecting different areas of research through a historical-critical method and a social-science theory on Romans 16:1-2. My conclusions are that Phoebe as a sister was reliable and loyal. Phoebe as a diákonos was a trusted servant to the congregation and Paul. Phoebe as the person who carried the letter of Romans to Rome had a special standing. Phoebe was an important part of the early church and its future, as through her Paul could present his theology in Rome.