Spelling suggestions: "subject:"rosca"" "subject:"roses""
1 |
När rosorna vissnar, finns bara taggarna kvarPettersson, Johanna January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur butiker använder sig av visuell kommunikation vid försäljning av rosor. Syftet är också att undersöka hur medvetna konsumenter är om etiska märkningar på rosor. Sex butiker i Sundsvall har undersökts med hjälp av en kvalitativ fotodokumentation och en semiotisk analys för att utröna den visuella kommunikationen. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att utröna konsumenternas uppfattning om den visuella kommunikationen i butik, samt för att undersöka medvetenheten om etiska märkningar på rosor. Resultatet av båda metoderna visar enhetligt att informationen i butik är för låg. Majoriteten av respondenterna i enkätundersökningen är inte medvetna om att etiska märkningar på rosor existerar.
|
2 |
”Smutsiga män och goda kvinnor” : En genusstudie om Moa Martinsons män i Mia-serienRådén, Cecilia January 2013 (has links)
Uppsatsen syftar till en undersökning av Moa Martinsons framställning av männen i serien om Mia Stenman som kan öppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat på strukturen i hur männens utseende och personlighet porträtteras och hur detta påverkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer för att uppnå en bättre tolkning. Analysen av ett urval av män i hela serien, mestadels hennes styvfader, då han är den som figurerar mest hela serien igenom, visar på hur olika de framställs. Gemensamt har de allra flesta att de porträtteras mycket negativt, genom att utmåla framträdande drag i ansiktet och en personlighet som inte är så smickrande. De få som inte beskrivs som ovan nämnt, äger i stället en faderlig ton, alternativt är så underlägsna att Mia inte förmår sig att vara elak mot dem. Allt eftersom Mia blir äldre, får hon en mer neutral ton mot männen, trots att hon behåller sin självständighet och står fast vid att hon inte vill gifta sig. Mia lider av en stark svartsjuka som kan ha lett till att hon på äldre dagar får en starkt maskulin sida som är mer aggressiv, ironiskt nog, just mot det maskulina. Männens fysiska existens sammanfaller med det sociala och politiska som sker runt omkring dem i världen. Med anledning av detta skapade Martinson en polemik mot männen, vars identitet hon trampade på när hon som självständig kvinna gav ut en roman, som tillhörde den genre som bara män tidigare blivit publicerade inom. Detta återskapas sedan i serien, genom att Mia varken blir, eller låter sig bli omhändertagen av några män, utom de hon själv väljer, och knappt ens då. Martinsons personliga agenda tränger oupphörligt fram när hon vill stärka kvinnorna och påvisa sanningen ur en kvinnas perspektiv.
|
3 |
Rosor för det XXI:a århundradet : En intertextuell analys av Iosif Brodskijs “Zakričat i zachlopočut petuchi...” och Anna Achmatovas “Poslednjaja roza”Christensen, Henrik January 2013 (has links)
No description available.
|
4 |
En intersektionell maktanalys av Feyre i Sarah J Maas fantasyserie Ett hov av taggar och rosor / An intersectional power analysis of Feyre in Sarah J Maas fantasyseries A court of thorns and rosesMöller, Terese January 2023 (has links)
I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras. Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner. För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Feyre chansen att anpassa sig efter sin kropp som högalv och lär sig att bemästra sina förmågor. Feyre intar dessutom rollen som höglady och styr natthovet tillsammans med höglorden. Feyres makt ökar således från flera aspekter.
|
5 |
"Framför mig stod den vackraste man jag någonsin sett.” : Kvinnliga drag, egenskaper och funktioner hos manliga karaktärer i fantasy-romaner för unga vuxna / ”Standing before me was the most beautiful man I’d ever seen.” : Female traits, qualities and functions of male characters in fantasy-novels for young adultsDarstedt, Olivia January 2021 (has links)
The current paper is a study of the male characters Simon and Jace from Cassandra Clare's City of Bones (2010), and the characters Tamlin and Rhysand from Sarah J. Maas’ A Court of Thorns and Roses (2015). The main aim is to examine whether the characters in these fantasy novels for young adults have traits and functions that previously have been used to describe and portray female characters. The study discovered among other things that vulnerability and sensitivity could be found in all the characters, especially when danger was upon them or their loved ones. Simon was also the only character that was not portrayed with skills in combat, which was mocked by the other male characters but not by the female protagonist. The two male characters in A Court of Thorns and Roses were also portraited as sexual objects in the novel, and Rhysand was exposed to sexual abuse by the novel’s antagonist, which can be seen as stereotypical female trait. The male character’s function in the novels was to have a folie function to each other, and be a love interest, a confidant, and a choir to the female protagonist. The male characters in the novels were also the ones who needed to be rescued by the female characters, and thereby found themselves in a female position.
|
Page generated in 0.2549 seconds